Ett öppet brev
Många är besvikna, vissa vill få sin röst hörd. En supporter valde att kontakta oss på Höknästet för att få publicerat sina tankar kring Malmö Redhawks.
Det är väldigt många som fortfarande har svårt att gå vidare, acceptera att vi återigen är ett Allsvenskt lag. Vissa gnäller på forum vissa gnäller hemma för barn och fru, men vissa försöker verkligen påverka och få ut sina röst. En supporter som stämmer in på det sista är "Jacob", han valde att kontakta oss på Höknästet för att få ut ett öppet brev. Där han ville få säga sitt och förhoppningsvis kunde det leda till en debatt. Han ville förbli anonym och kallar sig därför "Jacob", detta eftersom han har bekanta inom klubben. Här följer hans öppna brev, som framförallt är riktat till de som är anställda inom organisationen...
Ett öppet brev
Kan inget annat än att förstå att Percy tvekade att ställa upp med pengar.
MIF har år efter år visat ett underskott i sin verksamhet, underskott som hela tiden täckts upp av Percy och hans pengar. Vi som stått utanför klubben har sett dessa pengar förvaltas på absolut sämst tänkbara sätt.
När klubben trillade ur första gången var det många med mig som hoppades på en nystart. Klubben fick en chans att rensa ut det gamla och försöka att bygga nytt.
Vad hände? Klubben anställde en tränare som man trodde på. En tränare som för första gången på länge kändes genomtänkt, en långsiktig lösning. Detta kändes som en mindre revolution då kortsiktighet varit klubbens mantra.
MIF hade en säsong i allsvenskan. Under säsongen kom det för första gången på länge lite vinnarkänsla. Vi hade ett lag som gav allt och som kämpade för varandra. Medias artiklar under säsongen handlade för en gång skull inte bara om skattebrott och hotande fängelsedomar utan om prestationerna på isen.
Näringslivet ställde upp med sponsorpengar. Mycket av detta kan Glenn förmodligen ta på sig, men min fasta övertygelse är att näringslivet ställde upp för att även de trodde på en nystart. MIF genomförde en mycket bra säsong och nådde målet, att spela i Elitserien igen.
Nu till det tragiska. MIF gick upp. Man hoppades på en ”MFF effekt” där publiken strömmade till matcherna, där ”TEAM känslan” från de som hjälpte laget upp skulle lysa och där alla spelare som ledare kämpade för varandra, klubben och fansen. För första gången på många år laddades varumärket Redhawks med något positivt.
Då skrider Pater Andersson till verket. Likt en bulldozer rev han allt som hade byggts upp under året. Lagspelare som kände ansvar för klubben skickades och in kom legosoldater med ett års kontrakt som var så dåligt scoutade att killen som köpte ”video juggarna” till Hammarby fotboll framstår som ett geni.
Hela Hockey-Sverige har skrattat åt klubben, över 50 (femtio) spelaraffärer genomfördes. Osten (vår långsiktiga lösning) sparkades till förmån för en totalt handlingsförlamad tränare med NHL meriter. Spelare försvann och in kom nya, även här med Peter Andersson som ansvarig. Jag får ge Peter Andersson att några av de spelare som kom in sent tillförde något, men även en blind kan träffa piltavlan om de får över 50 pilar att kasta.
Percy tvekade att ställa upp med pengar och jag förstår honom. Om man har ett par miljoner, lägger dem i händerna på en styrelse/sportchef för att sen ett år senare se att pengarna är borta. Om man nu har gjort detta om och om igen och samma personer kommer för att be om mer, tro fan att man tvekar!
Snälla, ta nu ert ansvar. Se nu till att ta det kommande året/åren i allsvenskan och bygg upp en organisation värdig en plats i eliten. Alla fans, alla sponsorer alla lovande spelare i Malmös juniorverksamhet förtjänar detta, de förtjänar inte er. Sitt inte kvar och ta upp platser från kompetenta människor. Inse att ni har misslyckats kapitalt och ta konsekvenserna av detta. Ni skrev på hemsidan att läget skulle analyseras och konsekvenser skulle tas, vad hände?
Till alla i klubben som känner sig träffade, ta ansvar! AVGÅ!
/ ”Jacob”
