Uddamålsseger mot Sundsvall
De flesta hade räknat med en klar seger mot Sundsvall på fredagskvällen. Men det blev en riktigt tät match där de tre poängen lika gärna kunde ha blivit noll för Malmö.
Så här var matchen
Sundsvall har skakat om många av topplagen på senare tid och under inledningen fick våra Rödhökar mest stå och darra verkade som. Hemmalaget drog upp ett riktigt högt tempo och vissa i Malmö hängde inte alls med. Det var rörigt i egen zon vid ett flertal tillfällen och att Sundsvall hade en ledning med 1-0 efter tjugo spelade minuter var helt klart rättvist. Målskytt var den mycket pigge Niklas Zetterström. Den mannen imponerade stort på mig under en match tidigare under säsongen och om vår kära klubb nu vill ha en relativt ung kille som verkligen kan växa ut till något stort bör man vara ute efter Niklas redan nu enligt mig. Men nog om det, tillbaka till matchen…
Kung Carl hade ingen bra dag
Många hyllade Carl Söderberg direkt efter den senaste matchen hemma mot Borås. Dagen efter blev hyllningarna än större i tidningarna. Jag brukar vare den förste som säger bra saker om denne otroliga talang, men i det här fallet håller jag inte riktigt med i alla ovationer. Carl gjorde två mycket vackra mål, det är där inget att säga något om. Jag hade med honom på topp 3 lista efter matchen också, vilket var ganska självklart. Men om man stannar upp en kort stund och tänker efter så är det viktigt att inte glömma bort allt slarv som han stod för också. Förra säsongen dominerade han i Elitseriejumbon och då var varje skridskoskär distinkt och varje skott hade millimeterprecision. Idag är felpassen rätt många per match och i största allmänhet syns det att han har en bra bit kvar till samma form igen.
”Försöka duger”, hur många gånger har man inte hört de orden? De gäller verkligen inte för herr Söderberg. När han försökt ta sig igenom ett antal gånger och misslyckats sätter det tyvärr spår i både humör och spel. Trots detta var Carl en av isen bästa även mot Sundsvall, vad säger det om övriga i Malmö?
Powerplay, vad är det?
När Malmö tog steget upp i Elitserien hade vi två saker som det hela i stort sett byggde på. Vi hade en tät defensiv som gjorde att vår dåvarande kanadensiske keeper kunde rädda det mesta. Som grundsten nummer två hade vi ett grymt bra powerplay. Idag har vi inte ens ett powerplay som är värdigt ett mittenlag i Allsvenskan, där måste Bobo och Torgny verkligen tänka om. Mot Sundsvall var det återigen en match vi kunde ha vunnit relativt enkelt samt punkterat den riktigt tidigt om vi bara haft ett bättre powerplay.
”Hattrick” av Paulsson
Malmös första mål gjordes i spel fyra mot fem. Marcus Paulsson lyckades liggandes få in pucken i mål efter fint förarbete av Calle Steen. Under den tredje perioden såg dessa båda herrar även till att ge Malmö ledningen. Malmö behöll trycket efter ett powerplay och Paulsson gjorde sitt andra mål i matchen och det tredje raka om man räknar med hans avslutande mål med 22 sekunder kvar hemma mot Borås i onsdags.
Svettigt på slutet
Sundsvall gjorde det mesta som stod i deras makt för att nå en kvittering. Jani Hurme och grabbarna fick verkligen kämpa sig svettiga för att reda ut anstormningen. Men man redde ut pärsen och tre nya poäng var ett faktum.
En liten notis
Ytterligare en match där herr Nordborg var ett mål från att träffa tipset. Detta börjar bli riktigt tjatigt nu…
Matchens stjärnor
1. Niklas Zetterström – Målskytt och giftig framåt
2. Alexander Sundqvist – Vann otroligt många närkamper
3. Marcus Paulsson – minst dålig i Malmö
Sundsvall – Malmö 1-2 (1-0, 0-1, 0-1)
Första perioden
1-0 (07.13) Niklas Zetterström (A Sundqvist)
Andra perioden
1-1 (37.26) Marcus Paulsson (C Steen) spel fyra mot fem
Tredje perioden
1-2 (48.06) Marcus Paulsson (C Steen, J Svensson)
