Första kvartalet - Del Ett
Innan den allsvenska säsongen startade i år hände det mer i Hammarby än vad vi någonsin kunde ha drömt om. 2001 började direkt efter tolvslaget och ingen, absolut ingen, var medveten om att detta år skulle gå till Bajenhistorien.
Varje avslutat år är ett år som går till Bajenhistorien. Men det här året skulle bli lite speciellt.
Den här artikeln ska bara handla om tiden innan den allsvenska premiärmatchen mot Sundsvall. Det stora som hände efteråt får jag återkomma till en annan gång. Jag har faktiskt inte fått tillräcklig distans till det ännu.
December 2001
Jag tar mig frihet att börja den här texten med en viktig händelse i december. Peter Markstedt som skrivit på för Hammarby blir slutligen klar efter det att Hammarby och Helsingborg kommit överens. Det är inte många som lyfter på ögonbrynen utanför den grönvita familjen. Det skulle visa sig bli årets bästa värvning i Sverige. En förutsättning för vad som komma skall, men det visste vi inte då.
Hösten hade varit en jämmerdal och det tjänar ingenting till att älta säsongskortshöjningar, styrelseavhopp och ekonomiskt kaos till leda.
Vi går in i det nya året med magknip och rännsk**a. Jag har en tes i bakhuvudet, att allt detta djävulskap var förutsättningen för att vi skulle få skörda de overkliga framgångarna den 21 oktober. Men det är som sagt en annan story.
Januari
Nytt år och nya förhoppningar. Bakom kulisserna smides lömska planer inför det kommande årsmöte.
I början på januari offentliggör Hammarby att Yvonne Werner anställts som husmor på Årsta IP. Vi gamlingar som varit med ett tag och själva fått glädjen att lära känna de legendariska systrarna Asta och Nora (de arbetade med att fixa käk på Kanalplan), vi visste direkt att detta nyförvärv skulle betala av sig direkt. Det finns ingenting som är så bra för sammanhållningen i en grupp, som doften av nylagad mat och möjligheten att få äta tillsammans.
På Söderst@dion jobbar vi det tysta med att få fason på vår nya hemsida som ska ligga under den gemensamma portalen ”Svenska Fans”.
Vi startar Söderst@dion på Robbans gamla adress där ”2 Matte Werner” låg. Med buller och bång beslutar vi oss för att publicera nätverkets ”Arbetsgruppen Rädda Hammarbys” öppna brev. Det sätter fart på diskussionen och Hammarbys olika forum blir mer eller mindre självgående.
Den 18 januari hålls ett extra informationsmöte om den ekonomiska situationen i Hammarby och jag är så bedrövad efteråt att jag inte orkar skriva en rad om det.
Under den här månaden skrives ett par artikeln med följande innehåll:
• Det är aldrig roligt att slå upp tidningen och känna hur ett krypande obehag förlamar sinnestillståndet. Det känns så hopplöst att varje artikel som skrivs om Hammarby nuförtiden aldrig svarar på några frågor, utan istället poppar det hela tiden upp nya.
• Inte för att jag vet vad som snurrar i våra fotbollspelares huvuden just nu, men inte är det särskilt svårt att tänka sig in i deras situation.
Det är nog som i vilken krisbransch som helst. Speciellt som de hela tiden får det inpumpat av massmedia. Jag, vet att det deppas på sina håll och den är inledningen på säsongen är nog den värsta någon Hammarby trupp någonsin fått.
Under slutet av månaden väckte Söderst@dion liv i den gamla aktionsgruppen ”Sören Mannberg visade vägen”, till stöd för samtliga fotbollsspelare i Hammarby, från pojklagsfotbollen upp till A-laget. Vi utlyste en solidaritetsdag med Hammarbys spelartrupp.
lördag den 3:e februari.
Slut upp på "Playa" Stadshagen i god tid före matchen Hammarby - Västerås, klockan 13.00.
Den 20 januari skrevs följande på Söderst@dion:
Nu knyter vi näven i byxfickan och årets säsong ska minnas som det året då den
ekonomiska katastrofen ett litet tag tog överhanden, sedan tog laget och supportrarna revansch på planen och läktarna. Vi har en bra trupp, låt inte turbulensen runt Hammarby Fotboll skymma den insikten.
För att få in lite positiva vibrationer så avslutas en av artiklarna med:
Men som alla vet så växer det alltid upp vackra blommor ur den skitigaste dyngan.
Det kändes bra att skriva det då, men det känns ännu bättre att skriva det nu.
Februari
Den första februari går Svenska Fans officiellt ut i cyberrymden. Söderst@dion blir Hammarbys språkrör i ett supportersamarbete över gränserna. Lite ur vår varudeklaration:
Man kan också säga att vi är lika, men ändå så olika. Engagemanget, lidelsen, illamåendet, glädjen, lyckan, olyckan och hoppfullheten är vad som förenar oss. Men den viktigaste skillnaden – lag tillhörigheten - gör att det ändå är en ocean mellan oss. Men det kan aldrig vara fel att få möjlighet att ta del av det senaste, kring de motståndarlag vi under säsongen kommer att få glädjen att krossa. Förhoppningsvis?
Vi tycker vi kan likna det med hur det var förr då inga portkoder eller porttelefoner fanns. Är det någon som kommer ihåg hur det var då? På den tiden fanns det inga krångliga hinder när man ville besöka en kompis eller vän. Nu är det mycket svårare och tack vare det så har de spontana besöken nästan helt försvunnit.
Precis som det var förr hoppas vi att sajten ”Svenska Fans fotboll” ska fungera, det ska bli lättare att besöka ”fienden”. Lättare att ta del av diskussionerna som snurrar runt på de svenska supportersidorna. Men även lättare att gå ut i gemensam sak om så skulle behövas, för våra gemensamma intressen, för fotbollens bästa.
Tony Löfholm skriver på för Hammarby i februari och därmed spikas spelartruppen.
Inför det omtumlande och sprängfyllda årsmötet den 22 februari, hade jag hoppats på en försoning mellan kombattanterna och att Göran Paulsson skulle fatta beslutet att dra tillbaka sin kandidatur. I artikeln ” Kärlek behöver även lite sunt förnuft”, önskade jag mig följande:
En lång natts färd mot dag är över, ikväll är det årsmöte, sedan hoppas jag att vi kan börja fokusera oss på lite andra saker också. Vi vill skåda ljuset!
Måste medge att jag med förundran har sett på alla turer runt Hammarby det senaste halvåret och undrat var det "sunda förnuftet" tagit vägen.
Alla som haft något att säga i frågan, har sagt det med omtanke och kärlek för klubben. Det betvivlar jag inte ett ögonblick på.
Tyvärr har det ibland fått motsatt effekt. Kärleken till Hammarby är kanske på väg att ta död på den klubb alla säger sig älska. Skuldbördan (den ekonomiska) är så tung att den hjälpt till att trycka ner den eller det som råkar komma i vägen med andra åsikter än en själv. De må heta Farstamannen, Göran Paulsson, Börje Andersson, Ullskog, Anton, Björn Skylling, Nätverkare, Freud, Bajen Fans, Håkan Willner, Klacksparkens vänner och så vidare. Passar inte galoscherna då djäklar.
För de som inte har varit riktigt insatta, har det säkert känts frustrerande och svårt att hänga med i svängarna.
Kraften, engagemanget och kärleken till klubben har varit så stark att det ibland har gått överstyr.
Har det gått så långt att vi idag på torsdag kan bedyra vår kärlek till klubben vi så innerligt älskar och redan dagen efter hota med att skita totalt i vad som händer med Hammarby, om det inte blir som man önskar.
– Villkorar vi kärleken, så anser inte jag att vi älskar fullt ut. Och är det något som klubben behöver så är det kärlek fullt ut och hårt arbete.
Utgången av detta årsmöte känner nog alla till. Rickard Tallén blev ny ordförande och Göran Paulson blev bortröstad.
forts i del två.
