Steins tankar och funderingar
"Tycker det är så sorgligt att Mif aldrig kan tänka proffsigt vad gäller organisationen. Nä, istället ska man bara sparka tränare och spelare till höger och vänster om sig."
Så här efter att både SM-slutspel och kvalseriespel lagt sig och VM håller på som bäst så är det ju väldigt intressant att följa "silly season". Men inte när det gäller vårt kära MIF Redhawks. Maken till sämre organisation inom klubben har jag då inte sett på länge. Man väljer att säga upp kontraktet med Stephan Lundh mitt under kvalserien utan att ens tänka tanken på att det kan störa laget och det viktigaste av allt, man har ingen ersättare klar. Hur går tankarna egentligen hos klubbledningen när det gäller ett sådant upplägg? Och till dags datum har vi bara tre nya spelare klara, en på varje position. Vi har bara halva backbesättningen fylld och flera anfallare saknas. Värvningen av Markus Matthiasson var härlig men vi behöver ju flera. Förlusten av Jesper Mattsson känns oerhört tung och då också att Juha Riihijärvi verkar försvinna känns fruktansvärt tungt. De två bästa poängmässigt denna säsong är borta, bara en ny spelare som direkt kan gå in och ersätta en av dom är klar.
Nu är vi i maj månad och nu är det bråttom. Det finns inte så många spelare att signa för nästkommande säsong. Men jag hoppas verkligen att klubbledningen har flera tunga namn klara. För annars så kommer nästa säsong att innebära ytterligare en plats i kvalserien. Tycker det är så sorgligt att Mif aldrig kan tänka proffsigt vad gäller organisationen. Nä, istället ska man bara sparka tränare och spelare till höger och vänster om sig. Och köpa nytt och tro att det automatiskt blir guld? Kanske dags att börja rensa bort de som var med när Mif gick upp i eliten. För de verkar tyvärr ha fastnat i den tiden, kanske dags för även den mäktige hövdingen Percy Nilsson att själv lämna skutan?
Jag hoppas verkligen att jag har fel, att det kommer att ansluta flera tunga namn till truppen inom den närmaste tiden och att Mif återigen blir ett stabilt elitserielag där slutspel aldrig är några större problem. Men tyvärr är känslan att den tiden är förbi, att klubben är på väg att sakta men säkert åka ur högsta serien. Det är en hemsk känsla och jag gör verkligen allt för att inte känna så, men tyvärr känns det väldigt överhängande.
