Höknästet minns året som gått
Missat slutspel, byte av tränare, Kim Staal hittade hem, stora ekonomiska problem och en dokumentär som inte blev vad klubben hade hoppats på. Höknästet ser tillbaka på året som gått.
2003 kunde knappast ha börjat bättre för Mif Redhawks. Man besegrade Frölunda med 1-0 på hemmais efter mål av Daniel Rydmark i slutminuterna och klättrade från nionde plats till sjätte plats i tabellen. Per Bäckman och Gunnar Johanssons mannar troddes nu vara på gång efter att ha plockat tre trepoängare på de fyra senaste matcherna.
Mif helt borta på bortaplan
Under de närmaste nio matcherna väntade dock hela åtta bortamatcher. Och för Mif som hela säsongen varit helt borta på bortaplan betydde detta förluster i massor.
7/1 Linköping 1-4 (b)
9/1 Färjestad 2-5 (b)
11/1 Frölunda 1-2 (h)
16/1 Leksand 1-2 (b)
19/1 Södertälje 1-3 (b)
21/1 Frölunda 0-2 (b)
23/1 Luleå 4-5 (b)
Förvisso var Mif bra med i de flesta matcherna och föll i tre utav de sju med uddamålet, men det är poängen som räknas i tabellen och där blev det nu riktigt nervkittlande för Mif-fansen.
Kvalstreckmatch i Gavlerinken
En riktig ödesmatch spelades lördagen den 25 januari. Tabellelvan Brynäs tog då emot tabelltian Mif. De två lagen hade samma poängmängd inför mötet - 45 - och matchen hade en enorm betydelse inför fortsättningen.
Mif lyckades efter sju raka förluster att ta sig samman och besegra Gävlelaget. Sergei Fokin, som hyrts in från division ett-laget Borås, visade vägen genom att göra 1-0 i den första perioden. Daniel Rydmark, som till skillnad från resten av laget hade en magisk säsong, ökade först på till 2-0 i mittakten och satte sedan även spiken i kistan med lite mindre än två minuter kvar i tom kasse. Matchen slutade 4-0.
Förvisso plockade Mif imponerande två poäng mot HV71 i Kinnarps Arena i den efterföljande omgången, men faktum var att Mif ledde med hela 5-0 3.43 in på den andra perioden. Matchen slutade 6-5 efter att Jesper Mattsson avgjort straffläggningen.
Inget kvalseriespel tack vare bra slutspurt
Att något inte stod rätt till i 2002/2003 års upplaga av Mif Redhawks var väldigt tydligt. Under hela våren hade det cirkulerat rykten om att Per Bäckman och Gunnar Johansson skulle få sparken och att spelarna inte längre hade tränarduons förtroende.
Mif kom nämligen helt oförståeligt in i en ny negativ trend innehållande tre raka förluster. Till slut lyckades dock "rödhökarna" reda upp situationen och genom tre raka vinster säkra nytt elitseriekontrakt. De två sista matcherna hade inte någon som helst betydelse placeringsmässigt och publiktillströmning var inte speciellt omfattande.
En tionde plats med 60 inspelade poäng och en målskillnad på 141-146 (-5) blev Bäckman och Johanssons facit under deras andra och sista säsong i klubben.
Nya tag med Lundh och Lusth
Tidigare trotjänaren och numera styrelseledamoten Patrik Sylvegård efterlyste mer kontinuitet i Mif och föreslog att sportchefen Stephan "Lillis" Lundh åter skulle få ställa sig i A-lagets bås. Övriga styrelsemedlemmar nappade på Sylvegårds förslag och Lundh fick en nyckelroll i föreningen som sportchef och huvudtränare i A-laget. Vid sin sida fick han förre Mif-backen Mats Lusth.
Eftersom säsongen 2002/2003 tog slut redan i slutet av februari månad hade Mif gott om tid på sig att bygga sitt nya lag. Trotjänarna Roger Öhman, Peter Hasselblad och Marcus Thuresson hade gjort sitt i klubben. Även Henrik Malmström lämnade efter att inte ha erbjudits nytt kontrakt.
Staal "himma" igen
Stephan Lundhs första nyförvärv inför säsongen 2003/2004 blev Björklöven-backen Magnus Österby. Det andra var betydligt mer välkänt och viktigt i Mifs danska satsning. Kim Staal valde att efter två säsonger i Modo Hockey återvända till klubben som han en gång i tiden blivit framsläppt av i elitserien. "Det är skönt att vara hemma igen" var Staals kommentar när treårskontraktet var klart och den uppfattningen delade också Mif-fansen.
Resterande del av "Silly Season" bjöd på värvningar av Troja/Ljungbys Jimmie Svensson, Kölns Niklas Sundblad och Rungsteds Lasse Degn. Dessutom nappade Mika Hannula på ett NHL-anbud och åkte över till Minnesota.
Dokumentär-planerna läggs fram
I slutet av juni stod det klart att Mif Redhawks skulle tillsammans med Basic Sport, produktionsbolag, leverera världens första reality-teveprogram om en elitklubb. Tanken var att stärka Mif Redhawks varumärke och väcka liv i det svaga intresset för ishockey i Malmö. Dessutom ville man visa hur det är att leva som ishockeyspelare och hur en elitklubb fungerar.
Efter bara någon enstaka dag på is i augusti månad drabbades Mif av svinkoppor och ett antal träningar fick strykas ur programmet. Mifs Finlandstripp var dock aldrig i fara.
Försäsongen bjöd på många blandade resultat. Mif inledde väldigt trögt och vann inte en enda match i Finland. Man kom sedan så sakteliga igång och besegrade bland annat svenska mästarna Västra Frölunda i en träningsmatch i Skövde. Det stora utropstecknet var den unge målvakten Cristopher Nihlstorp som tog för sig ordentligt och visade att han ville ta upp kampen med Andreas Hadelöv om förstemålvaktsposten.
Lovande start på serien
Mif hade svårast tänkbara motstånd i sina två första matcher i Elitserien. Färjestad och Frölunda kom på besök till Malmö Isstadion och Mif fick i allra högsta grad bekänna färg direkt. Mot Färjestad stod man upp riktigt bra och var nära att knipa poäng, dock blev det uddamålsförlust. Mot Frölunda lyckades man sedan ro hem samtliga tre poäng efter imponerande spel. Det såg så här långt väldigt lovande ut för Stephan Lundh och Mats Lusths mannar.
Lika lovande som det började, lika dåligt blev det sedan. Stephan Lundh predikade om att det fanns väldigt mycket rädsla och ängsla i truppen och det märkte man verkligen. Trots att Mif inledde serien med tio hemmamatcher på de fjorton första blev det endast fem segrar och omgående blev man indragen i bottenstriden. Den tuffa resan fortsatte för laget och det dröjde ända till slutet av november månad innan man lyckades få in en formtopp genom fyra raka segrar.
November månad var annars en dyster månad för klubben. Det akuta ekonomiska läget offentliggjordes och media hade i en vecka i sträck stora och mörka rubriker om Mif. Det börjades också spekulera om spelarflykt då Mif ville sänka lönerna för spelare och ledare för att få ekonomin på rätt köl igen.
Den ekonomiska turbulensen renderade i att Lasse Degn och Toivo Suursoo lämnade truppen samt att spelare, ledare och VD:n sänkte sina löner med tjugo procent. Dessutom lades även dokumentären ner när det blåste som starkast vindar kring klubben.
Spännande fortsättning att vänta
Mif verkar ha gått stärkta ur turbulensen och har två imponerande segrar att stoltsera med i december månad - 1-0 mot Frölunda i Scandinavium och 2-0 mot Modo i Kempehallen. Andreas Hadelöv har fått en nytändning och det vill till att han fortsätter spela lika förtroendeingivande om Mif ska ta sig till SM-slutspel, som var klubbens mål inför säsongen.
Ett minst lika spännande år är nu att vänta.
