Malmö är bästa laget i Skåne!
Det finns nog inget bättre än en derbyseger. Det skulle i så fall vara en derbyseger på bortaplan. Ikväll var Malmö bästa laget i Skåne.
Det är tidigt på säsongen, det medges. Det verkar vara något slags mantra som måste sägas innan man fortsätter resonemanget, numera.
Det är, oavsett, svårt att inte känna att det känns annorlunda i år. Det går fortare, det är ett rakare spel, mindre tveksamhet, mer rejält, mer av allt.
Malmö spelar med ett annat slags självförtroende och ett annat slags närvaro än innan. Det ser avslappnat ut, samtidigt som det ser skickligt, kreativt och vältajmat ut.
Några spelare har höjt sig betänkligt. De första omgångarna var det Carl Persson, nu något svalnad sedan dess. Nu var det en Fredrik Händemark, med "Beast Mode" påslaget, som är ostoppbar när han spelar såhär. En annan är en viss herr Marmenlind som håller landslagsklass och bär laget, match efter match. Idag var han sanslöst bra och hade dessutom en del tur. Men det ingår.
Calle Clang borde stängas av för filmning, precis som man påpekade i C More. Han överdriver våldsamt när Emil Sylvegård tämligen löst puttar till honom och påminner om den Döende Dandyn Gustav Lindvall som filmade så otroligt hårt vid ett tillfälle förra säsongen så man oroade sig för om han skadade sig i nacken när han skulle låtsas få en smäll i huvudet. Han kom undan med det, frågan är om Clang gör det.
Apropå det, matchen hann inte ens börja innan Everberg hade ramlat ihop på isen. Tragikomiskt, men vi har vant oss vid att han faller lite nu och då, så det är liksom ingen som längre reagerar över det. Han fick eventuellt viss hjälp, kan tänkas.
Detta var en imponerande laginsats av Malmö och det är svårt att inte fatta tycke för denna grupp som kväll efter kväll gör det omöjliga, slår alla topplag de möter och som liksom bara kör, kör och kör. Uträknade, underskattade, obönhörligt bottentippade och fullständigt totalsågade av bokstavligen hela expertkåren. Kan det ha skapat en samhörighet och en identitet som nu visar sig i resultaten och prestationen?
Det är en fråga man kan ställa sig. Andra frågar är: kan man behålla ödmjukheten och fortsätta spela såhär? Orkar man verkligen med allt detta spel i box play, skottäckande, riv och slit och high energy hockey i 48 omgångar till?
Gör man det, ser säsongen 22/23 riktigt ljus ut.
Även om "det är tidigt, på säsongen".
-
