Röda Tankar efter match 1-6
Lösryckta intryck och spontana funderingar, utan någon särskild ordning eller reda.
Osorterade, spontana tankar om de sex första matcherna:
På tal om kompisar från förr: att fram till nu klubblöse Lance Bouma är klar för LHC är ungefär lika förvånande som att solen går upp varje dag. Alla underpresterande och på annat håll oönskade gamla rester hamnar förr eller senare i Linköping. Det är liksom en naturlag. Hoppas Östmans gossar gillar att spela box play, säger jag bara.
Kom inte och säg att det inte går att kritisera domarna i SHL. Det går verkligen och man bör göra det i år, för nu är det värre än någonsin. Värst var det nog i lördags, när MoDo:s 1-0 mål mot Malmö dömdes mål, dömdes bort, videgranskades läääääääääääänge och till slut dömdes mål. Axelryckningen som spelaren utförde, som skickade pucken i mål var "omedveten" hette det. Det var alltså en ren slump att han just då sprattlade till med axeln i riktning mot målet. En ren tillfällighet.
Är det snart dags att börja begränsa videotittandet, till kanske 3 minuter elelr så? Det här med hur mycket man anstränger sig för att på något sätt hitta bevis för att det är mål, det känns lite....oseriöst. Vissa granskningar tar halva dagen och jag blir inte kvitt känslan av att man ibland vekrar leta mer intensivt än annars. Säkert bara inbillning. Eller?
Nåväl, sådant här går fortfarande att ta med en axelryckning, pun intended, för ännu är det tidigt på säsongen och ännu är det ingen som har börjat klaga alltför högljutt på våra hjältar. Detta trots att trenden de senaste matcherna, med 3p mot Färjestad, 2p mot Örebro, 1p mot MoDo inte är någon trend som pekar åt rätt håll, rent resultatmässigt. Tomas Kollar pratar sin vana trogen om prestationen och den har faktiskt varit god, i stort sett i alla sex matcher man spelat.
Att få börja emot Rögle, Växjö, Frölunda och Färjestad innan vi mötte MoDo kan få en att bli ännu mer konspiratoriskt lagd. Alla lag är bra i SHL, mer eller mindre, men denna inledning kan väl omöjligtvis göras svårare, om vi ska vara ärliga.
Annars är det väl samma gamla vanliga. Carl P lyckas inte. Wernblom är redan skadad. Händemark sliter och kämpar och gör assist, men inga mål. "Pajen" och "Kocken" är sevärda, även om de inte varit så framträdande de två senaste matcherna. Lauri håller i pucken för länge och påminnner under stundom om Johan Olofsson i sin puckhantering, vilket här betyder att han inte vill släppa den ifrån sig.
Kim Rosdahl verkar pånyttfödd.
Alan Quine är riktigt, riktigt bra, men det känns som vi inte får ut max ifrån honom ännu.
Adam Werner måste ta 3-3 pucken i MoDo-matchen om vi någonsin ska kunna lita på honom och Daniel Marmenlind är fortfarande rätt yvig och verkar ha det fortsatt tungt med att hantera returer och inte droppa ner på knä för tidigt, att döma av hans enda framträdande hittills.
Men som sagt. Det är för tidigt på säsongen för att slå fast något. Två saker kan vi ändå konstatera:
Det är ett mer spelskickligt spelande Malmö Redhawks i år, utan tvivel. Man tar sig snabbt ut ur zon och man har bättre ingångar in i anfallszon än förr i tiden.
Det andra vi kan slå fast är att vi fortfarande är ineffektiva i avgörande lägen, vilket är ett bottenlagsbeteende. Detta måste adresseras tidigt av tränarstaben. Då menar jag både offensivt och att hålla tätt bakåt, även om vi tagit enorma kliv i den avdelningen jämfört med förra säsongen.
Kul att hymnen är tillbaka i arenan.
Percys hyllning var också fin, även om den var lite för lång, handlade nästan lika mycket om Pekka, Lusth och de andra gästerna och av någon anledning ägnade man sig åt att trashtalka MoDo, vilket kändes lite tacky. Kanske var det hämnd för att man inte höll flabben på bortastå under videomontaget.
SHL rullar vidare. Idiotin att inte ha matcher på tisdagar är för dum för att ens orka skriva om, men det är svårt att låta bli. Det är för långt mellan lördag och torsdag! Era klåpare! Fixa spelschemat! Sälj produkten!
En sista, illröd tanke, som berör Malmös trupp: Även om det tar emot att konstatera det, så behöver vi faktiskt få in fler etablerade spelare i laget, om inte Thomas BP och Albert Sjöberg börjar spela på en helt annan nivå, rätt snart. Liljanders chansning har såhär långt inte löpt väl ut och därmed är vi tunna i truppen för skador, avstängingar och annat elände.