Säsongen över för VIK Hockey redan innan februari är slut. En titt i backspegeln, hur kunde det bli såhär? Hur går klubben vidare?
Nej, det gick inte. Inte den här gången heller. Säsongen är över för VIK Hockey, precis innan det roliga börjar. Förhoppningarna fanns, men efter att ha satt sig i ett sådant läge, att man var beroende av rätt resultat i andra matcher, insåg de flesta i den nästan fullsatta ABB Arena Nord, att det skulle till ett smärre mirakel för att detta skulle gå vägen. Det gick inte. Fyra månaders, i princip konstant underpresterande ledde till detta. Klubbledningen måste nu noga analysera detta fiasko
Låt oss backa bandet och försöka reda ut lite begrepp när det gäller säsongen 2015-16 för VIK Hockeys del.
Vi tar oss tillbaka till måndagen den 26/10. VIK-Björklöven. Säsongen har börjat bra. VIK ligger med i toppen av tabellen.
Två dagar tidigare har man krossat Almtuna hemma med 6-2, tagit sin tredje raka seger. Hemmapubliken står upp under den sista minuten av matchen och ger spelarna ovationer.
Spelmässigt har säsongen börjat ok. Stabila insatser men utan att glänsa. Känslan är att det går att plocka ut mer av detta lag. Mycket mer.
Så fel vi hade...
Mot Björklöven däremot är känslan att spelarna flyger fram. Första perioden är magnifik. Man sköljer över Björklöven gång på gång. 2-1 ledningen efter första perioden är mycket smickrande siffror för Umeålaget. Matchen slutar till slut 5-2. Känslan efter denna match är att, detta kan bära långt...
Exakt här händer dock någonting. Börjar spelarna bli bekväma? Tror man att man är bättre än vad man egentligen är?
Två dagar senare är det seriefinal på hovet mot AIK. Man åker dit och blir totalt överkörda med 6-1.
Spelarna låser in sig i omklädningsrummet och är överens om att "såhär får det inte se ut".
På något sätt ändå imponerande, att man efter fyra raka vinster, direkt ändå verkar ta tag i det när man gör en dålig insats.
Matcherna duggar tätt. Tre dagar senare är det dags att möta bottenlaget Sundsvall borta. Det slutar med en ny storförlust, 5-1 till Sundsvall, efter en usel insats av VIK.
Efter detta följer ytterligare 2 förluster, innan man lyckas vinna ett par matcher.
Vid början av december inleds det stora raset, hemma mot Vita Hästen. Inklusive denna match, förlorar man SEXTON av de18 följande matcherna.
Ett ras som helt liknar motstycke i den moderna VIK-historien...
När man till slut lyckas vinna igen, hemma mot Pantern, lördagen den 20:e februari, är sedan drygt en månad både den tidigare tränaren Martin Filander och sportchefen Niklas Johansson sparkade.
En målvaktskarusell utan dess like fick också sitt slut denna kväll, då Jonas Fransson som under en tid varit utlånad till HV71, nu tagits tillbaka efter att ingen av lagets två andra målvakter tagit chansen och gett laget det lugn som sista utpost, som hade behövts i detta läget. En målvaktskarusell som i högsta grad kan vara bidragande till att det redan är slutspelat för säsongen.
Såhär skrev undertecknad tidigare angående målvaktsfrågan:
"Det är knappast något "dukat bord" Appelgren kommit till, och han har givetvis mycket att fundera över.
Som jag skrev i min senaste krönika, så måste det vara slut på hattandet på lagets viktigaste position, målvaktsfrågan.
Men jag är rädd för att vi kan stå inför en ny målvaktscirkus. Koval har inte direkt tagit chansen. 12 insläppta mål på 3 matcher talar sitt tydliga språk. Samtidigt har han blivit ordentligt utlämnad av försvaret på ett stort antal av dessa mål.
Vad har Appelgren då för alternativ? Låta Koval spela bort ringrosten och hoppas att han kan bli den matchvinnare han värvades för att bli?
Peta Koval, sätta in Dahlbom och meddela honom att han är vår förstemålvakt om han tar chansen nu?
Plocka ner Jonas Fransson från läktaren och ge honom sin absolut sista chans i denna klubb?
Inga lätta frågor att ta ställning till. Men beslut måste tas.
Står Dahlbom nästa match och släpper in ett par "enkla mål" är cirkusen igång."
Niklas Johanssons avskedspresent till klubben blev dyr. Målvakten Vitali Koval, som värvades till klubben, och uppges ha kostat klubben totalt runt en halv miljon kronor, stod alltså totalt 4 matcher. 0 vinster, 4 förluster. Räddningsprocenten slutade på 85,5 procent. 4,29 insläppta mål/match.
Många kronor/match kan man väl säga...
Till lagets försvar ska dock poängteras att man haft en orimlig otur med skador. Det går inte att bortse från det. Men att skylla på det? Nej det går bara inte.
Det som gäller nu för klubben är att dra lärdom av allt detta som denna säsong inneburit.
A och O är ekonomin. Låt oss slippa svarta rubriker angående den igen.
Låt oss aldrig ens komma i närheten av det som hände år 2000 någon mer gång.
Inga skuldberg som tvingar föreningen till flera år av ekonomisk sanering.
Som jag tidigare skrivit. Jag tror på Johan Fägerblad. Han brinner för vårat VIK Hockey. Det var befriande att se honom i intervjun på vik.se inför Oskarshamnsmatchen förra veckan. Där man såg att han, "på ren svenska" var förbannad på de underpresterande spelarna. Är övertygad att han är rätt man på rätt plats.
Min känsla är att klubben blivit klart mycket öppnare under den senaste tiden, och det är starkt med tanke på de svaga resultaten.
Det är nu oerhört viktigt att sportchefsrollen blir tillsatt så fort som möjligt, och att det blir rätt man även där.
Får jag välja fritt, samtidigt som det också givetvis måste finnas någon logik i det, är mitt val Johan Tornberg. Tornberg har en passion som smittar av sig. Precis det klubben behöver just nu. En possitivitet som verkligen är viktig i den rollen.
Skrev tidigare, att vi förr om åren var ett gäng som då och då ringde och surrade med en del spelare. Johan Tornberg var en av dem. Detta är längesen, alltså när vi spelade i Elitserien.
Johan var lika trevlig då som nu. När vi frågade om det var ok med honom att vi ringde och tjatade hockey, svarade han något i stil med " Det är hur lugnt som helst. Det är bara roligt, ingen kommer i alla fall komma ihåg mig efter karriären".
Så blev det inte direkt :).
Har dock hört att Tornberg inte är "klar" som coach. Men det återstår att se.
Inte mycket har läckt ut när det gäller vilka som är aktuella. Kan vi ringa in namnen Juhlin, Zetterberg, Tornberg, och kanske Leif Rohlin? Eller blir det någon helt annan?
När det gäller oss supportrar och sponsorer. Klubben är helt beroende av oss.
Hoppas verkligen sponsorerna ställer upp och fortsätter satsningen. Vi västeråsare/västmanlänningar är verkligen värda att få se vårat Gulsvart i SHL inom snar framtid.
Intresset är det inget fel på. VIK Hockey är Västerås och Västmanlands klart publikstarkaste lag. Det lag som intresserar mest folk. Kan andra mindre städer ha lag i högstaligan både i Hockey och fotboll, måste vi väl också kunna det när det gäller hockeyn?
Ingen kan påstå att vi, klubbens trogna fans, haft det lätt de senaste säsongerna, som präglats av bittra kvalförluster och, "sämst när det gäller". Men vi står där, match efter match. Säsong efter säsong. Det är något vi ska vara väldigt stolta över. Ger vi inte upp blir det till slut våran tur.
En vinnarkultur måste lockas fram. Att vara bäst när det gäller.
Trycket som skapas i gamla "Rocklundahallen" stundtals är magiskt.
Vi har all rätt att vara bittra nu och ett tag framöver. Men VIK Hockey behöver oss alla nu och i framtiden. Precis som vi behöver vårat VIK Hockey.
"Älska mig som mest när jag förtjänar det som minst".
