- -
Säsongens första seger mot Skellefteå
Det var en fartfylld match mellan LHC och Skellefteå, där hemmalaget hade ledningen under större delen av matchen. Gästerna vände dock 4-2 till 4-5 i tredje perioden, men en forcering med utplockad målvakt räddar poäng för Linköping. Matchen får avgöras på straffar där Arlbrandt och Engstrand blev matchhjältar för östgötarna.
Linköping tar tag i taktpinnen tack vare ett powerplay i upptakten av matchen. Ingen utdelning, men LHC tycks ändå spela med ett betydligt bättre självförtroende än innan uppehållet.
Efter tio minuter får man en ny chans i numerärt överläge och då får man utdelning. Eric Himelfarb för in pucken i zon och avlossar ett skott där returen går ut till Junland som slår en crosspassning till McDonell som slår in 1-0 direkt.
Powerplay verkar vara hemmalagets melodi ikväll, och framförallt McDonells. Innan perioden är slut så skjuter han in 2-0 mellan benen på Markus Svensson, som bara sekunder tidigare stått för en mycket fin räddning.
Gästerna hinner dock visa att de inte är sämre innan signalen ljuder. Även det målet faller i numerärt överläge efter att Joakim Lindström tråcklat sig igenom ett just i stunden stillastående försvar och frispelat Erik Forsell.
Med 2-1 på tavlan så är det svårt att låta bli att tänka på när SAIK vände just 2-0 i Cloetta Center senast. Det är också gästerna som börjar mittperioden bäst, efter att ha sett ganska långsamma ut i den första.
Linköping jobbar sig tillbaka spelmässigt och är också de som gör nästa mål. Mattias Sjögren jagar ikapp en puck nere i sarghörnet och slår en perfekt passning på bladet på en framstörtande Chad Kolarik. Detta var förövrigt kvällens första mål i spel fem-mot-fem.
Det dröjer dock inte många minuter innan SAIK får ett nytt powerplay och där tar det 13 sekunder innan Oscar Möller skjuter in reduceringen på en crosspass från Lindström.
Matchen har blivit allt grinigare, vilket om inte annat är underhållande för oss som ser på. Med dryga minuten kvar av perioden så tröttnar Frögren på Kolarik och åker ut två minuter, och nästan direkt så serverar Hjalmarsson pucken till Arlbrandt som iskallt tar emot pucken och lägger upp den i nättaket.
I tredje perioden så får Skellefteå spela fem-mot-tre i en och en halv minut, men det behövs inte så mycket tid innan Möller sätter 4-3 efter att iskallt transporterat pucken från ena tekningscirkeln till den andra.
Det är fortsatt spelmässigt jämnt och LHC tycks inte backa hem för att försvara ledningen. Kanske borde man gjort det, för vid en tekningssituation kör Skellefteå en variant där Arvidsson hoppar ut på bortre sidan av båset och tjuvar några meter på ett byte samtidigt som pucken lobbas upp mot honom. Han gör inga misstag och matchen är kvitterad.
Bara tre minuter senare så kommer också ledningsmålet när Bellemare får alldeles för mycket utrymme mitt i slottet av LHC-försvaret. Tungt för LHC som spelat bra i 40 minuter, men sedan klappar ihop i sista perioden.
Man gör ett försök att rädda en poäng genom att plocka ut Engstrand i slutet av matchen, och vem kliver då fram om inte Kent McDonell som gör sitt tredje mål för kvällen?
Matchen går till förlängning, som blir mållös tack vare strålande målvaktsspel av Svensson, vilket innebär att straffar får avgöra matchen. Där drar LHC det längsta strået, bland annat efter att Skellefteås sista straff gått om på grund av att Engstrand lämnat målgården för tidigt.
En mycket underhållande match som innehöll det mesta och bjöd på lite slutspelskänsla. Det som såg ut att bli tre poäng blev tillslut två, men det är en viktig seger hur som helst.
