Sommarsaknad: När hockeyn lockar mitt i värmen
Det är mitt i sommaren. Solen står högt på himlen och kvällarna är långa och ljusa. Semesterplaner förverkligas, grillfester avlöser varandra, och stranden är den givna platsen för många. Men trots sommarens lockelser finns det något som saknas, något som skaver där i bakhuvudet. Det är hockeyn, vår älskade vintertradition som känns så avlägsen mitt i sommaren.
För många av oss som lever och andas hockey är det en tudelad känsla; vi älskar sommaren, men vi längtar efter ishallen och allt som hör hockeyn till.
När hockeysäsongen är över och utrustningen är undanlagd för sommaren är det mycket som saknas. Först och främst är det själva spelet – intensiteten, farten, och spänningen som bara en hockeymatch kan erbjuda. Men det är också gemenskapen. Den känsla av samhörighet som kommer av att sitta tillsammans med likasinnade på läktaren, skrika sig hes för sitt lag och dela glädje och sorg i samma andetag.
Det är också dofterna och ljuden som är så typiska för hockeyn. Ljudet av skridskor mot is, puckens studs mot sargen, och domarens vissla som ekar genom hallen. Och den kyliga, friska luften som möter en när man kliver in i ishallen, en stark kontrast till sommarens varma dagar.
Känslan av saknad
Att sakna hockey mitt i sommaren kan nog yttra sig på olika sätt. För vissa är det en ständig längtan, en nästan fysisk smärta av att vara ifrån isen och spelet. Man kan hitta sig själv scrollande genom gamla höjdpunkter på YouTube, titta på repriser av matcher eller diskutera förra säsongens höjdpunkter med vänner. Kanske känner man till och med doften av is och svett i sitt sinne, eller hör publikens jubel när man blundar.
Det kan också vara en frustration över att man måste vänta så länge innan man får uppleva det igen. Att tvingas gå igenom dagar utan hockey känns som en evighet, och man finner sig själv önska att sommaren ska gå snabbare, trots att man egentligen älskar de varma dagarna och sena sommarkvällarna.
Längtan efter ishallen
Mitt i värmen är det inte kanske ovanligt att man börjar drömma om ishallen. Men den där platsen som är så förknippad med vinter och kyla, känns som ett hem för alla oss hockeyälskare. Att få gå in i en ishall igen, känna den omisskännliga doften av is och se den blanka ytan som bara väntar på att få bli repad av skridskor, är något vi alla ser fram emot.
Det är en längtan efter att få se laget igen, att få se dem kämpa och ge allt på isen. Att få känna spänningen stiga när matchen är jämn och pulsen ökar med varje minut som går. Och att få uppleva den där euforiska känslan när ens lag gör mål, den känsla som är svår att beskriva men som fyller hela kroppen med glädje.
Att hantera saknaden
Så hur hanterar man denna saknad? För många är det viktigt att hålla sig aktiv och engagerad i något under sommaren. Kanske är det andra sporter, träning eller att följa sommarens sportevenemang. Men för många är det också en tid att drömma och planera inför nästa säsong. Att spekulera i hur laget kommer att se ut, vilka nya spelare som kan komma in och vilka strategier som kan förändra spelet.
Det kan också vara en tid för reflektion. Att tänka tillbaka på förra säsongen, på allt som gick bra och allt som kan förbättras. Att hålla kontakten med andra fans, diskutera och dela förväntningar och förhoppningar inför det som komma skall.
Snart är vi där igen
Så även om sommaren är härlig och fylld av sina egna glädjeämnen, finns det alltid en del av oss som längtar tillbaka till ishallen och hockeyns värld. Men tiden går fort och snart nog är vi där igen, redo att uppleva allt det vi saknat. Och när den första pucken släpps och säsongen drar igång kommer all denna sommarens saknad att kännas som en avlägsen dröm. Då är vi hemma igen, i ishallarna, där vi hör hemma.
