Vi tror på er-glöm aldrig det!
Tiden går så fort och livet rullar på. Risgrynsgröt, ärtsoppa, basta och lite hockey avlöper varandra vecka efter vecka. Inflation, krig, höga räntor och skenande matpriser rullar på nyheterna dagligen. Likaså det förbannade reklamen där Gunvald i Beck är någon slags superhjälte för spelbolaget. Den enskilda dagen kan gå långsamt, men dagarna och veckorna läggs på varandra och plötsligt har ett år gått. Vi har gått ifrån att äta korv istället för kött, stannat hemma istället för att åka utomlands, vi äter godis istället för grönsaker för något måste vi unna oss. Vi fyller på spolarvätska och luft i vinterdäcken istället för att gå på ishockey. Visst är det bekvämt att sitta hemma i soffan och mysa med en öl i handen och smulor av chips som är omöjliga att dippa utan att kladda ner fingrarna.
Att ta sig till arenan kräver lite planering och pengar. För du vill väl ändå unna dig när du är på ishockey, en korv, kaffe och en överprisad inplastad kokosboll. Förut kunde du även unna dig att stötta klubben med att köpa en 50/50 lott men det går inte längre då det har tagits bort och ersatts av en nätvariant. Säger som Gustav i Svensson. Var fan är Arne Weise. Vad är det för stolpskott som kommit på det.
Väl i arenan som möter du en ljudkuliss som får Motörhead konserten att låta som en kyrk-kör. Du får lära dig teckenspråk ifall du vill prata med din kompis om hur bra laget var för trettio år sedan. Ibland påminner templet om Liberty disco där jag var stammis under hela 90-talet. Tur att man inte har epilepsi för då hade ljudet och ljuset gett mig anfall. Templet har två jumbotroner, ja ni läste rätt. Två. Har alltid undrat varför. Är det för att taket inte håller för en stor?
Varje år så hoppas man att SSK tar tillbaka den gamla introlåten från AC/DC som var ett signum för oss. Thunderstruck fick spelarna att hoppa i gången och det glödde i ögonen och den tände även oss i publiken. Discodunket som skrålar ur högtalarna nu är som koriander för mig. Jag tål det helt enkelt inte. Att man på något sett lyckas få det till att det nästan låter som de sjunger teeljey gör det patetiskt. Introt är alldeles för långt och jag såg att SSK spelarna sjönk ihop istället för att bli peppade av låten. Gör om och gör rätt. Det är inte ett nederlag att lyssna på sina fans vad de vill ha.
Varför ska jag gå på en hockeymatch nu när det är så dyrt?
Hockey är för det första verkligen en sport som är lätt att tycka om. Farten, publiken, intron, närkamper och snabba puckar. Först lär du dig av någon anledning att gilla en klubb, därefter lär du dig namnet på några av spelarna, sedan alla spelarna, därefter alla spelarnas speltid per match och senare deras tidigare klubbar och till och med vad ismaskinisten heter.
Senare i skedet när du nått en högre level börjar du känna igen folk på läktaren och börjar följa dem på twitter eller Instagram. Snart märker du att du blir mera och mera inbiten och plötsligt befinner du dig i en buss med andra likasinnade på väg till en ort i Sverige för att heja på ditt lag.
Då får hockey en ny dimension, ett djup, en mening och blir en slags gemenskap där alla är syskon med varandra, en enda stor SSK familj.
Jag har varit en del av den här underbara familjen sedan i början av 80-talet. Det har varit en resa där man fått både gråta av lycka och rivit sönder matchprogrammet och släng det på isen av ilska.
Saknar Er alla. På grund av hälsan har jag inte kunnat vara på matcherna. Kan inte sitta långa stunder för då blir smärtan i ryggen för plågsam. Testade för två år sedan och hade ont i flera dagar efter matchen. Men SSK vann, så då var det värt det.
Laget i år har en otrolig kapacitet och en spets utöver det vanliga.
Vi vet hur bra Videll är när allt stämmer. Vi vet hur snabb Dyk är när han får upp farten. Vi vet hur hårt Blomstrand skjuter. Att Dahlström åker skridskor snabbare än sin egen skugga vet vi också. Alba är starkt som en oxe och inget kan stoppa honom när han bestämt sig för att ta sig mot mål.
Det jag vill säga är att vi tror på Er. Vi har inte gett upp den här säsongen.
Det är motgångar som gör oss starkare. Det är ingen klyscha utan en sanning som kommer få Er att växa.
Som jag nämnde i början på texten så går tiden fort. Ta till vara på tiden. Åk och se på hockey i Templet. Åk med supporterresan till Västerås den 26 november. Det kan vara den här säsongen som började illa men slutade på bästa sett. Ingen vet svaren. Så länge vi har kvar våra drömmar kan vi hoppas.
Tänker på en Elvis låt som han genomförde i sin Comeback Special 1968. Den släpptes två månader efter Martin Luther Kings mord.
Texten påminner mig om SSK;s SHL dröm. Alla har vi en dröm.
Elvis avslutar låten med dessa meningar.
-And while I can think, while I can talk
-While I can stand, while I can walk
-While I can dream
-Oh, please let my dream
-Come true
-Right now
-Let it come true right now
Min dröm, den lever och jag hoppas att den blir sann en dag.
"winning i a habit"
