Skam

Med all respekt för Udinese och Roy Hodgson, detta är en match vi borde ha vunnit. Udinese har varit uselt på hemmaplan tidigare i år och när vi tog ledningen med 2-0 efter mindre än 4 minuter trodde nog de flesta på en enkel trepoängare.

Så skulle det dock inte bli. Varför det blev som det blev är en gåta. Parma ska inte släppa in tre mål när man leder med två. Det ska bara inte ske.

Varför det ändå blev som det blev beror på en enda sak. Brist på självförtroende i laget. När Udinese gjorde 1-2 så började förmodligen spelarna fokusera på att dom inte får förlora istället för att vinna och så låste sig spelet på grund av denna rädsla.

Någon reell risk för nedflyttning finns det trots allt inte. Förr eller senare vänder det. Kanske inte mot Roma nästa helg och kanske inte heller borta mot Atalanta veckan efter, men sen kommer matcher mot Torino, Fiorentina, Venezia och Lecce. Då måste poängen börja trilla in.

Parmas spelare tar på sig skulden för förlusten och anser att Passarella inte bör beskyllas för de svaga resultaten. Di Vaio påpekar också att tabellen är ganska jämn så det räcker med en bra period för att nedflyttningsspöket ska försvinna. Även Cannavaro är självkritisk och vill så snart som möjligt träffa Parmas supportrar och be om ursäkt för den skamliga första delen av säsongen.

Vad gäller matchen som sådan så började Parma starkt. Gjorde två mål och hade chanser att göra ett tredje. Men efter attt ha släppt in reduceringen rasade allt. Det tyder på att problemen i laget mestadels är av psykologisk natur.

Att skylla på spelarförsäljningarna i somras är enligt mig helt felaktigt. De enda av de som såldes som tillhörde startelvan när laget gick som bäst ifjol var Buffon och Thuram. Deras ersättare Frey och Djetou har ju absolut inte varit misslyckade. Särskilt Frey, som överträffat de flesta förhoppningar. Så detta kan ju inte vara problemet, eller hur?

Sen har Nakata tillkommit, och han borde ha lyft laget ytterligare från fjolårets nivå. Tyvärr verkar han vara ytterligare ett i raden av misslyckade värvningar. Ortega, Amoroso, Milosevic, Nakata... Listan börjar bli oroväckande lång på dyra stjärnor som misslyckats i Parma. Hade dessa spelare levt upp till förväntningarna och sina rykten hade Parma fortfarande varit en klubb att räkna med. Så ambition finns det fotfarande hos ägarfamiljen Tanzi. Detta bevisades ytterligare när de i somras gjorde ett tappert försök att värva Rui Costa och Toldo från Fiorentina för en sammanlagd summa av närmare 700 miljoner kronor.

Det blev tyvärr mer av ett försvarstal än en matchrapport den här gången. Jag hoppas ni har förståelse för detta och ändå funnit artikeln läsvärd.

Sempre e Solo Forza Parma!

Mårten Wallin2001-12-03 23:52:45

Fler artiklar om Parma