E' SALVEZZA!!!!
Som rubriken antyder så blev Parma idag matematiskt klara för Serie A även nästa år. För alla hårt prövade parmafans innebär detta en enorm lättnad. Det var ju inte det här vi väntade oss innan säsongen trots allt. Vi skulle ju äntligen få spela i Champions League och allt...
Förmodligen beseglades vårt öde redan när vi förlorade i kvalet till Champions League mot det nordfranska laget Lille. Det kändes redan då att luften gick ur laget. Entusiasmen var som bortblåst. Innan spelarna återhämtat sig mentalt fick Uliveri sparken. In kom Passarella med sin förlustrad på fem raka matcher. Helt plötsligt var vi näst sist med som värst 6 poäng upp till nedflyttningsstrecket. Ingen fattade egentligen hur det hade gått till. 11 poäng på 15 matcher var helt enkelt uruselt och alla gick runt och trodde att det inte var sant.
I detta läge fick målvaktstränaren Carmignani ta över huvudansvaret för laget och har nu alltså lyckat med det som då såg omöjligt ut. Att klara ett nytt Serie A-kontrakt. Faktum är att Parma sedan Carmignani tog över har hållit ett tempo som skulle ha inneburit 56 poäng om man hade lyckats hålla den takten ända från början. Som vi alla vet så skulle 56 poäng ha räckt till en fjärdeplats och en ny chans på Champions League-spel. Så visst finns det kapacitet i laget trots allt.
Inför dagens match var man bare en ynka poäng före Brescia och Udinese på nedflyttningsplats. Däremot hade man det på papperet klart enklaste programmet de sista två omgångarna. Något som gjorde att optimismen trots allt var ganska stor i parmalägret.
Men Parma vore inte Parma om dom inte bjöd på en negativ överraskning. Redan efter 4 minuter slog Fiorentinas inlånade brasse Adriano till och gjorde 1-0. Trots ett massivt spelövertag som bland annat resulterade i en hörnstatistik på 16-0 så såg Parma inte ut att kunna hota den unge Cassano i Fiorentínamålet under den första halvleken.
Fabio Cannavaro, som var avstängd och satt på läktaren, kommenterade situationen så här: "Ska jag vara ärlig så trodde jag inte att vi skulle kunna vända på den här matchen. Adrianos mål slog undan benen på oss och gjorde att vi började anfalla planlöst. Vilket i sin tur medförde att vi blev sårbara för deras kontringar. Dessutom var Fiorentinas spelare i bättre fysisk form eftersom vi hade den första cupfinalen mot Juventus i benen. Men som tur var så räddade Di Vaio upp situtatione med två sena mål. Nu kan vi i lugn och ro koncentrera oss på returen i cupen."
I den andra halvleken var dock Parma mycket bättre och hotade hela tiden Fiorentinas mål. Det skulle dock dröja ända till den 82 minuten innan Parma äntligen fick hål på Cassanos nolla. Det var, som så många gånger förr, Di Vaio som höll sig framme och satte kvitteringsbollen i samarbete med Bonazzoli.
Som tur var så nöjde sig inte Parma med detta utan fortsatte att jaga för att om möjligt nå en trepoängare. Man visste nämligen att Brescia låg under mot Juventus och att tre poäng därmed skulle säkra nytt kontrakt. Det satt dock mycket hårt åt. Långt in på stopptid serverar Micoud en mycket fin framspelning till Di Vaio som kunde slå in segermålet.
Det var Di Vaios 18:e och 19:e mål för säsongen. Idag var det extra imponerande med tanke på att Di Vaio spelade med ett fult jack i sin ena häl. Faktiskt så allvarligt att man fick lov att skära sönder en sko så att skon inte skulle skava mot såret. Att med detta handikapp göra två mål under dom sista 10 minuterna i en så här pass viktig match gör att man blir stum av beundran. Det tyder också på att Di Vaio verkligen är beredd att offra en hel del för Parmas skull.
Man ska dock inte glömma bort Micouds roll i Parmas jakt på nytt kontrakt. Redan när Carmignani tog över laget så meddelade han att Micoud var den ende riktige trequartistan som fanns i truppen. Många reagerade då och undrade vad Nakata var. På det svarade Carmignani att Nakata var en ren mittfältare. Något som han också hållt sig till. När Micoud startat har vi spelat 3-4-1-2 och när Nakata startat så har vi spelat 3-5-2.
Jag har för länge sedan tappat räkningen på hur många matchavgörande prestationer som denne till synes långsamme och klumpige fransman stått för. Det är dock helt säkert åtskilliga poäng som vi har honom att tacka för. I färskt minne har vi ju hans kvitteringsmål mot Atalanta förra helgen och så nu denna framspelning av Di Vaio. På senare tid har Micoud fått nöja sig med avbytarens roll. Denna ska dock inte underskattas. Att ha kvalitetsspelare redo att komma in från bänken har ofta visat sig vara avgörande i många jämna matcher.
Dessvärre ser det ut som om Parma kommer att göra sig av med Micoud efter säsongens slut. Micoud är ju trots allt en spelare som förtjänar att vara ordinarie i sitt klubblag. Och det verkar inte vara något som Parma kan garantera. Micoud lär ju dessutom inte vara den ende spelaren som lämnar Parma efter säsongen. Cannavaro är ju t ex mer eller mindre redan borta.
Innan dess så kommer Parma dock att spela sina två kvarvarande matcher av årets säsong. Hemma mot Venezia i ligan och returmötet i cupfinalen mot Juventus. Också det hemma på Ennio Tardini. Tack vare dagens fina vinst kan vi se fram mot dessa två matcher med lugn och vetskapen om att vi har allt att vinna.
