Inför: Catania - Fiorentina
I skuggan av Etna spelar Fiorentina sin kanske svåraste, och viktigaste, match för säsongen. Vi kallar det "Kvartsfinal" på vägen mot Serie A!
Veckan har varit som en berg och dalbana. Kroppen spelar lustiga och mindre lustiga spratt med en. Den har känts oändligt lång - tiden mellan lördagens dramatiska seger mot Napoli och denna stund - veckan när en hel säsong står på spel.
Catania, den näst största staden på Sicilien, är en plats Fiorentina lyckats undvika de senaste 40 åren. Senast en delegation från Florens åkte hit var säsongen 1963-64 och då blev det förlust med 2-0.
Hemlig, fantasieggande och ett i sitt slag för staden blickarna nästan så långt söderut man komma i Italien. Mellan det klarblå joniska havet och den oroligt sovande vulkanen Etna på 3340 meters höjd kommer Fiorentinas spelare att mötas av en häxkittel där man antagligen kommer att få göra en kollektiv insats värd namnet för att besegra Catania.
I dessa eruptiva trakter är det inte helt fel att beskriva matchen som ett verkligt eldprov för Mondonico och hans Fiorentina.
Segern mot Napoli hyllades som en triumf för just kollektivet. Ett fenomen som existerade även under Alberto Cavasin men som uttryckte sig vid enstaka tillfällen, och då alltid inför en hemmapublik som denna säsong verkligen bevisat sitt värde som den 12:e spelaren.
Men trots de stundtals lyriska kommentarerna efter Delli Carris 2-1 mål som gav laget tre ovärderliga poäng i jakten på femteplatsen, har laget fötterna på jorden. Och det kommer man att ha extremt stort behov av på Stadio Massimino, för detta Cibali.
Helt plötsligt är nu femteplatsen bara en poäng borta och att se Fiorentina däruppe med en i skrivande stund sjätte plats att försvara ger ett panorama som inga naturfenomen någonsin kommer mäta sig med. Men skönheten och den alltmer verklighetstrogna drömmen om Serie A är mycket skör och lördagens match beskrivs som det sista höga hindret som återstår på vägen mot drömmens förverkligande.
Så, om inte Etna drömmer några mardrömmar på lördag kväll och Fiorentina har lite is i magen finns det risk att vi aldrig vaknar ur drömmen som heter Serie A.
Att ledaren i det lila försvaret, William Viali, tappade förståndet i lördags och blev utvisad gör att lagets bakre linje är kraftigt försvagad (trolig ersättare är Lucarelli). Lägger vi därtill att vår "Bomber", ostoppbare Christian Riganò, under veckan enbart tränat på egen hand med de muskelproblem han dragits med en tid och bedöms som ytterst osäkert startande är även den offensiva kraften ett par nivåer lägre.
Riganò, som ju firade sin 30-årsdag i tisdags, betyder oerhört mycket för Fiorentina och har spelat alla matcher förutom en denna säsong. Hans karisma och uppoffrande spel är inte sällan matchavgörande. Förutom de hittills 22 mål han prickat in.
Förutsättningarna kunde varit bättre. Om det råder ingen som helst tvekan. Men vem vill vara pessimist nu när vi fullständigt uppslukats av drömmen, bara ett häftigt uppvaknande vid foten av Etna skulle kunna få oss på andra tankar än att detta Fiorentina är på väg att ta det slutliga, enorma, steget i sin långa korta historia.
Vill vi lyfta fram de positiva aspekterna, i det gränslöst nervösa tillstånd som präglar vår tillvaro fram till 20.30 på lördag, kan nämnas att Fiorentina hållit nollan i fem av sina senaste åtta bortamatcher och att vi har en skadefri trupp (förutom Riganò) där spelare som Zisis Vryzas och Angelo Di Livio närmar sig toppformen efter en längre svacka.
Just Di Livio kommer att spela en avgörande roll. Catanias mittfält är dess starkaste lagdel och man har starka spelare framförallt på flankerna, i Del Vecchio och Montervino.
Liksom Fiorentina har hemmalaget en avstängning som bekymrar, det är mittfältaren Giallombardo som åkte på en utvisning senast i segermatchen borta mot Bari (1-2). För övrigt Catanias andra raka bortaseger som ger laget en teoretisk möjlighet att fortfarande ge allt i hoppet om sjätteplatsen, där man i skrivande stund är sju poäng efter Fiorentina.
Motivationen lär det alltså knappast vara brist på hos hemmaspelarna, som även söker revansch för 3-2-förlusten i vårupptakten på Artemio Franchi - där Vryzas ju gjorde mål i sin debut.
Kanske är ödet så starkt att just den grekiske anfallaren blir vår frälsare även denna gång?
Helt orimligt låter det inte, kanske kan vissheten om att han nu sätter sin fot i de antika grekiska delarna av Italien ge honom ytterligare en osynlig kraft att bli den matchvinnare vi känner igen honom som från matcherna mot just Catania, Palermo och senast Venezia.
Annars bör nämnas att en annan av målskyttarna från trettondagsafton, gamle Fiorentina-hjälten Luis "Lulù" Oliveira, en av de mest älskade spelarna i Catanias annars relativt profilfattiga lag - helt plötsligt tagits ur truppen av klubbledningen. "Il Falco" som är hans smeknamn hos fansen, uppges inte längre hålla måttet och möjligen kommer han att från läktaren i hemlighet önska oss lycka som Batistutas gamle radarpartner.
Catania-ledningen är annars en mycket kontroversiell sådan. Vill man hårdra orsakerna till varför Serie B utökades i somras spelade Riccardo Gaucci (populärt kallad Gaucci Jr) en viktig roll då hans oupphörliga överklaganden till förbundet om att man skulle få tillgodoräknat sig de poäng man förlorat i en match mot Siena, som samma helg låtit en avstängd spelare finnas med i Primaveralaget.
Protesterna ledde till att Catania till slut fick rätt hos den högsta instansen och det som följde vet vi alltför väl, som den enda "ripescaton" (tvångsuppflyttad) i toppen hittar vi idag Fiorentina.
Den gånga veckan inleddes annars med att stormogulen i Gaucci-familjen, Perugias smällfete president gick ut i pressen och sa ett par mindre nogräknade saker angående Fiorentina inför det stundande kvalet.
Fiorentinas talesman, Angelo Di Livio, mötte anklagelserna om att laget han följt ned i Serie C2 skulle vara beskyddat och priviligerat av förbundet med sansade ordalag men med en tydlig reprimand riktad mot alla som anser att Fiorentina inte borde ligga där de ligger.
Som vanligt valde Della Valle-familjen att inte lämna någon kommentar.
Ryktena om en möjlig återkomst till Fiorentina för Gabriel Batistuta och Rui Costa florerar för tillfället starkare än någonsin i medierna, pressen försöker spekulera i vem som kan tänkas ersätta Mondonico om Fiorentina blir klart för Serie A och mitt uppe i allt detta ska Fiorentina spela säsongens hittills viktigaste match, på bortaplan i ogästvänliga Catania.
Förutsättningarna kunde knappast vara bättre och jag vill avsluta med att citera kungen av avdramatisering själv, Emiliano Mondonico, som under torsdagens intervju till "Giornale della Toscana" bl.a. sade följande angående sin position som tränare för nästa säsong:
"Om jag har fått ett löfte för uppflyttningen? Nej, därför att sådant gör man för allvarliga saker i livet."
FORZA VIOLA!!!
UNICA FEDE
UNICO AMORE
