Mondonico: "Sluta ge mig komplimanger"

Tränaren sitter i favoritfåtöljen i sin barndoms Rivolta d´Adda efter att ha tagit sitt älskade Fiorentina tillbaka till Serie A, men han är ivrig att börja arbeta igen.

Följande är en fri översättning på Emiliano Mondonicos ord till radiostationen Lady Radio som återgivits på supportrarnas sida, www.fiorentina.it. Många av svaren han ger är på frågor som radiokanalens lyssnare ställt direkt.

"

Jag har ett arbete som jag trivs med, jag kan knappt vänta med att sätta igång. Jag har inget behov av att ladda batterierna, dessutom tränar jag laget som jag är supporter till, det är bättre så...

Fiorentina har enligt mig spelat bra matcher, vi glömmer bort att vi var eftersedda överallt som det stora laget att besegra. Det kanske inte var estetiskt fulländade matcher men de var mycket intensiva.
Svåraste matchen att förebereda rent taktiskt? Den i Avellino, därför att för de var det en match som handlade om liv eller död. När du åker till jumbon för att spela och du vet att för de är det en avgörande match löper du väldigt stora risker. Det var en mycket viktig match även för att nå kvalet mot Perugia...

Varför ett kontrakt på bara en säsong? Därför att det är Fiorentina, även med tanke på detta skrev jag under i vitt. Jag ville inte förhandla, jag tog det man gav mig, det är laget jag är supporter till.
Fiorentina måste bygga ett lag bit för bit så att det håller med tiden på en viss nivå. Genom att göra allt på en gång gör man ofta misstag.
Om Rui Costa kommer att fortsätta vara en dröm? Det är en av mina drömmar, det har talats mycket om det. Kanske för mycket. Jag tror det blir väldigt svårt att få se honom i Florens. Igår vände han matchen. Visst, vi är hursomhelst intresserade av spelare som kan utgöra en skillnad.

Om jag har sett på EM? Ja, jag såg Vryzas spela som Riganò, som prima punta, och det gjorde mig väldigt glad. Laget som spelade bäst taktiskt vann och deras tränare var mycket duktig. En fotboll där tränaren alldeles säkert spelar in och där de stora mästarna inte räknas så mycket. Jag tyckte mycket om Greklands uppställning.

Om vår match mot Perugia var som Greklands mot Portugal? Vi gjorde det bra när vi studerade Perugia och matchen grundligt. Alla våra matcher har varit av taktisk betydelse, kanske är det så att många lade märke till det först i kvalet. I varje match försökte vi med något nytt, detta är även grabbarnas förtjänst som förstod allt direkt och i farten. Imorse läste jag inte ett enda positivt omdöme om Grekland, jag håller inte med. Enligt mig genomförde de matchen på ett storslaget sätt.

Fortfarande inget spelarköp? Jag tror att det finns en kö av spelare som skulle vilja komma till Florens, att knyta till sig spelare med en gång vore ett misstag. Den som man idag får för 100, får man inom kort för 50. Lägg på minnet att i den här fotbollen finns inte mycket pengar, Fiorentina har å andra sidan de verkliga pengarna.
Vid sidan av Rui Costa, vilken var en av mina drömmar, har lyckligtvis ännu inget av de namn på spelare vi talat om mellan oss i klubben kommit ut i tidningarna. Och detta är ett gott tecken.
Vargas? Jag tror mig veta att det finns starka band mellan Lucchesi och Empoli, där har vi en passage att föredra.

Hur lång tid vi ännu behöver vänta på de första officiella värvningarna? Det finns personer som ägnar sig åt spelarmarknaden, vi måste lita på dem. Lucchesi och Galli gör sina drag, de måste lämnas ifred, dessa frågor bör ställas till dem. Vi ska inte missförstå rollerna. De vill bygga ett mycket slagkraftigt lag som även ska underhålla. När jag har spelarna kommer jag att prata om det jag har, nu skulle det vara svårt och inte tjäna till någonting att göra förhandsvisioner.
Om Flachi är intressant? Jag tror att alla duktiga spelare intresserar Galli och Lucchesi.

Varför jag inte firade tillsammans med alla andra efter matchen mot Perugia? Därför att jag gillar att fira på mitt eget sätt, inom mig. Dessa är de största stunderna av lycka. Festen var spelarnas. Det jag känner inom mig är en sak som bara är min egen, sådan är jag.
Nu ser jag att många lag, då de sett hur det gick i Florens, hoppas att gå i konkurs för att sedan kunna starta om på ett storslaget sätt. Men att göra som Fiorentina är inte lätt.

Jag avslutar med att säga att från och med nu måste komplimangerna upphöra, de riskerar bara att stiga åt huvudet. Fram med kritiken och igång med arbetet, vilket är de saker jag gillar mest av allt...

"

Läs fortsättningen!

Jakob Nilsson2004-07-05 22:33:00

Fler artiklar om Fiorentina