Flamenco i Norcia
Javier Portillo bjöd upp till dans med ett hat-trick i samband med trelagsturneringen "Trofeo Città di Norcia" som spelades på tisdagseftermiddagen.
"Calcio d´agosto", Mondonico drar sig över mustaschen med pekfingret och tummen.
"Sì, ma... questo è..."
Det må handla om matcher mot mindre besvärligt motstånd, det må vara en månad kvar till ligapremiären - augustifotboll må det kallas. Men inte semesterfotboll, ty på lördag är denna definitivt slut för våra lila hjältar; Piacenza väntar i premiären av italienska cupen.
Tisdagens trelagsturnering, som var den andra i ordningen i Norcia på tre dagar, gav oss violafans om inte annat vissa preferenser inför lördagens riktiga säsongsstart.
Här är krönikan från den allra första Trofeo Città di Norcia (matcherna spelades 1x45 minuter):
Gualdo (C2) - Vis Pesaro (C1) 1-0
Fiorentina - Vis Pesaro 4-0
Laget (4-2-3-1): Cejas - Maggio, Viali, Delli Carri, Savini - Piangerelli, Fontana - Di Livio, Obodo, Fantini - Vryzas
Mål: Piangerelli (10), Vryzas (32), Obodo (37), Maggio (39)
Uppgifterna går kraftigt isär, men inofficiella källor talar om en invasion av Fiorentina-anhängare till Norcia under tisdagen, kanske var de en bra bit över tusen personer.
Fiorentina, fortfarande spelandes i sina gråa - om än nya och fräscha - träningströjor hade inga större problem att avfärda lokala C1-klubben från kuststaden Pesaro.
Ännu en gång var det "Mondos" 4-2-3-1 som fick visa sin duglighet. Försvaret var detsamma som i Serie B och framför krigade Piangerelli - med ett mål som belöning - tillsammans med en pånyttfödd Fontana i nya rollen.
I offensiven fick Fantini - som efter alla mål hittills på försäsongen givits smeknamnet "Fantagol" av fansen - ta ett steg nedåt i banan och formera en oprövad mittlinje med Di Livio och alltid lika duktige Chris Obodo. Nigerianen tillhörde planens bästa även denna gång, och, utan tvekan den mest applåderade.
På topp stångades Vryzas bäst han kunde och ska ha gjort en mer än godkänd insats, som vanligt med stort plus för sitt gedigna och uppoffrande lagarbete.
Fiorentina - Gualdo 3-0
Laget (4-2-3-1): Lupatelli - Ariatti, Viali, Dainelli, Guigou - Helguera, Carrus - Camorani, Soncin, Turchetta - Portillo
Mål: Portillo (8,18str,42)
Det är inte lätt för någon att få mer applåder än Obodo, men Javier Portillo lyckades.
Spanjorens hat-trick, efter straffmålet mot Sampdoria förra onsdagen, gör honom allt populärare bland sina nya fans som fruktar att han ska förtrolla dem bara för att lämna klubben när lånetiden är slut.
Mondonico själv sa det en gång i våras, om någon minns: "Vi lever för dagen".
Kan detta motto upprätthållas kommer Portillo och Fiorentina få uppleva roliga 12 månader tillsammans.
Matchens första fullträff kom på en perfekt crossboll från Carrus som togs emot strax utanför straffområdet av Portillo som gjorde bort två försvarare och petade in bollen med vänsterfoten.
Andra målet kom från 11-meterspunkten sedan Soncin dragits ner medan trean var en läcker lobb sedan Gualdo-keepern kommit fel i sin utrusning.
Tre mål inom loppet av 34 minuter alltså, men Portillos rörelser på planen var det som gladde mest enligt Mister Mondonico, som dock framhöll att Portillo måste bli bättre på att täcka bollen - något han menar att de övriga i laget blivit mycket bättre på.
Förutom en formtoppad Portillo visade sig Carrus ännu en gång på styva linan, nu i en något ovan position som defensiv mittfältare med Portillos landslagsman Helguera. Guigou prövades för första gången som vänsterback medan "Kobran" Soncin tillsammans med Turchetta fick jaga boll på mittfältet.
Avslutningsvis lämnar vi ordet till Javier Portillo, som på onsdagen gav följande uttalande:
"Jag börjar lära mig italienska. Jag använder redan termer som är mig behjälpliga på planen och således kan jag inte göra annat än förbättra mig på den punkten.
Jag valde Fiorentina fullt medveten om vad klubben erbjöd mig och jag gillar inte att dra någon parallell till Real Madrid. Hursomhelst, jämfört med Madrid-laget har jag här hittat en grupp som är mycket kompakt och detta är utan tvekan det som fallit mig mest i smaken med detta nya äventyr. Jag känner en smula saknad av min familj, men detta kommer att vara ett problem som får sin lösning inom kort eftersom de allra flesta kommer att, i olika turer, komma för att hälsa på mig.
Jag är absolut övertygad och säker på att Fiorentina inom loppet av en säsong kommer att lyckas slå sig in som ett stabilt lag bland de stora. Detta är för mig en viktig chans och jag känner ett stort ansvar, men jag vill utvecklas som spelare och Fiorentina är det ideala sättet att kunna göra det på.
Straffen? Precis som i Trento bad jag att få lägga den. Jag har mycket tro på mig själv i dessa situationer, lite som när det blir frispark på kanten till straffområdet och jag kan ta dem med min bästa fot; vänstern. Och det är inte sant att jag bara kan spela på gränsen till offside, det är där jag lyckas bäst, utan tvekan, men jag tänker inte bara på att själv göra mål och jag kan även spela för laget."
