Parma-Roma 2-1
Parma vann den så viktiga bottenmatchen mot ett Roma i spillror.
I eftermiddags bröts en otäck svit. Parma hade inte lyckats besegra och för den delen inte lyckats ta poäng utav Roma sedan 2002, då hette segerorganisatören Emiliano Bonazzoli, och segern kunde tillskrivas till 3-0. Så stora siffror fick vi inte skåda idag, och i ärlighetens namn ska vi tacka Gianluca Curci för dem tre oerhört välbehövliga poängen.
Parma ställde idag upp med samma lag som ställdes på benen i den senaste matchen mot Livorno. Ändringen var att Carmignani valde att formera laget efter en 4-4-1-1 modell, där försvaret skulle få större hjälp mot Romas giftiga trio - Cassano, Montella och Mancini.
* * *
Första halvlek:
Domare Trefoloni blåste igång matchen, och knappa fyra minuter hade gått när Cassano bröt dödläget. 0-1 målet var frukten av dåligt försvarsspel och av framförallt Simplicio som sålde sig väldigt billigt när Cassano tryckte sig fram och avlossade ett inte för otagbart skott för Frey, dock skall det sägas att bollen fick en obehaglig studs innan den for in i mål. Cassano firade målet på typiskt Totti manér, tröjan flög av och ett meddelande till Romas kapten kunde tydas, självklart belönades det med ett gult kort.
Nu var Parma tvungna att agera, men Romapressen forsatte, men dem riktiga farliga chanserna skapades inte och Parma kunde sticka upp genom firma Gilardino-Bresciano som skapade Parmas första farliga chans i matchen; Contini slog en boll på djupet som Gila läckert klackade bakåt till en framrusande Bresciano, skottet gick precis utanför och var värt ett bättre öde. Situationen efter kom Mancini vilt farande på högerkanten och slog ett skott/inlägg mot bortre stolpen, men Frey var alert och slog ut bollen till hörna.
Matchen fortgick och det var Roma som höll i taktpinnen. Cassano lyckades nästan att sätta tvåan efter en vacker vändning och avslut i bortre hörnet, men bollen gick precis utanför. Resterande del av första halvlek skapades det till mestadel halvchanser. Dacourt hade några distansskott utan större lycka, även Perotta hade en nick som gick ett par meter utanför Freys stolpe. I slutet av halvleken fick Parma frispark ca fem meter utanför straffområdet, Morfeo stegade upp och prickade Bonera perfekt på pannan, den nämnde lyckades finna Cardone, som blir upphakad av Chivu precis när han ska avsluta. Straff skulle dömts, men domare Treffoloni har återigen berövat oss på en straffspark.
Andra halvlek:
Ett byte skedde direkt i paus, Bonera ut, Vignaroli in. Meningen med bytet var att Vignaroli med sin snabbhet och löpstyrka skulle röra om i ett Romaförsvar som känt sig bekväma under den första halvleken. Och Vignaroli lyckades relativt hyfsat med sin uppgift. Direkt efter ett par minuter försökte den fd Modenaspelaren med ett distansskott som Curci knappt hade lyckats fånga in med en 100 meter lång fiskelina. Det andra som hände i chansväg i den andra akten var en frispark som en för dagen het Morfeo slog in mot en fristående Gilardino, tyvär lyckades inte gila få någon kraft på nicken och chansen gick till spillo. Så i den sextiotredje matchminuten kommer Morfeo stormande mot mål och blir bryskt tacklad av en Ferrari ur balans. Tacklingen var huvudlös och totalt onödig när det befann sig ett par Romaförsvarare bakom ryggen på den nämnde. Den efterföljande frisparken avslutades på bästa sätt - Morfeo som var på spelhumör slog en listig frispark som skruvade sig runt muren och borrade sig i Curcis vänstra hörn. Nu var jakten i full gång på dem tre så otråvärda poängen.
Morfeo var som sagt het idag, kanske för het under ett par situationer, inom loppet av tio minuter lyckades han med konststycket av hamna i två "slagsmål" som lika gärna kunde resulterat i en utvisning. Första man till rakning var Mancini som brakade samman med Morfeo, den andre var Dacourt som reagerade på en tröjdragning, reaktionen passade mer i en K1 ring än på en fotbollsplan. Morfeo belönades med ett gult kort för incidenten...
Och så till segermålet. Den för dagen eller ska vi säga för året virriga Ferrari hade byts ut mot en annan förlorad talang, Mexes. Och just denna Mexes hängde inte med upp när Romaförsvaret försökte ställa Gilardino offside, den kvicktänkte Gilardino lyckades undkomma fällan och revs ner av en helt fel utrusande Curci. Straffen var solklar och nu stod Gilardino för ett svårt val, senaste straffarna som han själv skapat hade missats. Men nu fanns det inga tveksamheter, bollen smälldes helt otagbart upp i Curcis vänstra kryss. Och segermålet kunde inte göras på ett vackrare sätt. Resterande tolv minuter kunde avföras utan större bekymmer för ett starkt Parmaförsvar. Det enda som knappt kan kallas halvchans var när Cufré prövade Frey med en cykelspark, som tyvär, med Romaögon sätt gick rätt i famnen på en blonderad Frey.
* * *
Denna seger var ytterst nödvändig, nu ligger vi på fyrtio poäng och laget som för närvarande ligger under strecket - Chievo, har trettiosex-poäng. Nu kan laget få lite arbetsro och kan resa till turin nästa helg utan att behöva ha kniven mot strupen. Det som tyvär var negativt med dagens match var den stora skörden av gula kort. Dessa tre spelare missar nästkommande match: Simplicio, Vignaroli och Contini. Den förstnämnde kommer självklart att saknas mest i den avstängda trion, men matchen är på förhand "körd" så det var kanske rätt match att vara avstängd i...