Andrea Mandorlini: ”Viljan att vinna är fortfarande stor”
Mannen från Ravenna, årgång 1960, är den klassiska fotbollspersonen som fått slita sig igenom sin karriär. Efter att ha fostrats i hemstadens lag så var hans första stora steg till Torino och Atalanta. Efter att ha fått uppleva bra säsonger i Ascoli, på den tiden ett stabilt Serie A-lag, kom tillslut samtalet från Inter där han kom att bli ett viktigt element under de följande säsongerna där det blev en Scudetto och en Coppa Uefa-vinst. Efter sin spelarkarriär började han direkt att träna och
Andrea Mandorlini, en ”hombre vertical”, en med klara idéer. Så är han, det är bara att acceptera. Han spelade i Inter vid rekordscudetton med Trapattoni: ett lag som hade vunnit mycket och övertygat desto mer. Under hans första år i ”nerazzurro” spelade han även mot det stora Verona som skrivit italiensk historia och som alltid kommer att vara skrivet i historieböckerna.
Den andra sidan av historien handlar om den besvikna tränaren som just blivit sparkad från Cluj. Han hade inte längre lust att hålla på med fotboll, att befinna sig på planen eller att skriva mer av sin historia av rädsla att det inte skulle vara tillräckligt. Men en annan man, Giovanni Martinelli, var säker på att Andrea var den rätta mannen att nå den framtiden som han hade i åtanke för Verona: chapeau, Giovanni. Så föddes Veronas nutida historia att från att ha varit i bottenträsket av italiensk fotboll till att ha varit nära att Europa. Martinelli blev en legend medan Andrea fortfarande är Veronas anförare som aldrig har tappat ett gram av åtrån att fortsätta att vara författaren av en fantastisk bok som handlar om kärlek, passion och uppoffring för Hellas Verona.
Om vi pratar historia, vad är det för skillnad mellan spelaren och tränaren Mandorlini?
”Det är två vitt skilda historier. En gång i tiden fanns fotbollsspelaren Mandorlini och nu finns tränaren. I båda fallen anser jag mig lyckligt lottad. Som fotbollsspelare tror jag att jag levt en pojkdröm, det vill säga att ha spelat i sitt favoritlag som i mitt fall var Inter och jag är glad över hur det gick. Sedan började livet som tränare där jag nu är i Verona. Jag måste säga att det är den bästa och längsta rapporten jag någonsin haft och tillsammans har vi upplevt väldigt många fantastiska stunder och jag vill uppleva ännu fler.”
På tal om känslor, förra omgången spelade ni mot Inter.
”Mina två liv korsade varandras vägar och för mig var det en stor dag. För att den skulle ha varit perfekt skulle vi dock ha vunnit och visat vad vi är kapabla till mot laget som varit mitt under en lång tid. Ibland har jag skämtat och sagt att vi skulle skänka några poäng mot Inter. En del firar inte vid mål eller så vänder man sig om av respekt, men respekt för mig är att ge allt för att försöka vinna en match. Endast på det sättet hade jag kunnat ge min respekt till Inter. ”
Kan man jämföra Verona från säsongen 1984-1985 med dagens som vunnit mot Napoli och spelat oavgjort med Milan?
”Jämföra dem? Vem vet, kanske vinner vi Scudetton nästa år (skrattar). Skämt å sido så var det en annan tid då. Det har gått många år sedan dess och det är svårt att jämföra. Jag minns att Verona från 1984-1985 var ett tufft lag. Jag tror att mitt Inter var bättre men vi tappade några poäng och de var bra på att aldrig ge upp. Påhejade av en hel stad och förda till seger av en stor tränare som stärkte sin grupp. Kanske var de inte bättre men de hade säkerligen större hjärta och de var värda att vinna den Scudetton.”
Om jag säger att du och Bagnoli har gemensamt att få ut max av gruppen?
”Jag tror att en tränares uppgift är den att få ut max av varje spelares egenskaper. På det var Bagnoli verkligen fantastisk och kunde få fram nya dimensioner av sina spelare. Dock vill jag understryka att Osvaldo är Osvaldo och förblir unik. Jag har fortfarande lång väg att gå, men vissa saker har vi gemensamt och för det är jag väldigt glad.”
Under denna säsongen, efter år av framgångar och rekord, har Verona haltat lite. Varför?
”Först och främst är andra säsongen alltid svårare, framför allt för oss sett till de otroliga resultaten förra säsongen. För övrigt har vi stött på en del svårigheter och de situationerna har inte hjälpt oss. Men vi har lyckats att resa oss och nu är vårt mål nära och vi vill nå det så snabbt som möjligt.”
Vad var hemligheten till ”uppvaknandet”?
”Vi har hittat tillbaka till oss själva, vi är kompakta och vi har kommit ur svårigheterna tillsammans även om vår väg inte färdig. Under stunderna då uppförsbacken verkar oändlig är det fundamentalt att bibehålla lugnet och behålla balansen. Att fastna vid en punkt hjälper inte, det gör dig bara mer sårbar. Du måste jobba för att fortsätta att växa och hitta tillbaka till din väg som vi hade bevisat att vi kunde hantera.
Såklart har även återhämtningen av våra skadade spelar också hjälpt oss mycket, men det har varit fundamentalt inte tappa huvudena även efter många negativa resultat. Lugnet har alltid varit en startpunkt även om vissa nederlag har varit svåra att smälta”.
Vad för lag är Hellas 2014-2015?
”De generella värdena utgörs alltid av spelarnas kvalité och just därför har vi behållt lugnet. Vår grupp har alla medel för att nå vårt mål, att klara oss kvar, och även att ge oss en del andra tillfredsställelser. En del överraskningar har vi redan bjudit på. Att vinna över Napoli var verkligen härligt, lika så komma tillbaka och spela oavgjort mot Milan och mot Roma. Även förra säsongen kunde vi sätta käppar i hjulen på en del storlag. Att vinna över till exempel hemma mot Juve och slå de rödsvarta är minnen som jag alltid kommer att bära med mig. Och som jag vill uppleva igen.”
Vad betyder Verona för dig?
"Efter fem år kan jag bara säga att jag trivs bra. Vi har gått igenom mycket tillsammans och vi kan göra ännu mer. Endast där jag trivs bra kan jag göra bra ifrån mig. Jag är glad över att Martinelli tog mig till Verona. Även om det har gått lång tid så kommer jag ihåg att han inte var så entusiastisk när de valde honom till president, dels för perioden som Verona gick igenom just då men på grund av hans sjukdom. Men när resultaten väl kom så hade vår relation vuxit och tillsist kunde vi fira mot Salerno och att vi tagit oss till Serie A. Jag är säker på att Giovanni står oss nära och stöttar oss från Paradiset."
Text: Matteo Viscione
Översättning: Stéphanie Öhrström
