Från Grums till Versailles

Från Grums till Versailles

Ibland kan fotbollen kännas som ett evigt kretslopp. En ständigt snurrande karusell där lagens öden bestäms av krafter större än dem själva. Men så finns det också ögonblick då fotbollen stannar upp, då historien tycks stiga ur glömskan och påminna oss om sin närvaro. Comos återkomst till Serie A under säsongen 2024/25 var just ett sådant ögonblick.

Det är något unikt med att vara en klubb som Como 1907, att vara en del av den italienska fotbollens stora berättelse, även om man inte tillhör de största namnen. Att bära med sig en historia som är lika fylld av drömmar som den är av besvikelser. Staden Como, med sin idylliska sjö och de omgivande bergen, har alltid stått där som en stillsam, nästan vemodig kuliss till klubbens resa genom fotbollens olika divisioner. Fram och tillbaka. Från konkurser och säsonger med publikförbud till åttiotalets framgångar med segrar mot Juventus och femteplatser. Men inför säsongen 2024 är något annorlunda. Den stilla sjön har börjat sjuda av förväntan. Och när nu Serie A åter står för dörren, känner man av den där underliga känslan av att vara på väg in i en värld där man kanske inte riktigt hör hemma. Det är över tjugo år sedan Como senast spelade i den italienska fotbollens finrum. För fansen som har följt laget genom Serie D, C och B är detta inget mindre än en återuppståndelse. Men detta är ingen vanlig upplaga av Como, eller för den delen, en vanlig nykomling. 

För att summera de närmsta månaderna går det egentligen bara att använda ett ord. Hektiskt. En arena som renoveras och en trupp som har förändrats så pass mycket att jag knappt känner igen den. Dessutom är Fabregas numera officiellt huvudtränare för laget. Det varit den mest händelserika sommaren sedan sekelskiftet. Och det är att underdriva. Värvningar har gjorts på precis varje position och utan förvarning har spelare sålts till höger och vänster. Men givetvis är det Raphael Varane som har fått mest uppmärksamhet. En värvning som jag tycker att man kan ifrågasätta kraftigt med tanke på hans skadehistorik de senaste åren (vilket heller inte motbevisades när han klev ut efter sjutton minuter i Coppa Italia), men det är lite mer komplext än så. Det är en symbolisk spelare. För ett Como som vill kliva in i ett annat rum. Ett finare rum. En världsmästare och en Champions League vinnare ska leda laget den här säsongen. Det är där man vill vara. Och det är där man ska vara. Fransmannen ska vara tillbaka efter det första landslagsuppehållet, när Como inviger det nya Giuseppe Sinigaglia. Rökförbud, nymålat och utökat. Men arenan står kvar där den har gjort i över hundra år. Precis vid sjön. Och precis lika vacker. Där, den femtonde september, ska Raphael Varane symboliskt spela Como in i framtiden.

När man pratar om den moderna fotbollens krafter och influenser är det ofta de stora pengarna som nämns först. Oljemiljardärer, amerikanska konsortier, eller asiatiska konglomerat som alla vill sätta sitt avtryck på världens mest populära sport. Men här, vid den idylliska comosjön, där historien och naturen skapar en unik kuliss finns en annan sorts ägare som driver klubben framåt. De är inte bara investerare. De är visionärer – människor som ser bortom kortsiktiga vinster och istället vill bygga något bestående, något som speglar staden och klubbens rika historia. Bakom klubben står Djarum Group. Ett indonesiskt konglomerat som är mest känt för sitt inflytande inom tobaksindustrin. Att de valde att investera i en fotbollsklubb långt från Asiens stränder kan verka överraskande vid första anblicken, men en djupare blick avslöjar att detta inte bara är en affärsmässig satsning. Det är en kärleksförklaring till sporten. En dröm om att återuppliva en klubb med en anrik historia och att göra den till en relevant kraft inom italiensk fotboll igen.
Ledda av bröderna Robert och Michael Hartono, två av Indonesiens rikaste män, har Djarum Group visat en osedvanlig respekt för den lokala kulturen och för klubbens rötter. Michael försökte till och med tala italienska på Varanes presentation (med framgång). Istället för att komma in med en bulldozer och riva upp allt för att bygga något helt nytt, har de valt att återuppliva och utveckla det som redan finns. 
Men deras inflytande sträcker sig längre än bara pengar och faciliteter. Djarum Group har fört med sig en anda av professionalism och långsiktig planering. En sällsynthet i en värld där fotbollen ofta styrs av kortsiktiga beslut och resultat. De har byggt en stark organisation med en ledning som förstår både den globala fotbollsmarknaden och den lokala kontexten. De har också förstått vikten av att skapa en stark lokal förankring, något som är särskilt viktigt i Italien. 
Det är ingen hemlighet att de har stora ambitioner för klubben. Målet är inte bara att etablera sig i Serie A, utan att på sikt ta steget att ta sig ut i Europa och därmed återigen sätta Como på den globala fotbollskartan. Men det är inte en resa som ska göras genom att bara köpa in dyra spelare och hoppas på omedelbara resultat. Istället handlar det om att bygga en stark bas, om att utveckla ungdomsakademin och skapa en kultur av framgång som kan bära frukt över tid.

För många av klubbens trogna supportrar är denna nya era både spännande och lite skrämmande. De har sett andra klubbar i Italien och Europa tas över av utländska ägare, med varierande resultat. Men här finns en känsla av att något annorlunda händer. Något som bygger på genuin respekt för klubben och dess historia. En vilja att skapa något varaktigt.
Och medan solen går ner över sjön, och skuggorna blir långa över staden, kan man nästan känna hur en ny dag gryr för Como 1907. Med Djarum Group vid rodret finns det anledning till optimism. De har inte bara kommit hit för att skriva sina namn i klubbens historia. De vill skriva en ny berättelse. Och medan de första stegen i denna nya resa redan har tagits, finns det en känsla av att det bästa fortfarande väntar vid horisonten.

Imorgon kväll kommer Como att springa in i verkligheten. Att gå från Feralpisalo till Juventus är en skillnad i vardagen man inte ska underskatta. Det är som att flytta från en etta i Grums till ett slott i Versailles. I synnerhet när det har varit ens liv i över två decennier. Men när klockan slår 20.45 så kommer Como att flytta in i slottet. Med Fabregas vid sidlinjen. Klubbens nya verklighet är här. Då är kanske Allianz Stadium och allt vad det innebär den optimala inledningen på vad som förhoppningsvis är en lång och vacker saga.

ComoMalteMaltesolfors2024-08-18 12:00:00
Author

Fler artiklar om Como

Kungarna av Comosjön