Genomgång av hösten
En liten genomgång av hösten som varit en trevlig upplevelse för de inbitna Parmasupportrarna.
Läget inför säsongsstarten
Eris, kaosets och osämjans gudinna förbannade Parma med sin närvaro inför säsongen. Särskilda meddelanden hade uppdagats på veteranen Emanuele Calaiòs samt Fabio Ceravolos mobiltelefoner. Inför fjolårets spännande säsongsavslutning där uppflyttning stod på spel så hade Calaiò och Ceravolo skickat iväg meddelanden med skämtsam underton till forna lagkamrater i Spezia där Calaió bland annat spelade säsongen 2015/16. Calaiòs meddelande till Spezias försvarsspelare Filippo De Col löd som följande: "Jag hoppas du inte gör det för kämpigt för mig på fredag, kompis". Efter att flera timmar hade passerat utan att Calaiò fått någon respons från De Col så tog han det säkra före det osäkra och skickade ytterligare ett meddelande där han förtydligade att han givetvis inte menade något seriöst med sitt tidigare meddelande utan att det var menat att tolkas i en skämtsam anda. Det spelade ingen roll för De Col dock som visade det första meddelandet för Spezias team-manager som genast tog kontakt med förbundet. Och det vara detta som satte igång hela den här cirkusen. I början pratades det om tvångsnedflyttning som bestraffning för Parma, detta förvandlades sedan till fem minuspoäng som sedan blev till två minuspoäng som till slut blev till inget straff alls. Emanuele Calaiò åkte till en början på en 2-års avstängning från fotbollen samt böter. Detta ändrades senare till en 6-månaders lång avstängning men med kraftigare böter på £30 000 vilket inte är så lite för en spelare som spenderat mycket av sin karriär lite längre ned i seriesystemet.
Denna hysterin gjorde det mycket svårt för sportchefen Daniele Faggiano att förstärka laget då det är svårt att locka spelare till en klubb som inte vet vilket division de kommer spela i. Affärer som ryktades vara i hamn gick i kras. Två av dem affärerna sades vara Matias Silvestre och Emiliano Viviano men detta ledde ju till att Parma istället plockade in Bruno Alves och Luigi Sepe, så på så vis kan man tänka att även Fru Fortuna befann sig på Ennio Tardini under sommaren. Ett mer klassiskt exempel på uttrycket "tur i oturen" går ju knappast att finna.
Men Faggiano fick i alla fall jobba övertid under slutet av sommaren och majoriteten utav värvningarna tillkom under den sista veckan av transferfönstret. Och detta var såklart den stora anledningen bakom den skepticism och oro som fanns kring Parmas comeback. Värvningarna kom in såpass sent att man betvivlade att D'Aversa skulle lyckas få ihop alla de nya bitarna redan till säsongspremiären, och en riktigt tuff start är ingenting man vill åka på som nykomling.
Säsongspremiären
Parma tog emot Udinese och glädjescenerna var stora. Efter 3 säsonger utanför den högsta serien var man tillbaka efter en rekord klättring genom det italienska seriesystemet. Matchen slutade 2-2 efter att Parma under perioden då man hade momentum i matchen var hypereffektiva med ett distinkt avslut av hög kvalité från Inglese och sedan en Antonio Barilla som tog till vara på ett misstag från Simone Scuffet. Parma lyckades inte stänga ned matchen utan Udinese lyckades ta vara på att lagets defensiv inte var samspelt och på plats. Detta är dock en match som sände klara signaler om åt vilket håll Parmas höst skulle komma att peka mot. Parma ställde upp med följande startelva som är raka motsatsen till spektakulär:
4-3-3: Sepe; Iacoboni, Alves, Gagliolo, Gobbi; Grassi, Stulac, Barilla; Siligardi, Inglese, Di Gaudo.
Parmas startelva innehöll inte särskilt mycket beprövad Serie A-kvalité och trots att många spelare nyss hade anlänt och D'Aversa hade minimal tid att få ihop bitarna så krigade Parma till sig en poäng och i slutändan var det lite irriterande att man inte fick ut mer av matchen. Men detta satte en ton för resten av hösten. Parma har varit ett svårslaget lag under den första halvan av säsongen som vägrat att ge sig oavsett vad motståndet heter. Det är uppenbart att glädjen över att vara tillbaka i högsta divisionen bland supportrarna har spridit sig till spelarna och alla har gett intrycket av att trivas väldigt mycket just nu i tillvaron.
Värvningarna
Om man skulle summera sportchefernas arbete från sommarmercaton just nu så skulle Daniele Faggiano ligga bland toppskiktet. I stort sätt alla de vitala värvningarna har planat väl ut under den första halvan utav säsongen. Här är en genomgång av de nytillskotten som framhävt sig mest under hösten.
Luigi Sepe - 27-åringen från Neapel har varit en av Serie A:s främsta burväktare under hösten. Under den första halvan utav hösten så kan inte många målvakter i serien ha matchat antalet poäng som Sepe räddade åt Parma. "Gigi" är en mycket duktig linjemålvakt med finfina reflexer och det känns nu som att det var lite av ett slöseri att låta Sepe nöta så mycket bänk under tiden i Napoli. Ärligt talat är inte särskilt enkelt att begripa varför Napoli lånade ut Sepe och hämtade in Ospina och Karnezis istället. Lär vara en prioritet för Faggiano & CO att försöka lösa Sepe permanent från Napoli till nästa säsong.
Bruno Alves - Det var en del som hävde ur sig skämt på sociala medier när den erfarne portugisen skrev på för Parma. Detta då övergången skedde under ungefär samma tid då landsmannen Cristiano skrev på för den gamle damen i Turin. Alves tillhörde ju knappast de mest omtalade eller aptitretande värvningarna under sommaren men kanske en av de mest sluga och nödvändiga nu med facit någorlunda i hand. Alves har gjort exakt vad han värvades för att göra, han har varit den solklara försvarsgeneralen i de bakre leden och han formar ett starkt mittlås med unge talangen Alessandro Bastoni.
Gervinho - Ofta när spelare drar till Kina så har man en benägenhet att förtränga att de existerar. Men under de senaste åren har flertalet klubbar ofta blickat ditåt och hämtat tillbaka spelare därifrån. Det mest solklara exemplet är väl när Barcelona värvade Paulinho. Gervinho var en chansning definitivt, hans kontrakt i Kina hade brutits och han hade inte spelat fotboll på flera månader så hans fysiska form var lite av ett frågetecken. Men man kan kort och gott dra slutsatsen att ivorianen var en chansning som gått hem. Han besitter fortfarande en del av den speeden och genombrottsförmågan som satte honom på världskartan under guldåret i Rudi Garcias Lille. Gervais är en fotbollsartist som främst spelar fotboll därför att han tycker det är roligt och roligt har det varit många gånger under hösten.
Roberto Inglese - Den värvningen som kändes mest stabil inför säsongen. Inglese har visat att han kan leverera i klubbar som harvar runt i tabellens nedre regioner förut. En spelare som värvades in för att vara den stabila målskytten som kommer upp i dussintalet strutar under säsongen. Just nu står han på 5 mål på 14 matcher så slipper han bara undan större skador så kommer han nog att nå 10-12 måls milstolpen innan säsongen är avslutad. Inglese är en mycket användbar anfallare som lägger ned ett stort jobb för laget. Han är fysiskt stark och bra i luftduellerna samtidigt som han besitter den klassiska färdigheten för italienska centertankar att han är bra på att plocka ned bollar och hålla undan för motståndarna vilket gör honom till en nyttig targetspelare i Parmas omställningsspel.
Alessandro Bastoni - Lånet av den lovande 19-åringen kändes väl främst kanske som en utfyllnadsvärvning för att fylla på med bredd i mittförsvaret. Bastoni påbörjade hösten som backup till Alves och Gagliolo. Men när det blev klart att den rutinerade räven Massimo Gobbi inte längre håller på den här nivån så valde D'Aversa att flytta ut Gagliolo till vänster och ge Bastoni chansen i mitten. Och den unge italienaren tog chansen och är numera självskriven i startelvan. Bastoni är en traditionell italiensk mittback vilket är skönt att se i mitt tycke då den mittbackstypen helt plötsligt gav intryck av att börja försvinna. Förhoppningsvis förlängs hans vistelse i Parma, åtminstone hoppas jag i alla fall att han inte återvänder till Inter nästa säsong och ruttnar på deras bänk vilket säkerligen skulle bli utfallet.
Leo Stulac - Slovenen som fick sitt genombrott i Pippo Inzaghis Venezia ifjol var en av de mer intressanta värvningarna inför säsongen som Parma gjorde. Och Stulac började bra som den lågt sittande spelfördelaren och stod för några fina insatser och visade prov på ett hyfsat distansskott som Parma hade kunnat fått större nytta av. Tappade sin startplats efter en onödig utvisning mot Frosinone dock och har sett ut att spela utan självförtroende sedan den incidenten. Stulac är en spelare med intressanta färdigheter och han har potential att växa med tiden och kan definitivt vara en viktig pjäs under våren för Parma.
Luca Rigoni, Alessandro Deiola och Alberto Grassi har också stått för den del fina prestationer under hösten. De två förstnämnda kan bli viktigare under våren med. Dessvärre åkte Grassi på en långtidsskada som kommer hålla honom borta resten av säsongen.
Kvarlevorna från Serie B
Flera spelare i Parmas startelva var spelare som jag identifierade som utfyllnadsspelare och som jag trodde man skulle försöka byta ut inför säsongen. Men jag gjorde en grov felbedömning här. Spelare som Riccardo Gagliolo, Simone Iacoboni och Antonino Barilla har varit bland de mest självskrivna pjäserna i D'Aversas lagbygge och av bra anledningar. Halvsvensken Gagliolo framförallt har stått för en magnifik höst. I början var han en av Parmas bästa spelare när han stabilt ockuperade en av rollerna i mittförsvaret och stod pall mot det bästa av motstånd(Juventus och Inter). Senare flyttades han ut till vänster för att göra plats för Alessandro Bastoni och bjöd då på matchens lirare insatser som den mot Torino. Barilla och Iacoboni har varit grovjobbande slitvargar som varit hundra procent dedikerade till D'Aversas spelmodell och som inte haft några som helst problem med att kavla upp ärmarna och smutsa ned händerna för lagets bästa.
Tränare Roberto D'Aversa
Inför årets sista match mot Roma så delade D'Aversa ut betyget A+ till sina spelare för deras insatser under hösten. Och det är svårt att inte hålla med honom. Parma har legat stabilt i mittenträsket med häng på europaplatserna under i princip hela hösten och det är bättre än de flesta förväntade sig. Man kan givetvis gå in i detalj och finna saker att gnälla över gällande D'Aversa men resultaten kan man inte klaga på. D'Aversa är en tränare med ett modernt ledarskap som har en nära relation med spelarna och jag tror det passar extra bra i en klubb som Parma som alltid har haft den familjära känslan runtomkring klubben som sitt stora signum. Det är svårt att inte le lite grann när man tänker tillbaka till tiden då D'Aversa anställdes. Under höstsäsongen i Serie C så valde vice presidenten vid tidpunkten, Marco Ferrari med majoriteten av styrelsens godkännande att ta beslutet att sparka dåvarande tränaren Luigi Apolloni. Den sittande presidenten och Tomas Brolins gamle tränare Nevio Scala stod inte bakom detta beslutet och valde att i ren protest säga upp sig. Den tekniske direktören Galassi samt sportchefen Lorenzo Minotti(de kan ha haft omvända titlar) valde att följa Scalas exempel. Det kan ju mycket väl bli så att när historien väl ska summeras att D'Aversa en av de främsta tränarrekryteringarna i klubbens historia.
Främsta insatserna under hösten
Torino - Parma 1-2 - En fantastisk insats på Stadio Olimpico di Torino. Parma stod för en intensiv och aggressiv första halvlek och sprang ifrån till en 2-0 ledning efter 25 minuter. Inglese och Gervinho var bägge två i fin form och Torino hade stora problem att hålla duon i schack. Torino lyckades reducera strax innan halvtidspausen men Parma försvarade sig väl i andra halvlek och segern var aldrig riktigt hotad.
Parma - Sassuolo 2-1 - Fyllda med självförtroende från segern mot Torino veckan innan gick Parma ut och bjöd på en liknande insats hemma på Ennio Tardini. Återigen en jättefin första halvlek där Parma tog vara på momentum och var effektiva när lägena dök upp. Gervinho hittade nätet och var en ständig pina för Sassuoloförsvaret och Bruno Alves uttökade senare ledningen på hörna. Parma höll sedan på bjuda in Sassuolo i matchen genom att orsaka en onödig straff även om den var av det väldigt billiga slaget i mitt tycke. Men återigen så försvarade sig Parma mycket stabilt i andra halvleken och det var knappt så att Sepe ens fick ett skott mot sig under de 45 minuterna.
Parma - Cagliari 2-0 - Parma befann sig i ett fantastiskt momentum efter skalpen mot Inter veckan innan den här matchen. Och detta var nog kanske den mest underhållande matchen sett ur perspektivet som Parmasupporter. Gervinho hade en riktig show och sprang sig till en drös lägen. Parma var dock inte särskilt effektiva i denna matchen trots två gjorda mål utan i slutändan var 2-0 lite grann i underkant.
Inter - Parma 0-1 - Inter mäktade med 28 skott och dussintalet hörnor och annat men de lyckades inte göra hål på Parma. Mittförsvaret och Sepe stod för en finfin insats. Parma hade dock en hel del tur med domsluten i denna matchen det ska man inte hymla med men roten till segern låg i kämpaglöden, organisationen och viljan som hela laget visade upp.
Genoa - Parma 1-3 - Mycket märklig match. Det går att hävda att Genoa var det klart bättre laget. Genoa dominerade bollinnehavet, tog sig till en drös chanser(28 skott, 10 på mål) men saknade helt skärpan i den här matchen. Parma som ställde upp med en väldigt medioker elva utan Gervinho och Inglese där framme var tvärtom ruskigt effektiva. Genoas försvarsspel i denna matchen var nog bland det sämsta jag sett i årets Serie A dock men Parma ska ändå ha beröm för hur man kapitaliserade på Genoas slarv i de bakre leden.
De sämsta insatserna under hösten
Atalanta - Parma 3-0 - Man var ute på djupt vatten i den här matchen. Atalanta var helt överlägsna och Parma fann inga medel när det kom till att hantera Atalantas finurliga offensiv. Innan nollan sprack i 55:e minuten så kändes det ändå som Parmas chans till poäng låg på en skör tråd. Sepe gjorde en hel del räddningarna men när väl nollan sprack så öste Atalanta bara på och det fanns inte mycket som kunde göras.
Parma - Frosinone 0-0 - Jag minns i princip ingenting av den här matchen vilket nog säger det mesta. Parma hade väldigt svårt att ens vaska fram ett enda bra läge och sedan när Stulac drog på sig en onödig utvisning så fick man helt slå om och kämpa tappert för att ens plocka en poäng.
Napoli - Parma 3-0 - Det fanns inte mycket som talade för Parma i den här matchen, någonting D'Aversa höll med om och därför stod han för ett kallt kalkylerande och vilade en del nyckelspelare här för att prioritera nästa match mot nykomlingskonkurrenten Empoli. Och detta kan man ju tycka vad man vill om men resultatet föll väl ut då man tog tre viktiga poäng mot Empoli. Den här matchen dog rätt så omgående då Insigne gav neapolitanarna ledningen redan i den fjärde matchminuten. Det var bara att stryka ett streck över den här matchen och spela av den och gå vidare.
Bubblare: Parma - Chievo 1-1, Parma - Bologna 0-0, SPAL - Parma 1-0.
De snyggaste målen
Bruno Alves frisparksmissil mot Chievo - Ja, herregud vad säger man om denna egentligen? Ingen såg det komma att Bruno Alves skulle förvandlas till Juninho Pernambucano som från ingenstans. Cristiano Ronaldo who? Länk till målet ---> https://youtu.be/ECFhH6NNFIY
Gervinhos soloräd mot Cagliari - När Gervais är spelsugen så blir det åka av och som han var spelsugen i denna match. Cagliariförsvaret kunde inte göra annat än att se på när Gervinho flög förbi dem och helt plötsligt var det som att tiden hade gått baklänges. Länk till målet ---> https://youtu.be/gCrgfP866Bw
Di Marcos långskottsraket mot Inter - Inter hade en jobbig inledning på säsongen och det kändes väldigt typiskt för deras situationen vid det tillfället att en spelare de lånat ut går in och stjälper dem med ett sagolikt drömmål. Länk till målet ---> https://youtu.be/KlJJQQ_W_QI
Ingleses mål mot Torino - Ett fint fotbollsmål i mitt tycke och en demonstration för hur dödliga Parma kan vara i omställningarna. Gagliolo står för en fin framspelning och Inglese för ett kompetent avslut. Länk till målet ---> https://youtu.be/cLtrXg5nl7I
Luca Siligardis strut mot Genoa - Det var något oväntad att bevittna detta målet. Siligardi tar sig in i Genoas straffområde och lägger bollen tillrätta och skickar upp den nästintill i krysset. Det är synd att Siligardi inte mäktar med den här typen av aktioner lite oftare. Länk till målet ---> https://youtu.be/3jaVNstaPU0?t=103
Höstens spelare - Riccardo Gagliolo
Det är flera spelare som kan förtjäna den här titeln som höstens spelare i Parma. Men jag tycker att italiensvenskens höst perfekt kännetecknar Parma hittills den här säsongen. Ett väldigt uppoffrande spel där man vägrar ge sig oavsett hur bittra oddsen ser ut på förhand. Parmas spel utgår från en samspelt och välorganiserad defensiv och där har Gagliolo varit en absolut nyckel.
