Rögle - Frölunda
Inför Hellas-Chievo: Grannsämja?
Dags för L´Arena-derbyt igen. Även om det är en otroligt betydelsefull match för båda lagen så är det inte direkt att barerna fylls med högröstade herrar som är för eller emot Hellas eller Chievo. Existensen av Chievofans lyser med sin frånvaro - överallt! Ja, eller nästan överallt...
En dag när jag är på väg hem från min vanliga tour med hunden så ser jag något som göra att jag stannar upp direkt.
Chievos flagga satt hängande utanför grannens fönster.
Jag tittar förvånat på den. Men också undrande.
Att inte det säger er så mycket förstår jag och det handlar inte om att jag ogillar Chievo (vilket jag gör) eller personen som hängt upp den (vilket jag inte gör).
Snarare tvärtom.
Han är en varmhjärtad, sympatisk man som gått i pension efter att ha jobbat som carabinieri inne i centrala Verona - som han har bott i hela sitt liv nästan. Otroligt tillgivinen i sin katt -mindre förtjust i sin donna. Han har svårt att inte ta fram sina Latin lover manér när damer är runt om honom. "En i varje hamn" mottot är inte bara ett motto för honom utan en realitet.
Han har sin dotter boende ovanför henne - hon betalar hans hyra för pensionen han fick efter att avslutat sin "karriär" är vad vi skulle kalla socialbidrag mer än pension.
Eftersom han är en djupt troende katolik så tar han på sig sin svarta kostym och svarta skjorta för den obligatoriska, dagliga mässan i kyrkan på andra sidan Adige. En promenad på 10 minuter.
Ger pengar till kyrkans verksamhet för att hjälpa fattiga och utstötta är en självklarhet för honom, trots sin egna svaga ekonomiska ställning.
Katten, hans kära ögonsten, råkade ut för en olycka förra somaren och miste synen nästan total på ena ögat och förlorade helt det andra. Han går nu upp klockan sex varje morgon och släpper ut honom - Går ut varje kväll klockan nio för att plocka in och natta honom.
Vi har nästan tiden inställd på när han går ut och kallar på honom på kvällen
Varför väckte det då min förvåning och undran?
Först. Fotboll? Han?
Hans dotter har ett favoritlag men är måttligt intresseread - sympatiserar med Juventus ( går kanske lite hand i hand). Han har dock aldrig visat någon sådan tendens. Har aldrig haft känslan av att han överhuvudtaget brytt sig om fotboll. Diskussioner mellan oss har uteslutande handlat om katten, fastighetägaren och hans aptit för kvinnor. En fotbollsterm har aldrig nämnts - vare sig från han eller mig.
Sen.. Chievo? Varför Chievo? Hur kan man ens komma på tanken när han bott bara ett stenkast från Juliettas sönderkysta barm.
Chievo - ett förortslag. Som om en på Götgatan i Stockholm eller Linnégatan i Göteborg skulle hålla på Brommapojkarna respektive V:a Frölunda.
Jag börjar snacka med honom när han ska plocka upp sin lilla prins på kvällen en råkall decemberdag.
Varför Chievo?
- Egentligen är jag inte så där väldigt fotbollsintresserad. Har sett Hellas Verona någon enstaka gång på Bentegodi men aldrig Chievo. Gillar bara inte Hellas och dess supportrar. Hälften suputer - hälften narkomaner. Chievo har mer värderingar som jag uppskattar. Familjen, kyrkan och att den är en lite förening som växt, svarad han med stora gester.
Men har du aldrig gillat Hellas? Inte ens när Chievo knappt existerade?
-Jo, men som jag sa. Deras fans stod jag inte ut med. Som Carabinieri så spg man ett och annat under tiden. Nu har det visserligen förbättrats, men jag gillar ändå de bättre när de höll till "där nere" och bara Chievo var i Serie:A. Efter scudetton har Hellas alltid haft storhetsvansinne och har det fortfarande.
Jasså? Jag tycker snarare Campedelli börjar få det. Ändra namn till ChievoVerona. Sno alla symboler som Hellas haft i alla år, svarade jag lätt irriterat.
- Han är ju företagare. Han vill att klubben trots allt ska växa och självklart trodde han att Hellas bara försökte överleva där nere, inte att de skulle komma upp. Tyckte det var helt rätt. Det är väl ingen som har monpol på statssymboler.
Jag stod bara och gapade när han sa det. Irritationen hade fått en paus - i fem sekunder.
Började sen, häftigt viftande, dra på och orerera om identiteter, klubbfärgsbyten och annat jag tycker Chievo ägnat sig åt genom åren, allt för ta över och bli stadens (första)lag. (läs tidigare artiklar om det - Derby som inte är ett derby del 1 och del 2)
Han började nästan gapskratta när jag jag hade hållit på ett tag.
- Visste det skulle dra igång dig. Visst, vi kan diskutera rätt eller inte men Chievos värderingar står närmare mig.
Fortfrande inne i det mumlade jag något om att han får det att låta som det är ett politiskt parti han förespråkar. Vilket kanske är också för honom. Han har alltid stått åt höger politiskt, vilket kanske då lyser igenom på vilken klubb han supportar.
Jag lämnar min granne åt hans kvällsaktivitet med ett kort "Ciao". Ingen artighetsfras om lycka till er något. Leta katt får han göra själv ikväll.
När jag stänger dörren till grinden så ser jag honom inte längre,trots att huset bara är tjugo meter bort. Decemberdimman ligger tjock.
Hör bara hans röst...
- Benito? ...Benito?...Dove sei?
Trots protester från husets fastighetägare över namnet på katten så vägrar han byta.
-Varför inte hylla den största ledaren vi haft ? var hans enkla svar.
