Parma - Napoli
Inför Parma - Napoli
Parma tar emot Napoli hemma på Ennio Tardini.
Carlo Ancelotti föddes den 10:e juni 1959 i Reggiolo som ligger cirka 48 kilometer utanför Parma. Han gick genom Parmas ungdomsakademi på 1970-talet och tillbringade tre säsonger i klubbens A-lag mellan 1976-1979. Och under sin sista säsong så tränades han under Paolos fader Cesare Maldini. Parma slogs i Serie C på den tiden och Ancelotti trots sin ringa ålder var en av de stora stjärnorna i laget och han kom att avsluta sin tid i Parma som en stor hjälte. I den avgörande play-off matchen mot Triestina i kampen om en plats i Serie B så klev Carletto fram när laget behövde honom som mest. Parma låg under med 1-0 och matchen såg ut att glida dem ur händerna men Ancelotti ville annat och med dubbla mål hade han vänt förlust till seger och spelat upp Parma i Serie B.
Den resterande delen utav Ancelottis spelarkarriär känner de flesta redan till. Ancelotti kom att summeras som en av sin generations främsta italienska fotbollsspelare där hans tid i Milan i synnerhet är vad människor associerar honom till.
1996 återvände Ancelotti till Parma, denna gång som tränare. Hans tid på tränarbänken ses ofta tillbaks på med en smula bitterhet. För det första så implementerade han ett Arrigo Sacchi inspirerat 4-4-2 som ledde till att klubbens storstjärna vid den tidpunkten Gianfranco Zola blev överflödig och därmed såldes till Chelsea som resultat. En annan detalj som jag personligen ser tillbaka på med sorg i sinnet är att Parma var överens med Roberto Baggio om en övergång men Ancelotti satte stopp för denna affär då han inte ville vika sig från sin 4-4-2 modell med två renodlade anfallare på topp. Den gode Carlo själv har i intervjuer efteråt också erkänt att han ser detta som sitt största misstag som tränare. Men med det sagt så var Parma fortfarande ett formidabelt fotbollslag på den här tiden med en försvarslinje som förmodligen var världens främsta vid tidpunkten eller vad sägs som Gianluigi Buffon, Fabio Cannavaro, Nestor Sensini och Lilian Thuram? Visst dreglas det kring mungiporna?
Parma var såpass formidabelt att man så när plockade hem scudetton säsongen 1996/97 men tyvärr var man inte såpass bra att man kunde stjälpa ett Juventus som ofta tycktes komma till spel med 12 man på planen. Och detta är väl den största källan till bitterheten.
Och nu återvänder alltså Don Carlo med en kort visit till platsen som en gång fostrade honom.
Läget hos I Ducali
Parma har stått för en märklig vår hittills där man visat upp oroväckande tendenser blandat med en rejäl dos heroism. Det började bra med en seger mot Udinese men Udinese gjorde ett mål som Parma vanligtvis inte hade släppt in där Stefano Okaka mer eller mindre forcerade in bollen i mål. Detta var extra härligt då jag inför den matchen hade beskrivit Parmas backlinje som "svårforcerad". Sedan följde man upp den insatsen med en otroligt skum prestation mot SPAL. SPAL:s tränare Leonardo Semplici såg ut att ha gått bort sig helt taktiskt och spelat D'Aversa rakt i händerna och Parma gick upp till en trygg 2-0 ledning och det kändes som att matchen var avgjord då. Men istället så lyckades SPAL vända och vinna med 3-2 efter att Parmas backlinje helt vek ned sig under den andra halvleken. Den underkända insatsen följdes upp av en heroisk vändning mot Juventus där Parma låg under med 3-1 men lyckades i matchens sista sekund kvittera till 3-3. Nästa match kom mot Inter där Parma gör en ganska bra match och borde fått med sig någonting där man skapade en del klara målchanser under den första halvleken dör bland annat Gervinho träffade ribban. Men man var inte effektiva när man hade momentum i matchen och sedan begick Juraj Kucka ett juniormisstag under den andra halvleken och förlorade bollen i ett extremt farlig läge som ledde till en omställning och baklängesmål. Det är just den sortens återkommande koncentrationsmissar som Parma har stått för hittills under våren som oroar. Nu senast kommer man från en 2-1 förlust borta mot Cagliari men siffrorna får den insatsen att se bättre ut än den var. I mitt tycke kan det ha varit en av lagets absolut sämsta insatser den här säsongen. Rolando Maran satsade allt framåt där ytterbackarna följde med i varenda anfall vilket i teorin är en taktik Parma brukar känna sig väldigt tacksamma för. Men Parma var helt inkompetena under hela den här matchen i princip och såg inte ut att höra hemma i Serie A. Det var väldigt få passningar som fann rätt adress och det såg inte ut som att Parma klarade av tempot. Gervinho gjorde sin tveklöst sämsta insats och såg rent av bakfull ut, ivorianen snubblade på sina egna skosnören så fort han fick bollen. Det enda positiva var väl Juraj Kuckas mål som var mycket sevärt, det var en riktig kvalitetsnick som slovaken fick till. Kucka har varit ojämn hittills i matcherna han spelat. Han var väldigt bra mot Juventus där han stod för dubbla assist men var som sagt också den stora syndabocken mot Inter.
Parma kommer till spel med ett antal avbräck. De största är Alessandro Bastoni, Matteo Scozzarella och Leo Stulac. Bastoni har gått från klarhet till klarhet under säsongen och det kan bli en tuff utmaning för Parma att ta sig an Napolis offensiv utan honom bredvid Bruno Alves. Riccardo Gagliolo förväntas ersätta honom i mittförsvaret medan den rutinerade räven Massimo Gobbi tar hand om Gagliolos plats till vänster. Att både Scozzarella och Stulac saknas är också stort huvudbry för D'Aversa då det är de två som konkurrerar om positionen som regista på mitten. Detta kan tala för att januariförvärvet José Machin kan komma att få göra debut men D'Aversa kommer nog att välja att spela Luca Rigoni. Anfallslinjen kommer åtminstone förbli densamma med Gervinho och Inglese i frontpositionerna där Jonathan Biabiany och Luca Siligardi i vanlig ordning slåss om den kvarvarande positionen bredvid dem två. Lånet från Atletico Madrid med det härliga namnet, Nicolas Schiappacasse är uttagen till den här matchen och kan kanske få göra sin debut idag.
Förmodad startelva: 4-3-3: Sepe; Iacoboni, Alves, Gagliolo, Gobbi; Rigoni, Kucka, Barillà; Biabiany, Inglese, Gervinho.
Läget hos? I Partenopei
Napoli befinner sig nuförtiden i en ganska lyxartad position där man kan ligga på en stensäker andraplats samt räknas som en av de stora favoriterna till Europa League-pokalen men ändå känna att man har gjort en tämligen medioker säsong. Tiden då man höll till i de lägre divisionerna med en misskött ekonomi känns som det inträffade under ett annat liv nuförtiden. Napoli är som sagt det andra främsta laget i Serie A nuförtiden. Man har ett par spelare av riktigt hög internationell klass och dessa spelare får försöka minimera skadan som orsakas av de spelarna i laget som inte håller samma kvalité. De är ju lite grann det här som Napolisupportrar har känt sig frustrerade kring. Att det just finns uppenbara hål i truppen som hade behövts justerats för att man ska ta det där sista klivet och i synnerhet medan man fortfarande har världsklasspelare som Koulibaly i laget. Även spelare som till exempel Allan och Callejón så är det svårt att hitta spelare på samma positioner runtom i världen som faktiskt är bättre än dem två. Spanjoren i synnerhet verkar aldrig lyckas få sitt egentliga erkännande. Även Neapelsonen Lorenzo Insigne bör såklart nämnas. Av Napolis nyförvärv inför säsongen så är det Fabian Ruiz som har imponerat mest och jag tycker han har levt upp till hajpen så gott han kan. Han såg ju otroligt fin ut i Real Betis och jag tror han har mycket utveckling kvar i sig och kommer nog fortsätta växa i Napoli. Unge keepern Alex Meret har sett intressant ut när han spelat med och med de reflexerna han besitter så känns det också som en värvning som man kommer se tillbaka som lyckat. Även fransosen Kevin Malcuit har gjort det bra och verkar vara en uppgradering gentemot Hysaj på högerbacken.
Simone Verdi som gick på vatten under vissa matcher med Bologna ifjol har däremot inte fått det att fungera i Neapel. Är en flytt till Parma till sommaren för mycket att önska mån tro?
Napoli kommer till spel utan sin fanbärare Lorenzo vilket givetvis ökar sannolikheten till poäng för Parmas del. Även rutinerade Raúl Albiol och Mário Rui är indisponibla för Ancelotti.
Förmodad startelva: 4-4-2: Meret; Malcuit, Maksimovic, Koulibaly, Hysaj; Callejon, Allan, Fabian Ruiz, Zielinski; Milik, Mertens.
A blast from the past
Parma - Napoli 4-0, 6 maj 2001.
Tidigt 2000-tal var verkligen en helt annan tid. På sätt och vis ombytta situationer för dessa två klubbar. Parma slutade den här säsongen på en fjärdeplats och en final i coppa Italia men detta sågs som en medioker prestation för klubben vilket påminner en del om dagens Napoli. Det var en fin årgång av Serie A detta där Fabio Capellos Roma plockade hem scudetton och Svennis satt på Laziobänken.
Det var klasskillnad mellan dessa två lag där Parma slogs i toppen och Napoli slogs i botten. I den 32:e minuten tog Parma ledningen efter att ha missat ett antal klara målchanser innan redan. Fransosen Johan Micoud tryckte in en frispark med kraft ribba in. För människor i min generation så förknippas Micoud nog främst för tiden i Werder Bremen när de hade sin storhetsperiod i mitten av 2000-talet. Napoli hade inte mycket att sätta emot tyvärr och i den 51:e minuten så kom vad som länge hade hängt i luften, det vill säga en uttökad ledning för Parma. 250 miljonersmannen Savo Miloševic väggspelade till sig ett friläge med hjälp av Sergio Conceição där anfallet avslutades med ett fräck chip över målvakten från Miloševic. Tyvärr så gick serben till historien som en grov felinvestering från Parmas sida.
Parma slog inte av på växeln efter det heller utan 3-0 kom cirka en kvart senare. Antonio Banderas look-aliken Sérgio Conceição stod återigen för assisten med ett fint inlägg från höger som Marco Di Vaio förvaltade med en kraftfull nick.
Men Di Vaios aptit för mål var inte mättad. I den 76:e matchminuten så befinner sig Di Vaio i ett trängt läge strax utanför Napoli straffområde men han lyckas ta sig ut via en väldigt finurlig lösning. Han använder sig av domaren Pierluigi Collina. Han skjuter bollen på Collina så att den studsar tillbaka till honom och får resultatet av ett lyckat väggspel. Och sedan avslutar han med ett riktigt klassavslut där han knorrar in bollen från distans.
På Napolis tränarbänk satt Emiliano Mondonico som hade fått tagit över under säsongen från Zdenek Zeman som hade fått sparken. Det blev inget vidare lyckat tränarskifte då Napoli tyvärr åkte ur Serie A den här säsongen.
En intressant liten detalj är att Napoli under den andra halvleken slängde in en ung Marek Jankulovski och en ännu yngre Amauri som var på lån från just Parma.
Marco Di Vaio.
