Reflektion inför seriestarten
Trots vinst mot Palermo i cupen så blinkar varningslamporna. Hur ska Hellas kunna stå emot Milan på lördag?
"Man kastar inte runt i formationerna i onödan i en sån här viktig match"
Så sa Mandorlini efter matchen mot Palermo som många såg som en prepareringsmatch mot Milan senare i veckan.
Jag håller med honom. I en seriestart som är otroligt svår på pappret är det vikitgt för både spelare och fans att ha något att gå på.
Visst, det hade inte varit en skandal om segern uteblivit men en lite press på Verona inför lördagens match försvinner i och med vinsten.
Nu fick Mandorlini, trots allt, laborera lite startelvan. Utan någon riktig högerback och Hallfredsson borta gjorde att han valde att köra 3-5-2 med kvicksilvrerna Sala, Martinho och Jorginho som offensiva mittfältare och Donati och Agostini tog hand om det defensiva.
Det var också, med andra ord, perfekt att testa Toni och Cacia tillsammans för första gången.
Ni som såg match märkte att det gick... sådär. Inget direkt samspel att tala om utan vid anfall så blev den ena aldrig involverad med den andre.
Mycket också beroende på att de få anfallen var kontringar men också på grund av att det helt enkelt båda är enmansanfallare som båda vill ligga högt uppe, ingen vill egentligen gå ner ett steg för att möta upp bollen. Ingen av dom har den spelintelligensen, tyvärr.
Om man ser matchen från ett positivt perspektiv så kan man konkretisera det med: en chans, ett mål.
Men man ska heller inte glömma försvarspelet. Stå emot Palermos speed i 90 minuter på en trebackslinje är starkt - tycker Moras verkligen växt till sig där. Längden har han men han har tidigare varit lite dålig på att läsa spelet och oftat satt sig själv på mellanhand.
Men ska vi vara ärliga så ljuger resultatet. Passningar och krossbollar utan egentlig tanke, dåligt med djupledlöpningar och ovårdade bollmottagningar. Så såg det ut i stort sett hela tiden. Bollinnehavet var för dåligt - runt 40% - och allting blev för stressat, mycket pga att Palermo inte lät oss hålla bollen. Där har var alltså mot ett Serie:B lag, hur ska det då se ut mot Milan?
Nu tror jag själv inte att Milan har samma pace som Palermo men i allt övrigt är de milsvidd bättre än sicilanarna.
De måste verkligen höja nivån rejält. Mot Milan går det inte att köra lycka-till bollar mot Toni och sen hoppas på det bästa.
Martinho och Jorginho måste komma med i spelet.
Har heller inte råd med att köra både Cacia och Toni på topp. Slöseri med resurser eftersom de springer varandra i hälarna.
Visserligen fungerade trebackslinjen bra men det räcker inte mot Rossoneri. In med en fyrbackslinje igen (Cacciatore är tillbaka och Romulo är vädrad) och låt Donati och Hallsfredsson plöja runt och störa på mittfältet med Jorginho som kreatör.
Sätt sedan Martinho och Gomez som Trequartistas med Toni på topp. Egentligen hade jag kanske hellre sett Cacia i stället för Toni på den positionen - hans speed hade passat bättre mot Milan - men formen gör att Toni går före.
Matchen på lördag är stor, för att inte säga gigantisk i Verona. Men vårt Hellas med sig vinsten i Palermo. Känslan av att vinna utan att prestera det bästa, känslan av sammhörighet och jävlarannama. Krigarviljan att vägra förlora. Det kommer betyda mycket inför ett fullsatt Bentegodi där Gialloblú kommer ha en tolfte spelare.
En chans - ett mål. Jag tar det gärna en gång till
