Vi som inte var med
Resor till bortamatcherna är en lyx vissa familjefäder inte kan unna sig allt för ofta. Men man kan ändå få sitt lystmäte stillat tack vare Viasat Ticket, en god Whiskey och en soffgrupp som liknar en läktare.
Likt resenärerna gör vi TV-tittare en resa, inte så att vi sitter på en buss eller en bil men rent mentalt blir det matchdagen en lång tripp. Redan på morgonen när man fått Sydsvenskan i sin hand börjar det. Man läser varenda stavelse om den stundande matchen och böjer sig ned för att starta upp datorn för att få de allra senaste rapporterna från nätet. Sedan slår den ofantliga längtan efter matchstart in, man får knappt något gjort och det lilla man gör, blir halvdant. Fram emot lunch kickar man lite boll med sonen iförd matchtröja och det gör man förvisso med mer hjärta än de övriga sysslorna som enligt hustrun står på programmet. Men väntan efter avspark känns oändligt lång.
2 timmar innan matchstart blir det en öl för att lugna ned nervositeten som nu börjar bli påtaglig för hela omgivningen. Efter ölen blir det dags för att rigga den för säsongen nya utrustningen för matchvisning, nämligen en LCD-projektor. En sådan projektor ger en helt annan dimension åt oss på hemmaläktaren (läs: soffan). Man kan till exempel se Majstorovics fightingface i naturlig storlek och lite därtill. Nu är det inte så att familjeekonomin tillåter en investering i storlek med en sådan attiralj men är man en ”säljande” projektledare måste en sådan införskaffas, eller? Rekommendationen är dock klar: Om ni inte kan åka på match bör ni kila ned till IT-avdelningen eller någon annan avdelning på er arbetsplats vilken kan tänkas ha en LCD-projektor och kräva att få låna den. En match på TV blir, trots att man inte är närvarande personligen, en riktig höjdare med 70 tum på väggen. En 28-tummare ger liksom inte riktigt den känslan.
När sändningen väl är igång är jag och de andra familjefäderna på plats tillsammans med Harboeöl, Glenkinchie maltwhisky samt tilltugg. Iförda finkläderna med matchande halsdukar ser vi på när matchen tar sin början. Jublet stiger när det visar sig att Kindvall skall vara dagens bisittare vilket vi faktiskt ångrar ju längre matchen lider, den käre Niclas är nog Peking trogen trots sina år i MFF. Diskussionerna om startelvan går höga där varje person har sin bestämda åsikt: Lilienberg från start? Bra eller dåligt? Sambas pånyttfödelse! Elangas plats i startelvan trots blek insats mot DIF osv.
När matchen väl är igång ser det ta mig fan ut som det gjorde förra året och vi blir genast modfällda. Peking tillåts dominera skeendet och de ljusblå pågarna ser ut som om de inte är intresserade. Det är bedrövlig rörelse i laget och den spelare som för tillfälligt äger bollen har inget passningsalternativ över huvud taget, bollen skickas oftast iväg på måfå. Pekingspelarna svärmar som ilskna bin kring MFF:s mål men på något sätt blir det aldrig farligt. Baxter ser ut att vara fullpumpad med självförtroende när väl Norrköping kommer till någonting som liknar en farlighet och avvärjer dessa med pondus. Issa Mohammed får förvisso redan i början en het chans men Baxter går föredömligt ut och skär av vinkeln varav avlutningen blir en enkel sak för Lee att hantera. I övrigt tvingas Pekingspelarna ta avslut från långt håll eller ur svåra vinklar. MFF:s försvar skötte sig alltså perfekt där Majstorovic var den store fältherren. Man undrar varför motståndare trots vetskap om Daniels totala dominans i luften fortsätter försöka nå sina anfallsspelare med höjdbollar?
Ungefär i 28 minuten vänder så spelet och MFF tar om inte över matchen så åtminstone utjämnar de skeendet och ökar tempot. Uppryckningen sker efter det att Lilienberg missat matchens hetaste chans så långt. Elanga kommer loss på vänsterkanten och ”kroppsfintar” bort Norrköpings målvakt på det vackraste sätt och slår ett perfekt inlägg mot bortre stolpen där Lilienberg dyker upp. Mats behöver bara sätta till skallen men tar ett märkligt beslut om att försöka slå in bollen med fötterna i stället vilket slutar med att han trasslar in sig i nyss nämnda fötter och chansen går förlorad. MFF ligger efter detta mycket högre upp i banan och stör Pekings uppspel. Man vinner mycket fler andrabollar och skakar om Norrköping. Ett par halvchanser blir resultatet av uppryckningen: BSN har en välriktad frispark utan fart, Jörgen har ett rungande skott som målvakten med svårighet kan avstyra. I 41:a minuten får dock Norrköping en frispark ett par meter utanför straffområdet och Bergström får på en mäktig träff som träffar stolpens utsida. Klangen hördes hela vägen till Vellinge och soffan. Baxter var vid det tillfället helt övertygad om att frisparken skulle gå utanför och såg faktiskt lite nonchalant ut.
Halvleken vanns av Peking på poäng men MFF gjorde en fin uppryckning de sista 15 minuterna. Kommentatorerna och bisittaren var i halvtid övertygade om att Norrköping skulle inleda den andra med lika stor frenesi som den första men av det blev det inget.
MFF var i andra halvlek oerhört mycket bättre än i den första. Laget tog i det närmaste över mittfältet och vann många (nästan alla) andrabollar och Erik Johansson firade stora triumfer med sina dragningar. Rörelsen i samtliga lagdelar var helt annan än i den första och det vaskades fram en fet chans när Erik kom fri med målvakten (dock fick han bollen för långt framför sig) och flera halvchanser. I 69:e minuten kom då det för oss ljusblå förlösande målet där Erik fick avsluta ett mönsteranfall med att enkelt lyfta in bollen i målvaktens bortre hörn. Förarbetet (klack) av Majstorovic var mästerligt att beskåda.
Fortsättning följer:
