Memoria: Udinese-Hellas 10/2 1985 - Una partita epica

Memoria: Udinese-Hellas 10/2 1985 - Una partita epica

Hellas åker till stadio Friuli i helgen för att möta sina antagonister Udinese. Vad passar då inte bättre än att gå "the memory lane", till scudetto året då de båda stod för en episk match.

Det har varit en oförglömlig vecka för Hellas Verona och oss fans den som just avslutades. Juric mannar pressade Milan och Lazio på bortaplan och slog mäktiga Juventus hemma inför ett fullsatt Bentegodi. 
"Det bästa laget jag haft" sa president Setti om säsongens version. Kanske är det den bästa versionen sen scudetton säsongen 1984-85. 
Och i helgen fortsätter resan. Borta mot Udinese. En av Hellas främsta rivaler. Vad passa då inte bättre att lyfta fram så här artikeln från 2014, nu på 35-års dagen,  av den historiska matchen mellan de två.
Ribbträffar, stolpträffar, bortdömda mål och åtta stycken gjorda mål men ändå ingen på straff - Straordinario:



Den här historien, mina barn, utspelar sig i en epok långt, långt bak i tiden - la epoca di catenaccio.
Tiden då också italiensk fotboll skördade stora framgångar med VM-Guld 1982, EC final tre år i rad mellan 83-85 och alla stora spelare vallfärdade till Serie A.
De var också åren då karaktärerna av olika nationella spelstilar inte bara floskler; Britter tjongade, fransmännen var loja bohemlirare, spanjorer hetlevrade tekniker, tyskar var ..just tyskar och italienare calcios största cyniker.
Det var åren då dobbar på smalbenet knappt renderade en tillsägelse,  bakåtpassningar till målvakten sågs som ett taktiskt vapen och där en 1-0 ledning för hemmalaget till 90% säkerhet betydde två poäng.

Det var också åren då en match med tre mål var en dålig match, fyra mål var en katastrof och fem mål eller fler betydde att tränarens taktiska kunskaper var begränsade och han i det närmaste odugligförklarad, eller, att det helt enkelt var feltryck, för det var den här tiden då Giuseppe i Napoli och Giovanni i Milano fortfarande läste om de flesta matcherna i tidningen.
Den här berättelsen utspelas i i ett Friuli - ett område som känns som en utfyllnad på den italienska kartan. Långt från glansen i Milano eller värmen nere Neapel.

Efter att spelat bändande hela höst började medierna kraxa strax efter jul. Hade Hellas lekt färdigt? Har de uppnosiga provinslaget gjort sitt i toppen?
Anledningen var att Gialloblús inte vunnit en match efter jul. I fyra raka matcher kryssade de tre och inkasserade sin första förlust för säsongen, borta mot lilla Avellino.
Visserligen slog de bottenlaget Ascoli klart hemma men det var inte mer än väntat och ingen höjde ögonbrynen över det. 
Laget låg nu en poäng före Inter och hade de milanolaget bara två matcher ifrån hemma på Bentegodi.  Med formen dunkel skulle Bagnoli & company åka upp för att möta Udinese på stadio Friuli, en arena där Hellas traditionellt alltid haft svårt att vinna. Med en Elkjaer, som inte spelat en match sen i början på November på grund av skada, i dunkel form.

Udinese hade också stora problem. Trots stora stjärnor som Zico, Edinho, Carnevale och De Agostini så har laget underpresterat å de grövsta. Laget hade svårt att hålla ihop och Serie B låg oroväckande nära.  Matchen mot Hellas skulle vara återkomsten för Zico, som likt Elkjaer, varit skadedrabbad.
Bagnoli gör ett järvt drag i matchen, han anser att det bästa sättet att försvara sig mot Udineses spelskickliga mittfält och anfall är att själv anfalla. Friulierna har visat att deras försvar inte är i paritet med resten av truppen så han drar upp en  offensiv 4-4-2,  med Briegel mer som anfallare än mittfältare, och chansar hel enkelt på att Elkjaer ska hålla.

Publiken har knappt hunnit sätta sig förrän Hellas får en frispark som Fanna hittar Briegels huvud på och - pang! 1-0. Redan efter tre minuter.
Tio minuter senare kommer Hellas fram på en kontring och Galderisi kan peta in retur som Brini i Udineses mål släpper efter Briegels skott.  Vilken drömstart!
Nu satsar Udinese allt framåt och de kommer fram till bra lägen och Garella prakträddar om vartannat. Friulierna har nu släppt på tyglarna totalt och kommer fram till bra lägen. Garella fortsätter att storspelar mellan stolparna och Hellas får livsfarliga kontringar och Tricella sätter 3-0, men bli avblåst - felaktigt - för offside.
Men mer mål skulle komma, och det redan ett par minuter efter offsideavblåsningen.
Elkjaer sticker efter en misslyckad offsidefälla och med sina älgakliv har Udine försvaret ingen chans att hinna upp honom utan han lobbar elegant in bollen i bortre burgaveln. 3-0 är ett faktum och matchen avgjord redan efter 20 minuter.
...eller inte.

Udinese börjar ta kontroll nu mer och mer när Bagnolis pojkar lagt sig på försvar.
Hellas håller dock hemmalaget på avstånd in till den sista sparken av halvleken, då Edinho knorrar in en frispark otagbart för Garella.
I det här läget hade Hellas två sköna poäng tillgodo på Inter inför matchen veckan därpå eftersom de hade svårt att få hål på Lazio hemma på Giuseppe Meazza.

Andra halvlek började som andra slutade, med att Edinho överlistade åter igen Garella med en frispark, men den här gången klockrent i stolpkrysset.
Men med målet i sista minuten av första halvlek hade hemmalaget hittat andningshålet.
Pressen var nu konstant och bara åtta minuter in andra kommer reduceringen. Garella kunde inte hålla ett stenhårt skott med en elak stuts utan De Agostini kunde trycka in returen.  Nu hade Hellas tappat allt och på den lerblöta planen hade Udinese vittring på fler mål.

...och det skulle komma.
På en frispark av Zico, som försökte med  en variant som misslyckades, fast lyckades kunde Mauro trycka dit returen från sitt eget skott upp i nätttaket.  
Friuli  totalt exploderade nu.  Gialloblú var skadeskjutet, nu var det bara dödstöten som väntade. Tricella försöker peppa alla samtidigt som Di Gennaro vädjar om lugn, det är trots allt en halvtimma kvar av matchen. De hade tag++ +it 20 minuter för Hellas att ha 3-0, det tog 35 minuter att tappa det.
Samtidigt var det rapporter från Milano som sa att Inter hade fått håll på Örnarna och var med det resultatet ikapp Hellas i topp.
Gialloblú var skadeskjutet, nu var det bara dödstöten som väntade

..och stöten var på väg.
Men det var gästerna från Veneto stod för avgörandet .  Bara två minuter senare händer allt, och inom bara ett par minuter så brakar Elkjaer igen hemmalagets försvar och prickskjuter 4-3 intill Brinis vänstra stolpe. Detta efter att Udinese försökt med en av sina otroligt misslyckade offsidefällor för femtioelften gången.  
Udinese och Zico var blixtsnabbt framme för att ta avspark och hemmalaget pressade på direkt och fick ett bra läge där Tricella kunde rensa undan inna bollen kom till Carnevale.
Hemmalaget hade fortfarande bollen och Tricella och Carnevale skulle mötas igen där hemmanfallaren skulle ta emot bollen i straffområdet och fick en knuff och skrek på straff. Domaren ignorerade det totalt och Hellas kunde lyfta upp spelet där Briegel fick bollen på Udinese planhalva och kunde, på grund av de huvudlösa försvarspelet hemmalaget bjudit på, avancera och göra nästan en kopia av Elkjaers mål två minuter tidigare.

Elkjaer var tillbaka!  Matchen var en dröm för honom med ett så öppet försvar där han kunde älga igenom.  Den här matchen kanske inte var den som avgjorde ligan men det tog laget tillbaka till höstens självförtroende och en mer avslappnad inställning inför matchen mot Inter helgen därpå.
Eller som Elkjaer sa i en intervju i L´Arena tio år senare:
"När du vinner matcher som den visar du att du är ett starkt lag. Efter den matchen kände jag att vi hade chansen att vinna ligan"

Jag kommer själv ihåg matchen bara från VLTs sportspalt. När jag läste resultatet trodde jag först att de blandat ihop matchen med Björklöven-Modo eller något (det var på den tiden då de gjordes 7-8 mål i snitt i Elitserien och svenska förbundskapeten i  fotboll, "Laban" Arnesson,  myntade att "Vill man se mål får man gå på hockey"). Det var ju trots allt Serie:A - Catenaccio , den cyniska och defensiva fotbollens heliga tempel.
...eller?

Udinese - Hellas Verona 10 Febrauri 1985



eller om ni vill se hela andra halvlek.

UDINESE  - 3
(4-4-1-1): Brini; Galparoli, Cattaneo , Edinho, De Agostini; Gerolin  , Mauro [ammonito] , Criscimanni ( 69' Miano), Selvaggi; Zico; Carnevale. Tränare: Vinicio
 
HELLAS VERONA  - 5
(1-3-4-2): Garella; Tricella; Volpati, L.Marangon, Fontolan; Briegel, Fanna ( 41' Bruni), Sacchetti, Di Gennaro; Galderisi (Turchetta), Elkjaer . Tränare: Bagnoli
  
Målskyttar: H.Verona: 3' Briegel, 10' Galderisi, 20' Elkjaer, 61' Elkjaer, 63' Briegel
Udinese: 45' Edinho, 53'Carnevale, 59' Mauro
Domare: CASARIN DI MILANO (5,5)
Publik: Betalande: 19.789, Säsongskort: 22.887

Johan Stistrupjuws@live.se@wintherbird2020-02-10 17:47:00
Author

Fler artiklar om Hellas Verona

Inför Salernitana - Hellas Verona: Ett ögonblick kan förändra miljoner livsöden
Baronis livsviktiga smash-and-grab seger
Den bästa soldaten är den som inte har något att förlora