Parma - Frosinone 0 - 0
Parma - Frosinone 0-0: Stulac den givmilde
Det blev som väntat från vissa håll en svårspelad match på Ennio Tardini under söndagen, som efter ett onödigt rött kort inte kunde sluta i mycket annat än ett mållöst scenario.
Detta var en sådan eftermiddagsmatch som det bara är att stryka ett streck över och lämna i det förflutna. Det var inte mycket till spektakel som Parmainvånarna och de fåtal tillresta Frosinonesupportrarna bjöds på under söndagen. Under majoriteten utav matchen i princip så fångade bildproducenten upp supportrar i publiken som gnuggade sig intensivt i ögonen i ett försök att hålla sig vakna. Fotboll i Italien jämförs ofta med klassisk musik och om detta var en komposition så var det en sådan där halva orkestern försov sig och den resterande halvan dök upp bakfull.
Parma har uppenbara problem i matcher där man tvingas bli bollförande då man saknar de nödvändiga färdigheterna och kvalitén på framförallt mittfältet för den typen utav spel. Man är i stort sätt helt och hållet ihopsatt för att vara ett farligt och direkt omställningslag som ligger djupt och rätt i positionerna defensivt för att ställa om snabbt när motståndarnas koncentration brister och möjligheterna öppnar sig. I den här matchen så tilläts man inte spela på det viset och man hade förtvivlat svårt att vaska fram de verkligt farliga chanserna under de 60 minuterna man hade chansen till tre poäng i den här matchen. Man ska ju komma ihåg att Parma är ett väldigt färskt lagbygge ännu och det tar tid att etablera anfallsmönster. När Parma spelade runt under den första timmen med försök att öppna upp Frosinones försvarslinje så var inte anfallsspelet särskilt synkroniserat utan de flesta försöken bestod av individuella aktioner från spelarna snarare än en samspelad enhet. Piggast i de offensiva leden var Luca Siligardi som fick till några halvchanser men inte mycket mer än så.
Parma har dock en sådan pass kvalité i sin fronttrio att det inte behövs något enastående för att sprätta hål i ett lag som Frosinone. Med Gervinho på planen så vet man att chanserna kan komma från ingenstans. Sedan har man tunga offensiva alternativ i Inglese och Ciciretti på bänken som D'Aversa kan slänga in för att pressa på ännu mer för ett ledningsmål. Tyvärr så förstörde Pippo Inzaghis gamle adept Leo Stulac Parmas segerchanser för dagen när han kring minut 60 just stod för en rejält misstajmad tackling på Frosinones Raman Chibsah som renderade i ett direkt rött kort för slovenen. Detta i ett skede där Parma hade hyfsad kontroll i matchen och hade ett klart grepp om taktpinnen även om man inte tog sig några hyperfarliga möjligheter. Efter utvisningen som blev som en gratisbjudning för gästerna så blev det en kamp om att försvara en poäng snarare än att gå för tre.
D'Aversa stod för en riskkalkylering och valde att riskminimera och bytte ut anfallaren Ceravolo för unga mittbacken Alessandro Bastoni. Och sedan gjorde bara Parma det bästa för att stänga ned matchen och Frosinone.
Men det existerar ett märkligt fenomen inom fotbollen och förmodligen all lagsport att när ett lag jagar ett matchavgörande mål så lyckades man nästan alltid skaka fram en chans i slutminuterna även hur tillknäppt matchbilden än ser ut. Så blev det även den här gången. Med mindre än 20 sekunder kvar lyfter Frosinone in bollen i straffområdet där Vloet agerar flygande holländare och vräker sig fram och får iväg en farlig nick mot Parma målet. Men Luigi Sepe är vaket med på noterna och står för en mycket fin reflexräddning. Endast för den räddningen så utser jag Sepe till matchens lirare eftersom han trots allt räddar en poäng åt Parma där.
Stulac satte käppar i hjulet för Parmas segerchanser.
Ljusglimtar
- Det känns som Luigi Sepe börjar gå från klarhet till klarhet som sista utpost i Parma. Var lite grann av ett osäkert kort när han kom eftersom han bara har en säsong som förstakeeper i Serie A tidigare och sedan mäktade han med en riktig tavla på försäsongen när koncentrationen brast. Men hans snabba reaktionsförmåga har redan inneburit några extra pinnar för Parma. Han är en bra linjemålvakt när han håller fokuset uppe.
- Parma är inte ett superduper spektakulärt lag som charmar oceaner av supportrar världen över. Man är inte något så kallat poplag utan man har ju prioriterat funktionalitet och pragmatism framför skönhet under sommaren och få spelare kännetecknar väl detta så mycket som Bruno Alves? Den rutinerade Fernando Couto arvtagaren har fungerat väl ihop med italiensvensken Riccardo Gagliolo under säsongen och de gör bägge två återigen en stabil insats. Gagliolos klacksparksrensning är förmodligen det mest underhållande som inträffar i den här matchen.
- Tycker även den gamla räven Luca Rigoni förtjänar ett omnämnande då han alltid tycks kliva av med en mycket våtare tröja än sina lagkamrater. Definitionen av en slitvarg.
- Roberto Inglese hoppade in under den senare hälften av den andra halvleken och stod för ett positivt inhopp. Inglese visade upp sitt breda användningsområde då hans uppgifter var defensiva för dagen. Väldigt duktig på att låsa fast bollen och få med sig frisparkar för att få tiden att gå. Är verkligen ingen promenerade och nonchalant italiensk striker utan jobbar väldigt hårt för laget. Att Inglese är tillbaka från skada är ett stort plus för Parma då det är en viss klasskillnad mellan honom och Fabio Ceravolo.
I nästa omgång väntar Walter Mazzaris Torino som på pappret är en mycket svår motståndare. Torino har ju haft för vana att vara lite oberäkneliga men det känns som Walter Mazzari har stabiliserat dem i år och deras prestationer känns mer konsekventa och nivån är något jämnare. Ett väldigt förberett lag som är svåra att bryta ned. Det är en riktig nöt för D'Aversa att suga på.
