Parma - Fiorentina 1-1
Efter ett drömmål av Amauri i den oavgjorda matchen mot Viola står det klart att Parmas tränare kommer heta Pasquale Marino i minst två veckor till.
”Finlir och arrogans finns det inte plats för i den här stan. Vi vill se en låg profil och dedikation.” Det var uppmaningen från Curva Nord till spelarna inför den viktiga matchen mot Fiorentina. Förstärkta med såväl nedresta svenskar som Genuabor var Boysen en viktig 12: e spelare idag. Dessvärre hade även Viola en, inte på läktaren, men mannen med domartröjan föll gång på gång för de lilakläddas patetiska filmningar.
Parma ställer upp som förväntat, men det är inte hemmalaget som tar kommandot. Istället är Viola farligast, Gilardino och Behrami är de som skrämmer upp Parmaförsvaret värst. Men tack vare både stolpen och Mirante lyckas Parma rida ut den värsta anstormningen i början. Parma saknar såväl bollinnehav som försvarsspel, och när vi väl får tag i bollen resulterar det allt som oftast i Violakontringar, som den Marchionni fick avsluta efter att Dzemaili ramlat helt utan bevakning från de lila.
Stundtals blixtrar Parma dock till. Efter ganska så precis en kvart drar Valiani upp en kontring, och spelar ut bollen till Palladino. Efter ett värdelöst inlägg av januariförvärvet tvingas Giovinco hämta bollen ute till höger. Den lille liraren slår ett bra inlägg mot Amauri som helt släpper på alla sina spärrar. Italiens störste målsumpare på senare tid kastar sig helt sonika baklänges, och placerar vackert in en bicycleta i målvaktens bortre kryss. Jag visste inte om jag skulle skratta eller jubla åt Amauris tilltag, men det visste huvudpersonen själv. Efter sitt första mål på evigheter sliter anfallaren av sig tröjan och rusar ut mot hörnflaggan för att fira. Det hela resulterar i en varning, men det kan nog Amauri ta en dag som denna.
Målet gjuter lite självförtroende i det sargade hemmalaget, som spelar upp sig och försöker arbeta sig in i matchen. Fiorentina är fortfarande det klart bättre laget men man har svårare att skapa de där vassa chanserna. Istället utvecklar Giovinco och Amauri sitt samarbete. Giovinco har en sådan dag då han kan göra lite som han vill, och de enda sättet försvararna kan stoppa han på är med ojustheter. På inlägg från atommyran dyker som sagt Amauri upp. Strax innan halvtimmen är spelad nickar målskytten en stenhård slängnick utanför, och något anfall senare försöker sig Amauri på ytterligare en bicycleta. Resultatet den gången blir inte lika lyckat, och avslutet går rakt i famnen på Boruc.
Organisationen i Parmas försvar är minst sagt bristfällig. Varenda gång Fiorentina lyckas få in bollen i straffområdet blir det livsfarligt. I ett försök att hjälpa sina backkollegor börjar Zaccardo ta ett kliv inåt plan varenda gång det nalkas Fiorentinaanfall. Naturligtvis resulterar detta i att Viola har fritt på vänsterkanten gång på gång istället, och de jobbiga situationerna dyker upp trots Zaccardos intention.
Strax innan halvtid byts Galloppa ut mot Morrone. Ett sådant byte signalerar ju såklart skada, men då Galloppa joggar ut på egen hand är det förhoppningsvis inte så allvarligt. När pipan ljuder är ställningen alltså 1-0, ett ganska så orättvist resultat både spel och chansmässigt, och trots att både Giovinco och Palladino firar lilla julafton ser det oroväckande ut.
Andra halvlek hinner knappt börja innan Parma tas ner på jorden igen. Gobbi brottas med Camporese på en frispark, en situation som dyker upp flera gånger per match, och domaren blåser straff för Fiorentina. Visst är det straff enligt regelboken, men avblåsningen är inkonsekvent, senare i matchen går Amauri i sänk i ett liknande läge, då utan åtgärd. Gobbi varnas liksom Mirante efter att halva Parma hängt över domaren. D’agostino gör inget misstag när straffen väl slås, och det är utjämnat.
Nerven i matchen är tydlig. I en situation precis efter målet har Lucarelli sin armbåge lite väl högt. När Lucarelli försöker hjälpa offret för armbågen upp flyger Violaspelarna med Behrami i spetsen på vår mittback. Resultatet blir inte varning för Behrami så som Mirante blev varnad i straffsituationen, utan enbart varning på Lucarelli.
Läktarprotesterna blir högljudda, och någonstans här tappar domaren matchen. Gamberini sparkar ner Amauri, Giovinco drar ner Gamberini i situationen efter, och båda lagen visar upp en mindre vacker sida. Trots att kålsuperiet är likvärdigt är det Parma som straffas hårdare gång på gång. 5-2 i varningar och 17-9 i frisparkar är ställningen.
Palladino byts ut till förmån för Crespo, och all frustration och ilska Parmas lirare känner kanaliseras om till kämpaglöd. En furiös press inleds, Giovinco får friläge som felaktigt blåses av för ruff, Dzemaili kommer helt fri på en hörna men nickar över, men bollen vill inte in.
Det fula spelet fortsätter, Marchionni varnas, Morrone borde blivit utvisad men klarar sig med varning efter en tvåfotstackling med dobbarna före, Camporese borde blivit varnad efter att ha dragit ner Valiani och Crespo försöker filma till sig en straff.
Giovinco är överallt, både offensivt och defensivt och trots att han stundtals markeras av två man lyckas han glänsa. Belöningen kom efter matchen då atommyran togs ut i Gli Azzurri. Efter att vår lilla stjärna än en gång gräver fram en boll ur Violas händer ges Crespo ett friläge. Ur en halvdålig vinkel slickar Crespos avslut stolpen, och ett ledningsmål hänger i luften.
I dessa situationer är det beklagansvärt att Parma har spelare som Valiani och Morrone på plan. I mina anteckningar från matchen läser jag att Morrone har teknik som en ko. Så illa är det kanske inte, men Morrones försök till bolltrolleri är under all kritik. Det känns konstigt att konstatera det, men Candreva saknades.
Amauri och Behrami får vars ett läge innan det är dags för Mutu att göra entré. Rumänen ersätter Behrami och möts av en vägg av burop. Mutu prövar sin lycka direkt, men Mirante räddar vackert situationen, och trots att Pasqual är offsidestående på returen lyckas han inte få bollen förbi den för dagen glänsande Mirante.
Det ska komma två livsfarliga lägen till innan matchen är slut. Efter att Amauris försvarare försöker filma istället för att försvara hamnar Parma i en tre mot två situation vid en kontring. Giovinco ges läget totalt ensam vid straffpunkten, men trots att atommyran avslutar med en bredsida lyckas han inte punktera matchen. Inte heller målskytten Amauri får avgöra då han efter ett Valianiinlägg nickar bollen i ribban.
1-0 var orättvist i den första halvleken. 0-1 var än mer orättvist i den andra halvleken. Med det oavgjorda resultatet kommer Marinos sejour i Parma att bli minst två veckor längre. I nästa omgång möter vi nämligen Milan på bortaplan, och även om vi förlorar kommer inte Marino att få sparken då. Ska vi lyckas skrälla mot serieledarna?
