My name is Orr. Colton Orr!
Ännu en Orr som hittat till NHL? Kan det vara en släkting till den legendariske Bobby Orr som via sitt revolutionära backspel i Boston Bruins vann Art Ross Trophy som NHL:s poängkung 1970 och 1975, Conn Smythe Trophy som slutspelets viktigaste spelare 1970 och 1972, samt Norris Trophy som NHL:s bästa back åtta raka säsonger från 1968-1975. Som ni säkerligen redan förstår så var Bobby Orr den bidragande orsaken till att Bruins vann Stanley Cup 1969-70 och 1971-72 och att hans tröja nummer 4 för ständigt är upphängd i taket på Fleet Center. Är då Colton Orr släkt med Bobby Orr.
Svaret på frågan är nej. Det enda som de båda Orr har gemensamt är att de älskar Boston och sitt Bruins. Colton har i år etablerat sig i NHL med en frejdig fighterlust och tunga tacklingar, vilket är mil ifrån Bobbys sköna handleder och suveräna spelsinne. Colton börjar dock sakteliga att bli en favorit i Fleet Center då han hittills under säsongens gång har läxat upp Pittsburgh Penguins Andre Roy och Toronto Maple Leafs Wade Belak, samt svingat med Ottawa Senators nya vilde, Brian McGrattan. 20 NHL-matcher har karriären inneburit hittills för Colton Orr och det lär säkerligen bli fler, men hur har denna grabb från Winnipeg i Manitoba hittat till Bobbys favoritstad?
Den idag 23-årige Colton snörade inte på sig skridskorna förrän han var 11, men att hockey skulle bli favoritsporten var det inte så mycket att snacka om då hans farsgubbe sedan länge hade varit ett Bostonfan och speciellt tyckt om att se Bobby Orr spela. Redan som ung insåg Colton att han inte skulle bli en spelare med teknik som kännemärke men han hade en vilja av stål som skulle ta honom till NHL. Hans hockeykarriär tog fart då han som 16-åring tog plats i Swift Current Broncos i den tuffa juniorligan WHL. Orr fick inte mycket istid och poängskörden var inte mycket att skryta med, men han fick möjlighet att visa upp sig vilket 130 utvisningsminuter under hans rookiesäsong bevisar. Skador hindrade dock honom att ta det riktiga steget och han behövde ett miljöombyte varav han hamnade i Regina Pats i WHL där han producerade 8 poäng på 38 matcher samt satt utvisad 170 minuter. Det var också i Regina som Orr visade att han var mer än en ordinär slagskämpe, eftersom han gavs mer speltid som renderade i stenhårda tacklingar och tuff forechecking. Bruins hade sett att killen var bland det tuffaste WHL hade skådat och gav honom ett kontrakt 2001 som renderade i AHL-debut säsongen 2002-03 för farmarlaget Providence.
Säsongen 2003-04 blev det 64 matcher i Providence med 5 poäng och 257 utvisningsminuter i bagaget. Höjdpunkten detta år var dock att han den 21 november blev uppkallad till Boston för att spela mot Pittsburgh Penguins. Colton skulle alltså få göra NHL-debut! Han själv upplevde situationen som följande: -När jag fick beskedet av head coach Mike Sullivan så trodde jag att det var ett skämt, jag var mållös. Men sen insåg jag att det bara var att ta bilen och åka den där timman till Boston för att göra det jag kan bäst, checka och slåss.
I andra skiftet skickades han ut med rutinerade Ted Donato och tjeckiske teknikern Ivan Huml för att möta bland annat Penguins Steve McKenna. Colton ville inte att möjligheten skulle gå honom förbi varav han återger följande: -Jag frågade McKenna om han ville slåss, men han svarade mig att han hade skadat handen från förra matchen. Jag bara skrattade åt honom och undrade om vi inte kunde brottas istället. McKennas respons var dessvärre att det inte var läge för det.
Colton fick ingen fight den matchen utan respekterade McKennas önskan, även om undertecknad gärna hade sett en fight de två emellan. Istället blev det fyra skift och några solida tacklingar, det viktigaste var ju att Bruins vann matchen med 3-1. Colton blev sedermera sedan nedskickad igen till Providence, där han säsongen 2004-05 lyckades få ihop 279 utvisningsminuter på 61 matcher, 7 poäng blev det också. I år insåg dock Boston att de kunde behöva en kille med Coltons fysik då 190 centimeter och 100 kilo talade sitt tydliga språk, varav han var självklar redan från training campen. Hans 0 poäng och 27 utvisningsminuter på de 19 inledande matcherna denna säsong, samt att han enbart spelar 1:40 per match är inte så imponerande men han gör det bästa av situationen och det han gör bäst är att slåss, vilket Roy och Belak har fått erfara. Boston har fått en ny Orr att förlita sig på även om denne inte är lika spelskicklig eller målfarlig, men han är desto tuffare och låter aldrig sina lagkamrater köras över av motståndarna. The name is Orr. Colton Orr!
Källor: www.nhl.com, www.sportsnet.ca, www.hockeydb.com, www.tsn.ca, www.legendsofhockey.net, www.hockeysfuture.com, www.canoe.ca, www.dropyourgloves.com
