Detroit besegrade Dallas i jämn match
Jussi Jokinen var en av flera finländare på isen i matchen mellan Dallas och Detroit.

Detroit besegrade Dallas i jämn match

Dallas och Detroit är två lag som har gått relativt bra den här säsongen, men det var givetvis de finländska inslagen i matchen som gjorde den här matchen lite extra speciell. Matchen visade att det var två jämnbördiga lag som möttes och underhållningsvärdet var det inget fel på.

På ena sidan fanns Jussi Jokinen, Jere Lehtinen, Antti Miettinen och Niklas Hagman. På den andra sidan stod en ensam, 180 centimeter lång och 92 kilo tung finländare vid namn Valtteri Filppula. Egentligen var det bara en av dessa som lämnade ett positivt intryck på mig efter matchen. 

Period 1 

De inledande minutrarna av matchen skvallrade lite om hur matchbilden skulle se ut. Hög intensitet, många målchanser och flera bortslagna passningar. Alla dessa bitar går inte sällan hand i hand och ger ofta en underhållande ishockeymatch – vilket det även kom att bli. 

Inledningsvis kändes det lite som att Dallas var laget som hade taktpinnen i sin ägo, även om det första avslutet var Detroits med ett skott från Datsyuk som Turco parerade. Den första lite farligare Dallaschansen är ett helfinskt sammarbete, där Jussi Jokinen levererar en passning till Antti Miettinen som drar iväg ett skott som Hasek räddar. Inte helt oväntat har Hasek även tappat sin klubba och hämtar den samma när spelet vänder. Jere Lehtinen, som i övrigt stod för en bra insats denna kväll, fick matchens bästa chans ett par minuter in då han stjäl åt sig en dålig passning från Pavel Datsyuk och avfyrar ett skott som träffar utsidan av buren. Svagt att inte träffa mål där. Mikael Samuelsson kom att ha flera avslut mot Turco den här matchen, men det fösta var knappast ett av de mer välriktade eller hårda. 

Kedjan med Antti Miettinen – Mike Ribeiro – Jussi Jokinen kom inte att göra någon dålig match, men det var i första perioden de hade sin storhetstid för att sedan tyna bort ju längre matchen led. 

De tillsammans skapade en hel del chanser i första perioden och det var Jussi Jokinen som låg bakom det mesta i den kedjan. Ett par egna avslut och ett par fina framspelningar, men inget som ledde till något bättre resultat än att Hasek kunde förbättra på sin räddnindsprocent. Även förstalinan i Dallas med Lehtinen – Modano – Lindros var bra denna match och var kanske lite bättre än andrakedjan om man ser till hela matchen.
Ju längre perioden led, desto fler chanser fick Detroit och känslan var att de mer och mer arbetade in sig i matchen. Det hade på intet sätt varit en ojämn match så långt, men Dallas hade haft merparten av de högoktaniga målchanserna. Som tränare hade man garanterat slitit sitt hår efter alla mindre och större misstag man kunde notera. Flera felpassningar som gav motståndarna bra chanser, men även små detaljer som när Kronwall tappade pucken när han förde in den i Dallas zon vilket gav Dallas en farlig kontring. 

Detroits kanske bästa chans kom när Zetterberg matade ut pucken till Samuelsson som nöp till samtidigt som Filppula störtade på mål för att störa målvakten. Turco kunde dock precis som Hasek rädda samtliga skott den här perioden.
Bäst i Dallas hade andrakedjan varit, tätt följda av förstakedjan. Att Jussi Jokinen skulle hamna i poängprotokollet såg jag som en självklarhet, åtminstone om han fortsatte på den inslagna vägen. I Detroit var som vanligt Lidström bra, medan Zetterberg försökte men slarvade lite för mycket – precis som Datsyuk. Lang utmärkte sig ett par gånger med ett par individuella prestationer som höjde sig över mängden. 

Period 2 

Perioden kom att inledas med strax över en minut numerärt överläge för Detroit, vilket var en rest från den första perioden. Det enda farliga man skakar fram är ett skott som Schneider avlossar och tack vare fin trafik framför mål ser Turco inte pucken speciellt väl men räddar ändå pucken. 

Jussi Jokinen måste vara en av de bättre i ligan på att åka längs med blålinjen för att sedan snappa upp en passning från de egna försvararna och ordna sig själv ett friläge. Först levererade han en passning till Zubov, åkte ut mot kanten och skar in i banan i höjd med blålinjen och tog emot Zubovs passning och var så när på att komma igenom helt fri. Tack vare bra försvarsspel blir han tvingen att avsluta med sin backhand och skottet går över. Jokinen spinner sedan vidare i samma anfall och passar Ribeiro som skjuter ett skott som Hasek räddar. 

Datsyuk har inte imponerat den här säsongen, men hockeygodis kan han ändå bjuda på. Först bjuder han på en fin lättning av pucken, för att sedan lägga in pucken smart vid första stolpen när han är på väg in bakom mål. Turco är med på noterna och räddar Clearys närskott. Loui Eriksson syndes inte speciellt mycket, vilket inte är konstigt med tanke på hans något begränsade speltid. Det man minns från honom i den här matchen är när han åkte på en rejäl tackling i Detroits försvarszon. 

Matchen hade så här långt ingen riktig dominant. Därför var det varken rättvist eller orättvist när Dallas duktiga andrakedja gjorde mål. Jussi Jokinen stjäl enkelt pucken av Jason Williams som var på väg att sticka i väg i ett anfall. Passen till Ribeiro var fin, men Ribeiros direktpassning till Miettinen var än finare och målet blev till slut rätt vackert. Frågan är dock om det hade blivit mål om inte Schneider inte hindrat Hasek att återkomma i sin utgångsposition i målburen. 

Några minuter senare inträffar en rätt rolig detalj. Jokinen och Holmström står och ”bråkar” vid en tekning och glider för nära själva tekningspunkten. Domaren ger dem en tillsägelse och skall försöka släppa pucken igen. Samma sak inträffar dock igen och för att lösa situationen pekar han på Jokinen att han skall byta plats med Ribeiro och teka istället. 

Några minuter efter målet kunde det likväl ha varit kvitterat då Schneider snyggt droppar pucken bakom ryggen till Hudler som nyper till med matchens kanske bästa slagskott. Skottet är dock inte närmare att gå in än att det träffar insidan av stolpen och studsar ut igen. Med lite tur hade den kunnat studsa in via Turcos rygg, men Turco hade återigen turen på sin sida. 

Intressant fakta från kommentatorerna levereras då de visar hur dåliga Detroit har varit i år i numerärt överläge. Plats 30 i ligan (sist) gentemot plats nummer ett förra året.
Något som kom att irritera mig lite den här matchen var att domarna inte tog ut för många av de små spelförstörande momenten som slag på händerna och mindre hakningar. Ser inte mycket ut, men hindrar fortfarande spelarna från att slå bra passningar – om de ens får iväg någon. 

I övrigt är det samma sak som första perioden egentligen – svaga passningar leder till bra lägen för motståndarna och spelet böljar rätt mycket fram och tillbaka. Anmärkningsvärt är att Jason Williams drog på sig en knäskada efter en tackling av Hagman. Detroits bästa chans den här perioden (efter stolpskottet) har Zetterberg som misslyckas med att sätta pucken i nättaket bakom Turco som ligger längs isen.
Bra målvaktsspel hade så här långt gjort att det bara stod 1-0 till Dallas. Det kunde lika gärna vara ett par måls ledning till Detroit, eller vice versa. 

Period 3 

Antti Miettinen höll på att sjunka rejält i mina ögon, då det såg ut som han i duell med Hudler filmade till sig en utvisning. Själva rörelsen såg tillgjord ut, men reprisen visade att det var så långt i från filmning man kan komma. Hudler fällde Miettinen, nästan på fotbollsvis, med högerbenet vilket gav det effektfulla fallet. 

Numerära underlägen var dock något Detroit kom att utnyttja på bästa möjliga vis den här perioden. Dels släppte man inte in några mål i den spelformen, men man lyckades också vända matchen med två mål i numerärt underläge. Målet kommer efter en tekning i Dallas zon, där man vinner tekningen bak till Chelios som lägger över till Lidström som nyper till direkt. Skottet går utanför, men studsar via sargen ut mitt i banan och där är Draper och stöter in pucken under armen på en överrumplad Turco. Ett inte helt orättvist mål. 

Dallas såg efter målet aningen skärrat ut och skapade inget eget i det numerära överläget. Chansen att återta ledningen kommer istället i ett senare skede då Stu Barnes får ett fritt skottläge i slottet. Hasek går ner i sin naturliga position längs isen, sprattlar lite med benen och räddar skottet. Läget uppkom efter svagt backspel av Schneider, men som tur var för honom har Barnes inte den hetaste formen just nu – nio matcher utan poäng är ju inte direkt imponerande. 

Samuelsson får sedan tre möjligheter att måla för Detroit, men lyckas inte få in pucken. Detroit är nu det dominerande laget, men Turco håller kvar Dallas i matchen. Dominansen bryts i och med en Detroitutvisning, men Dallas skapar ingenting speciellt i inledningen och Zubov slarvar rätt mycket i uppspels- och uppbyggnadsfaserna. 

Nära blir det dock när Robidas drar till direkt på en passning och träffar ribban bakom Hasek som inte såg pucken komma tack vare bra arbete framför mål av Dallas. 

Ytterliggare några chanser uppkommer, men Dallas spelare saknar det rätta flytet. Flyt saknade dock inte Detroit. Det andra målet i numerärt underläge skulle komma efter ytterligare en utvisning på en Detroit-spelare. Zetterberg bjuder kanske på matchens bästa prestation då han tar ett halvt varv i rinken, bland annat en rundtur bakom Dallas mål och utnyttjar det enormt svaga försvarsspelet från Dallas sida och levererar pucken till en fri Schneider mitt i slottet som drar på ett slagskott som smiter in via Turcos plockhandske. 

Spelet blir efter det här ytterst ostrukturerat och Dallas skapar inte mer än några halvchanser. Segern är kanske rättvis, men det kunde lika gärna ha slutat med de omvända siffrorna utan att man skulle kunna kalla det orättvist. Två bra målvakter håller nere siffrorna, samtidigt som utespelarna visade viss oskärpa ibland. Bäst i matchen var kanske Modano, Jokinen, Lidström, Hasek och Turco. Filppula utmärkte sig inte så mycket, men gjorde ett gediget arbete utan pucken. Jussi Jokinen var matchens klart bästa finländare.

Robert Salmela2006-11-28 15:44:00
Author

Fler artiklar om NHL-podcast