Stanley Cup-finalen, match tre: Äntligen drömfinal
Förväntningarna om en superfinal kom av sig lite när Detroit visade upp sitt allra tätaste försvarsspel i de två första matcherna. Men nattens match var en klassisk slutspelsmatch, med böljande spel, mäktiga tacklingar och stora spelare som klev fram i rätt tid.
Inte ens som inbiten Red Wings-supporter går det annat än att lyfta på hatten för vissa Penguins-spelare efter nattens match. Framförallt Sidney Crosby, som gjorde en klassisk Messier-insats med sina två mål. Pittsburgh hade stor press på sig, och det unga laget imponerade när de tog en nödvändig 3-2-seger.
Här är några av de intryck jag fick under matchens gång.
- Gary Roberts fick mycket kritik för sina fegsmällar i förra matchen. I natt var han perfekt. Viktiga tacklingar och lagom störande hela tiden. Han var helt klart en stor faktor för Penguins.
- Sidney Crosby klev fram som en verklig ledare. Vad kan man begära mer av sin lagkapten än att han gör de två första målen efter en måltorka för laget på över två matcher.
- Niklas Kronwall är Red Wings go-to-guy i försvaret. Han fick mest speltid av alla i Red Wings och spelade väldigt bra.
- Brooks Orpiks monsterbyte i mitten av tredje perioden var, för att låna tränare Therriens ord, unikt. Tre Red Wings-spelare föll som käglor för den tunge Penguins-backen.
- Datsyuk och Zetterberg kom inte långt ikväll, och fick rättmätig kritik av Mike Babcock efteråt. ”De försöker göra för mycket”, sa han på presskonferensen och la till ett av sina favorituttryck: ”You gotta do more by doing less.”
- Näste Pittsburgh-back att bänkas (Kris Letang vilade i natt till förmån för Darryl Sydor) måste bli Hal Gill. Han höll på att ge bort segern inatt med sina klumpiga cross checkings på Holmström, för att inte tala om alla turnovers.
- ”Can you believe this pace?” tjöt kommentatorn om och om igen efter halva tredje perioden. Och nej, det gick knappt att tro sina ögon – tempot var makalöst högt.
Matchen
Sidney Crosby gjorde alltså matchens två första mål. Och det var väldigt skönt för Pittsburghs, som inledningsvis inte kom någonstans med Red Wings täta försvar.
– Äntligen! var allt jag tänkte, sa han efteråt.
Målen innebar ett slut på Chris Osgoods nolla efter 155 minuter och 45 räddningar. Han spelade inte dåligt, men de där omöjliga räddningarna fanns inte där.
Den helvita och helgalna publiken i Mellon Arena bar fram sina pingviner och tvåmålsöverläget kändes dubbelt så stabilt. Men så visade Johan Franzén att målkänslan inte rostat sönder totalt, när han med ett snyggt solomål reducerade med drygt fem minuter kvar av andra.
Hoppet levde för Red Wings.
Men Adam Halls biljardmål efter sju minuter av tredje blev matchavgörande. Från en omöjlig vinkel bakom Detroits mål vallade han in pucken via en olycklig Osgood.
Slutforceringen uteblev
Mikael Samuelssons 2-3 efter 13:37 blev startskottet för Red Wings slutforcering, men i ärlighetens namn skapades inte de där riktigt heta lägena. Trots Malkins hyfsat ointelligenta utvisning med fyra minuter kvar och 16-5 i skott för Red Wings kändes det ganska stabilt för Pittsburgh.
Matchens bästa spelare blev Sidney Crosby, följd av Marian Hossa och Johan Franzén. Jag skulle nog bytt ut Hossa och Franzén mot målvakten Marc-Andre Fleury, som var riktigt het, och 42-åringen Gary Roberts, som var en av Penguins stora inspiratörer.
Så, Pittsburgh höll sin fantastiska hemmasvit vid liv - den är nu uppe i sjutton raka segrar – och Red Wings gick miste om ett gyllene läge att ta en 3-0-ledning.
Nästa match är på söndag klockan 02.00, svensk tid, också den i Mellon Arena.
Saker som gladde i matchen
- Niklas Kronwall var faktiskt riktigt bra. Dock utan att få in en riktig propp, men han försökte några gånger.
- Johan Franzéns mål var viktigt, då det kom i Power Play, blott det andra för Red Wings under hela serien.
- Evgeni Malkin är fortsatt kall – jepp, det är sant. Han var inte särskilt bra i nattens match och kan inte ta åt sig nån del av äran för segern.
- Red Wings fortsätter att skjuta mest och vinna flest tekningar.
Sagt efter matchen
”Jag spelade för få spelare”
- Mike Babcock var självkritisk
”Målet som avgjorde Winter Classic var stort, men det här var större för det är ju Stanley Cup-final.”
- Sidney Crosby
”Vi måste spela hårt framför mål, men vi kan inte ta såna utvisningar.”
- Michel Therrien om Hal Gills två cross checking-utvisningar
Matchfakta, Stanley Cup-final nummer tre.
Pittsburgh – Detroit 3-2 (1-0, 1-1, 1-1)
1-0 17:25 Sidney Crosby 5 (Marian Hossa)
2-0 22:34 Sidney Crosby 6 (Marian Hossa, Ryan Malone), spel fem mot fyra
2-1 34:48 Johan Franzén 13 (Nicklas Lidström, Niklas Kronwall), spel fem mot fyra
3-1 47:18 Adam Hall 2 (Max Talbot, Gary Roberts)
3-2 53:37 Mikael Samuelsson 5 (Brad Stuart, Valtteri Filppula)
Skott: 24-34 (6-9, 13-9, 5-16)
Utvisningar: Pittsburgh: 5x2 min. Detroit: 3x2 min.
Målvakter
Pittsburgh: Marc-Andre Fleury 94,1% (32 räddningar)
Detroit: Chris Osgood 87,5% (21 räddningar)
Matchens tre bästa spelare (officiella)
Crosby
Hossa
Franzén
Matchens tre bästa spelare (undertecknads)
Crosby
Fleury
Roberts
Detroit leder med 2-1 i matcher.
