Upprättelse för Andreas Lilja
Ofta målet för Detroit-fansens frustration så har nu Andreas Lilja till slut visat att han platsar i en av ligans allra bästa backbesättningar. Under försäsongen så var det ingen som helst tvekan om att det var han som var lagets 5:e bästa back. Men det har inte alltid varit så.
När Liljas kontrakt förlängdes i slutet av juni så var det en och annan Red Wings-supporter som skakade på huvudet åt ledningens beslut.
Lilja har ofta varit den som blivit målet för Red Wings-supportrarnas frustration på grund av dåligt timade - för att uttrycka det milt - giveaways i egen zon och svårigheter att hålla sig på skridskorna vilket ofta lett till spektakulära vurpor.
Svenskens kanske mest "minnesvärda" misstag kom i match fem i Conference-finalen i förra årets slutspel då Lilja mer eller mindre gav bort pucken till Andy McDonald (då i Ducks) som enkelt kunde spela fram Teemu Selanne till det matchavgörande målet. Ducks gick ju som bekant senare även hela vägen och Detroit-fansen kunde inte riktigt släppa svenskens misstag, trots att han i samma match hade hållit på att bli matchhjälte med sitt första slutspelsmål i karriären.
Något som dock inte nämns särskilt ofta, men som general manager Ken Holland och hans folk är väldigt medvetna om, är att svensken under säsongen 2007-08 ledde laget i tacklingar (133) och blockade skott (114).
Han registrerades även för tre stycken fighting majors och är därför väldigt värdefull när varken Darren McCarty eller Aaron Downey - klubbens två slagskämpar - finns i laguppställningen.
Han är utöver det, med sina 190 cm och över 100 kilo svenskt stål, kanske den enda av lagets backar som man vet att ingen motståndare kommer att flytta på bara sådär när de kommer susande in i Red Wings-zonen.
I ett lag som Detroit där saker som puckbehandling och rent offensiva kvalitéer mer eller mindre alltid prioriteras framför hårt tacklande och villighet att slänga handskarna, så kan just Liljas färdigheter aldrig riktigt överskattas.
Särskilt inte eftersom han erbjuder sina tjänster till ett väldigt överenskomligt pris ($1.25 miljoner per säsong), något som blivit ännu mycket viktigare i och med rådande lönetak.
Tids nog får man hoppas att även den mest hårdnackade Motown-supporter lär sig uppskatta det som Lilja bidrar med och visar honom tillbörlig respekt.
Det har världens första Stanley Cup-vinnande skåning sannerligen gjort sig förtjänt av.
---
Fotnot: artikelbild från redwingscentral.com