NHL:s största överraskningar och besvikelser i januari
Mats Sundin - två mål och en assist på nio matcher.

NHL:s största överraskningar och besvikelser i januari

2009 års första månad är nu avklarad – och därmed är det dags att utse januari månads största överraskningar och besvikelser i NHL. Fem spelare tas fram under varje kategori och kommenteras.

NHL:s fem största överraskningar i januari:

5. David Booth, Florida Panthers


[11 GP] [5 G] [8 A] [13 P] [+1] [8 PiM]

David Booth är en av många unga spelare på uppgång i Florida, och Panthers har gått bra den senaste tiden – mycket tack vare Booths fina form. Den 24-årige forwarden har ett mångsidigt register och kan ta sig förbi motståndare antingen tack vare en fin skridskoåkning, säker klubbteknik eller imponerande fysik. Med lite mer erfarenhet och självförtroende kan Booth bli en powerforward av hög klass.

Med fem mål och totalt 13 poäng hjälpte han Florida fram till sju segrar, och enbart en förlust efter ordinarie tid. När han missade månadens sista match så förlorade dessutom Panthers mot New York Islanders. Är det någonting som man kan klaga på hos Booth är det hans svaga utdelning i powerplay. Sett över hela säsongen har han bara mäktat med sex mål i numerärt överläge, dessutom kan han vara aningen för självisk ibland.

---

4. Tom Gilbert, Edmonton Oilers

[12 GP] [1 G] [7 A] [8 P] [+1] [0 PiM]

I sin blott andra NHL-säsong börjar 26-årige Tom Gilbert redan att visa framfötterna. Bortsett från säsongens inledande veckor och en kort tid under jul och nyår har försvararen producerat i en jämn takt och är på god väg mot 40-45 poäng. Bakom offensivt skickliga Sheldon Souray och Lubomir Visnovsky får Gilbert en undanskymd roll – och det verkar passa honom som handen i handsken.

Gilbert är välbyggd och en tung pjäs att möta i Edmontons zon, men skulle kunna utnyttja sin stora kropp ännu mer. Trots sina många kilon är han däremot också en duktig skridskoåkare och har förmågan att både transportera pucken och leverera snabba passningar.

---

3. David Backes, St Louis Blues

[11 GP] [6 G] [3 A] [9 P] [+1] [32 PiM]

I hårt skadedrabbade St Louis har David Backes klivit fram som en ledande spelare den senaste månaden. Tidigare kunde han förlita sig på att spelare som Brad Boyes, Keith Tkachuk, Andy McDonald eller Paul Kariya ledde laget och Backes kunde då arbeta från en undangömd roll, men skador eller formsvackor gjorde att Backes helt plötsligt fick ett större förtroende – och han tog chansen.

Efter en säsongsinledning med tveksamt spel utan någon utdelning vaknade Backes till i månadsskiftet november-december med tre mål på fyra matcher. Sedan dess har han producerat konstant, bortsett från några matchers formsvacka kring jul, och den senaste månaden har han fortsatt imponerat – och bidrar inte bara med poäng. Han står för ett stabilt spel över hela isen och matchas i samtliga situationer, dessutom är han överlägset tacklingsvilligast i Blues – och det är aldrig något negativt.

---

2. Rich Peverley, Atlanta Thrashers

[11 GP] [4 G] [8 A] [12 P] [-1] [2 PiM]

Rich Peverleys spel är ett av få glädjeämnen i svaga Atlanta den här säsongen – och har spelat till sig en plats i Thrashers förstakedja tillsammans med Bryan Little och Ilya Kovalchuk efter bara två veckor i klubben. Atlanta plockade nämligen Peverley från waivers av Nashville i mitten av januari och har bara gjort åtta matcher för Thrashers – där tre mål, varav två var matchvinnande, och åtta assist har blivit hans facit.

26-åringen har fina offensiva instinkter och skadar inte laget i det defensiva spelet, men för att i längden klara sig i NHL måste han bli än mer fysik, eller i varje fall kunna stå upp i det fysiska spelet. Det är däremot någonting som man med all tydlighet inte lär sig eller utvecklar i Atlanta. I Peverley har däremot Thrashers något att bygga på för framtiden, för i dagens läge tar han inte en plats i något topplag i ligan.

---

1. Bobby Ryan, Anaheim Ducks

[14 GP] [11 G] [4 A] [15 P] [+/-0] [4 PiM]

Bobby Ryan visar äntligen varför Anaheim valde honom som andra spelare totalt i 2005 års draft. 21-åringen klev fram rejält när Teemu Selänne saknades på grund av skada och matade in sanslöst imponerande elva mål på 14 matcher under januari, trots begränsad speltid i flertalet matcher. Precis som de flesta unga målskyttarna i ligan avlossar Bobby Ryan många skott – och det säger sig självt att det ger utdelning.

Ryan har potentialen att bli en av ligans bästa powerforwards i framtiden, och i Ducks har han definitivt förutsättningarna för att utvecklas. Han är redan stor och kraftfull och har finfina offensiva instinkter, och med ett ännu mer aktivt fysiskt spel kommer Bobby Ryan att bli ett monster att möta.

---

Bubblare:

Mark Recchi, Tampa Bay
Marek Zidlicky, Minnesota Wild
Scott Clemmensen, New Jersey Devils

------

NHL:s fem största besvikelser i januari:

5. Nikolai Zherdev, New York Rangers

[12 GP] [1 G] [6 A] [7 P] [+2] [4 PiM]

Sex assist på tolv matcher är förvisso inte underkänt för Nikolai Zherdev, men att bara mäkta med ett mål på dussintalet matcher är för dåligt – framförallt då hans målskytte skulle behövas i ett formsvagt New York Rangers. Den 24-årige ryssen har fått en nytändning i Rangers efter att han kört fast i Columbus, men nu påminner han mer och mer om den spelaren han var under sista tiden i Blue Jackets.

Zherdev har en gudabenådad talang, men saknar viljan och vinnarskallen för att få ut maximalt av sin potential. Det är nu den bristande viljan vi ser. När Zherdev har medflyt är han en av ligans giftigaste spelare, men när han som nu är i en formsvacka är han också en av ligans lojaste spelare. För tillfället gör han mer skada än nytta för Rangers.

---

4. Alexei Kovalev, Montreal Canadiens

[13 GP] [4 G] [3 A] [7 P] [-3] [12 PiM]

Alexei Kovalev har varit en stor besvikelse hela den här säsongen, inte bara i januari. Med enbart fyra mål och tre assist på 13 matcher den senaste månaden är han dessutom en stor anledning till att Montreal bland annat förlorade fyra raka matcher mot slutet av månaden. Kovalev är Canadiens stora offensiva stjärna och måste hitta formen till slutspelet, annars blir det ett tidigt respass för klassiska Habs.

Den tekniske ryssen blev pinsamt nog inröstad i All Star-matchens startuppställning, men inte ens kaptensrollen, ett fint spel och MVP-utmärkelsen i jippomatchen har fått igång honom. Istället ser han alltjämt lat och oengagerad ut och bidrar inte med mycket hos Montreal.

---

3. Tomas Kaberle, Toronto Maple Leafs

[12 GP] [2 G] [3 A] [5 P] [-6] [2 PiM]

Tomas Kaberle lider givetvis enormt mycket av att spela i svaga Toronto med bristfälliga lagkamrater, men likväl har han varit en besvikelse sett till vad han tidigare har uträttat. Blott två mål och tre assist på tolv matcher i januari är fruktansvärt dåligt för en ledande spelare, trots att det är i Maple Leafs.

Den 30-årige tjecken uttalade sig tidigare under säsongen om att han kan tänka sig en trade bort från Toronto efter att så sent som i våras ha tackat nej till en trade. Kan det vara så att den yngre Kaberlebrodern bara glider runt och väntar på ett erbjudande från en contender nu när trading deadline närmar sig? Sett till hur hans uppträdande på isen – lojt, slarvigt och tveksamt – ser ut är det en helt legitim fråga.

---

2. Patrick Kane, Chicago Blackhawks

[12 GP] [1 G] [2 A] [3 P] [-6] [2 PiM]

Patrick Kane har inte varit sig själv efter att ha missat två matcher i början av månaden på grund av en fotskada, och har sedan dess bara mäktat med ett mål och två assist. Även om han fortfarande plågas av fotskadan är det för dåligt för en spelare av hans kaliber, trots att han bara är 20 år.

Trots sin formsvacka i januari har dock Kane mäktat med 17 mål och 44 poäng på 46 spelade matcher, vilket bara visar på hur dominant han var under säsongsinledningen. Vad vi ser hos Kane nu är troligtvis en dipp a la sophomore slump, och samtidigt har Chicago börjat gå lite knackigt. Det krävs nu att Kane hittar formen igen för att Blackhawks ska fortsätta vara ett topplag i hårda Western Conference.

---

1. Mats Sundin, Vancouver Canucks

[9 GP] [2 G] [1 A] [3 P] [-6] [16 PiM]

Mats Sundin hade förvisso inte spelat hockey på flera månader när han bestämde sig för att göra comeback hos Vancouver, men även med det i bakhuvudet har den svenska stjärncentern varit en enorm besvikelse – och han är nu degraderad till tredjekedjan. En Mats Sundin i bra form och med ett brinnande hjärta ska klara av så oerhört mycket bättre än pinsamt dåliga två mål och en assist på nio matcher. Dessutom står han för en mängd felbeslut och misstag och drar på sig flera korkade utvisningar som har kostat Canucks viktiga poäng.

Sundin kom inte till Canucks i toppform rent fysiskt, han har inte kommit i toppform ännu, och under All Star-uppehållet tränade han inte för att komma i toppform. Mats Sundin framstår mer och mer som en veteran som bara hänger på för att tjäna ihop en ännu bättre pension.

---

Bubblare:

Markus Näslund, New York Rangers
Rod Brind’Amour, Carolina Hurricanes
Braydon Coburn, Philadelphia Flyers

Niclas Vibergniclas.viberg@svenskafans.com@NiclasViberg2009-02-02 02:18:00
Author

Fler artiklar om NHL-podcast