Mäktig vändning när Pittsburgh besegrade Philadelphia och slog ut delstatsrivalen för andra säsongen i rad
Hjältarna var många när ett hårt pressat Penguins reste sig från ett 3-0 underläge och kom tillbaks och vann både matchen och serien och är nu klara för konferenssemifinal
Hockey är ibland ett märkligt spel. Även om den här matchserien varit oviss och svängig lite då och då så har första målet och ledningar varit en enorm faktor i denna matchserie. När match sex tidigare ikväll inleddes hade det lag som gjort första målet också vunnit 4 av de 5 första matcherna. Det enda undantaget var i match 2 då Flyers hade två enmålsledningar innan Penguins med fyra minuter kvar lyckades kvittera och sedermera komma tillbaks och vinna i sudden.
Det lag som tidigare i serien gjort första målet har fått ett tydligt momentum och flera gånger har detta resulterat i rätt så klara segrar till slut. Vem kunde därför tro att när Daniel Briere slutligen gjorde sitt första mål i serien, vilket innebar 3-0 i matchen att vi inte vid det här laget var på väg tillbaks till Pittsburgh för en nervkittlande och för fansen synnerligen jobbig match 7?
Första perioden började bra med långa spelsekvenser, böljande spel och en del chanser åt båda håll. Det var dessutom väldigt jämnt. Penguins hade under den inledande halvan den bästa chansen när Evgeni Malkin styrde ett backskott i utsidan av stolpen bakom Biron. Först i slutet på perioden separerades lagen när Maxime Talbot med drygt två minuter kvar hårt uppvaktad av Mike Richards backade in mot eget mål, men blev utmanövrerad och flyers lagkapten kunde sno åt sig pucken. Fleury fick göra en snabb sidledsförflyttning och lyckades stoppa skottet, men returen gick rakt ut till Mike Knuble som kunde raka in pucken i öppen bur.
Mindre än minuten senare small det igen när Joffrey Lupul som annars varit helt osynlig i matchserien klev in i offensiv zon på högerkanten och fick en fin sidledspassning ifrån Claude Giroux. Med ett rungande högt slagskott kunde Lupul besegra Fleury och det stod sig perioden ut.
Penguins fick ett power play med sig in i andra perioden, men som så ofta i den här serien blev lite uträttat. Istället var det flyers som även de haft ett uselt power play som snabbt utdelning i deras första chans i matchen. Simon Gagne serverade Briere som jobbade sig fri i slottet och tryckte ett snabbt handledsskott som satt på plockhandsidan.
Detta inledde en väldigt händelserik sekvens på matchen och publiken fick snart mer att jubla för eftersom Max Talbot som försökte göra allt för att få igång sitt sviktande lag och denne utmanad en av NHL:s mest utvisade spelare Daniel Carcillo som gått över 20 fighter under säsongen att jämföra med Talbots enda. Denne borde nog tänkt mer på ställningen och situationen men gick som sagt en omgång och hade som väntat inga problem att besegra den både mindre och i det här sammanhanget mindre erfarne motståndare. När spelarna åkte ut mot utvisningsbåset eggade först Carcillo upp publiken genom att signalera att de skulle jubla mer. Talbot i sin tur signalerade att det snart var dags att tystna och han kommer nog ha en bättre chans att satsa på en karriär som orakel än Philadelphias hetsporre.
Det tog nämligen bara 14 sekunder innan Penguins spräckte Birons nolla som hållits i över fem perioder (jag räknar bort en empty netter). Målet uppstod efter att Evgeni Malkin jobbat frenetiskt på högerkanten och lyckades få iväg både ett skott och en retur innan Ruslan Fedotenko kunde trycka in pucken under Birons benskydd. Två minuter senare var det dags igen efter att Randy Jones gått bort sig på högerkanten och Penguins tredjekedja kom in tre mot en. Tyler Kennedy beslutade att skjuta och på rushen följde från backen Mark Eaton med och kunde slå in returen på tennis. Dennes sensationellt nog andra mål för serien och hemmalaget var nu verkligen i gungning.
Några power plays avlöste varandra under resten av perioden, men dessa blev som så många gånger förut resultatlösa. Det var nu tydligt att Penguins var det hungrigare laget och fyrade av hela 20 skott mot hemmakassen i perioden. En kvittering skulle också komma efter att Biron jonglerade en puck som Bill Guerin skickade på mål från vänsterkanten. Sidney Crosby ämnade inte stå och tittade på utan kunde på tennis svinga upp pucken i nättaket och tystnaden var närmast total. Chris Kunitz var med bara sekunder kvar nära att överlista Biron efter att Crosby snurrat i offensiv zon, men 3-3 stod sig perioden ut.
Frågan var inför den tredje perioden ifall Flyers skulle kunna återhämta sig efter det chocktillstånd de till synes befann sig i, men svaret på den frågan blev ett nej. Drygt två minuter in på slutakten klev Evgeni Malkin som vanligt transporterandes puck in i offensiv zon. Han droppassade till Sergei Gonchar som fyrade av stora kanonen och överlistade Biron vid bortre stolpen.
Penguins fick det mesta av slutperioden dit de ville och kunde döda mycket tid i offensiv zon. Hemmalaget saknade dock inte kvitteringschanser. Mike Richards bröt en passning från Hal Gill i offensiv och kom närmast fri och väntade ut Fleury och skulle just lägga in pucken när en mycket starkt backcheckandes Rob Scuderi stod för en perfekt brytning. Claude Giroux lyckades en stund senare träffa målramen med ett rejält slagskott som många trodde skulle gå in. Joffrey Lupul fick sedan ett kanonläge från nära håll på en retur, men Fleury gjorde en mirakulös sidledsförflyttning och stod för ännu en avgörande jätteräddning, något vi sett flera gånger i den här serien.
Det blev ingen riktig slutforcering utan Sidney Crosby kunde bryta ett försök att komma in i zon och missade först ett försök på den öppna kassen, men kunde åka runt buren och trycka in en backhand istället. Dessförinnan hade Max Talbot missat att göra mål på ett tre mot ett läge. Under de sista minuterna hade Philly svårt att verkligen få till de där heta chanserna. Blott fem skott på mål är dessutom ynkligt i en period där man nästan hela vägen kämpar för att säsongen skall leva vidare.
Varför vinner då Penguins? Hemmafördelen som man snabbt skaffade sig och också förvaltade är helt klart en viktig faktor. Det är ruskigt svårt att komma tillbaks 4 av 5 matcher när det är två soppas jämna och bra hockeylag som möts. Pressen att inte göra några misstag är väldigt stor från match tre och framåt och det lyckades ej heller denna gång.
En annan viktig faktor har varit produktionen från backsidan. Philadelphias backar har sammantaget gjort 0 mål. Kimmo Timonen som är lagets ledare på blålinjen har sammanlagt 1 assist. Braydon Coburn och Matt Carle leder backarna med 3 assist var, offensive Randy Jones en assist, Ryan Parent 0 poäng, Andrew Alberts också han en. I Pittsburgh har defensiva backar som Rob Scuderi och Mark Eaton (2 mål) klivit fram och gjort viktiga mål. Sergei Gonchar stod dessutom för det matchavgörande målet här i sista matchen.
Backspelet var över huvud taget en fördel för Pittsburgh och spelare som Rob Scuderi, Mark Eaton och Brooks Orpik hade en väldigt bra serie.
En annan faktor är att Penguins bästa spelare har producerat, men flyers dito har inte gjort det. Mike Richards (1+4) får godkänt i serien, men 46-målsskytten Jeff Carter hade på sex matcher sammanlagt 1 mål och 0 assist. Daniel Briere gjorde sitt första mål här i sista matchen och Joffrey Lupul var rent ut sagt usel och slutade på 1+1. Simon Gagne (3+1)och Claude Giroux (2+3) är väl de som egentligen producerat det man skulle kunnat förväntat sig.
Penguins har visserligen också haft vissa bekymmer med secondary scoring, men Sidney Crosby (4+4) och Evgeni Malkin (4+5) var definitivt mer framträdande än flyers toppcentrar.
Penguins har vunnit väldigt mycket tekningar och övertaget har varit det största av alla slutspelsserier och dessutom varit ett konstant övertag i varje match. Även om Penguins varit klart förbättrade på tekningar denna säsong är man ändå ett mittenlag på det i NHL, men har här fullständigt dominerat flyers. Sidney Crosby som tar många viktiga och dessutom klart flest i Penguins är den största förklaringen till övertaget Crosby vann 99 tekningar i serien och vann 63,5% sammanlagt. Den som vunnit näst flest tekningar i slutspelet sammanlagt är Jordan Staal med sina 59. Crosbys % är bäst av alla i slutspelet.
Målvaktsmatchen var tuff och på det hela bra. Marc André Fleury var nog snäppet bättre än Martin Biron och framförallt så stal Fleury den så viktiga match 4 som betydde 3-1 istället för 2-2 och en helt annan puls i serien.
Värt att notera är också lagens dåliga siffror i power play. Penguins gjorde 4 mål på 29 chanser vilket innebär utdelning på 13,8 %. Philadelphia som hade grundseriens sjätte bästa power play med finfina 22,5 % gick här 4/27 med 14,8 %.
För Penguins väntar nu antingen Boston, Washington, New Jersey eller Carolina beroende på vad som sker de kommande dagarna och oavsett vilka det blir kommer det bli ett riktigt tufft motstånd och troligen ännu en hård och jämn serie. Carolina är det enda lag som skulle innebära hemmafördel och det förutsätter att NY Rangers och Carolina vinner sina pågående serier.
Matchfakta match 6:
Philadelphia Flyers – Pittsburgh Penguins 3-5 (2-0, 1-3, 0-2)
Första perioden:
1-0 (17:48) Mike Knuble (Richards)
2-0 (18:39) Joffrey Lupul (Giroux, Briere)
Andra perioden:
3-0 (04:06) Daniel Briere (Gagne, Timonen) PP
3-1 (04:35) Ruslan Fedotenko (Malkin)
3-2 (06:32) Mark Eaton (Kennedy, Fedotenko)
3-3 (16:59) Sidney Crosby (Guerin, Letang)
Tredje perioden:
3-4 (02:19) Sergei Gonchar (Malkin, Orpik)
3-5 (19:32) Sidney Crosby ENG
Skott: 25-35
Utvisningsminuter: 13-13
Tekningar: 23-32
Tacklingar: 27-18
Blockerade skott: 19-14
Powerplay:
Pittsburgh: 0/3
Philadelphia: 1/3
Matchens tre stjärnor:
1. Evgeni Malkin, Pittsburgh
2. Ruslan Fedotenko Pittsburgh
3. Daniel Briere, Philadelphia
Därmed är Penguins vidare med sammanlagt 4-2 i matcher!
