SvenskaFans rankar: 16. Columbus Blue Jackets
Efter att ha varit NHL:s stående skämt så tog sig Columbus Blue Jackets äntligen till slutspel ifjol – det var nio långa år men det gick efter enormt hårt jobb i alla lägen – symptomatiskt för en klubb i GM Scott Howsons och tränaren Ken Hitchcocks anda – Columbus må inte vara det bästa laget i ligan men det är onekligen bland de tuffaste att möta. Frågan är nu om det här slutspelet enbart var en engångsföreteelse eller om klubben kan bygga vidare på det?
GM Scott Howsons första sommar 2007 var präglad av återhållsamhet. Howson hade fått ärva en trupp med begränsade spelare som var överbetalda då företrädaren Doug MacLean skänkte iväg dåliga kontrakt. För att minimera skadan så fick Howson göra mindre korrigeringar och visa tålamod då han hade begränsat manöverutrymme.
Förra sommaren var annorlunda för Columbus och Howson då klubbens GM fick mandat av ägarna att spendera pengar och transformera laget. Howson lyckades också göra det genom smarta värvningar och fina rookieinsatser så efter många år i mörkret så nådde Columbus sitt första slutspel. Förvisso sveptes laget enkelt av Detroit Red Wings i fyra raka matcher i slutspelet men det var ändå ett steg framåt.
Den här sommaren har återigen präglats av återhållsamhet och fokus på att bibehålla kärnan som tog laget till slutspel. Klubben lyckades knyta upp stjärnan och lagkaptenen Rick Nash på åtta år (till värdet av $62,4 miljoner) och det var det viktigaste för att försäkra sig om klubbens framtid. Därtill så värvades Mathieu Garon in som backup till Steve Mason och Samuel Påhlsson anlände från Chicago Blackhawks för att vara den defensiva supercenter som Mike Peca inte lyckades leverera på äldre dagar.
Howson har i princip lyckats med allt han har företagit sig denna sommar men en eller två forwards måste gå för att klubben ska få tag på den sista pusselbiten som i princip har saknats sedan klubben begynnelse - den spelförande, offensiva back som kan se till att lagets powerplay blir slagkraftigt och inte ligans stående skämt. Powerplayet var rakt igenom uselt ifjol och var överlägset sämst i NHL med 12,7 procent så det finns utrymme för förbättringar på den fronten.
Columbus har gått en lång väg under Howsons styre och nu förväntas förbättringarna komma inifrån – men klubben måste vara aktsam. Alla lag tar sig till slutspel förr eller senare men det svåra är att etablera sig som en kraft som ständigt tar sig dit. Det är Columbus nästa mål och det är dit klubben ska komma i år – ingen vill hamna i samma läge som Atlanta Thrashers några år sedan då den klubben var eld och lågor över sitt första slutspel och hade stora förhoppningar – något som nu har förbytts i organisatorisk desillusion och en superstjärna som kan försvinna efter säsongens slut.
Columbus har god chans att nå slutspel i år också. Lagets unga spelare så som Steve Mason, Derick Brassard, Nikita Filatov och Jake Voracek (heter egentligen Jakub men kallas alltid för Jake) går en ljus framtid till mötes samtidigt som spelare som R.J. Umberger och Antoine Vermette är förmögna att bereda Rick Nash med lite secondary scoring. Försvaret är en hård enhet som är duktig defensivt men som saknar offensiva kvaliteter (med undantag av Fedor Tyutin och Kris Russell) medan målvaktsposten har blivit förstärkt genom värvningen av Garon, vilket minskar pressen på Mason att prestera kväll efter kväll. Om laget får in en spelförande back och förbättrar sitt powerplay så finns det ingen anledning att tro att laget inte skulle kunna gå till slutspel igen.
Målvakter
Målvaktsposten är säkrad för många år framöver för Columbus del då Steve Mason, 21, slog igenom med dunder och brak förra säsongen med sina 33 segrar, tio nollor, 2,29 i insläppta mål per match och 91,6 i räddningsprocent. Mason genomled knäskador, ryggskada, körtelfeber och dödshot men ingenting kunde stoppa honom från att ta klubben till slutspel. Väl i slutspelet var målvaktsfantomen uttömd på energi och kunde inte göra sig själv rättvisa vilket Detroit utnyttjade skoningslöst – det var dock grundat i det faktum att ersättarna inte var tillräckligt bra då finske Fredrik Norrena åkte till KHL, den förväntade ettan Pascal Leclaire blev skadad och sedan bortbytt till Ottawa Senators samt att ersättaren Wade Dubielewicz hade anpassningsproblem efter att ha spelat i KHL en sväng.
Mason är en stor och kvick målvakt som effektivt stoppar puckarna och har förvånansvärt snabba reflexer storleken till trots – det som nu är viktigt för Mason är att jobba på att bli jämnare och att försöka undvika skador så mycket som möjligt så att det inte har en negativ inverkan på hans potential så som fallet var med Leclaire.
För att ge Mason mer avlastning så har klubben värvat in 31-årige Mathieu Garon från Pittsburgh Penguins där han vann Stanley Cup. Garon hade ingen jättesäsong med åtta segrar på 19 matcher med 3,12 i insläppta mål per match och 89,4 i räddningsprocent men är en gedigen målvakt som arbetar hårt, inte låter sig nedslås av misstag och som har en snabb plock. Han är ingen förstamålvakt men kommer vara duglig för att spela 20-25 matcher när Mason behöver vila – han kommer ge laget en chans att vinna varje match och hans NHL-rutin med 204 matcher kommer göra nytta i långa loppet.
I AHL så har klubben två lovande målvakter i Dan LaCosta och Kevin Lalande. LaCosta, 23, spelade tre matcher i NHL ifjol med två segrar, en nolla och 95 i räddningsprocent. Han är ingen målvakt som kommer bli förstamålvakt i NHL men kommer vara duglig som reservmålvakt. Lalande, 22, kom ifrån Calgary Flames och är en atletisk målvakt som visade hög potential för Syracuse Crunch.
Backar
Klubben har en god samling backer som är duktiga på att göra sitt jobb i egen zon när det gäller att ta bort motståndarna och få ut pucken. Dessutom är de villiga att täcka skott som inga andra. Dessvärre så är det få av dem som är tillräckligt duktiga med pucken för att sköta uppspelen eller styra ett powerplay. De enda som egentligen har de förmågorna är Fedor Tyutin och Kris Russell.
Med Mike Commodore och Jan Hejda så har Columbus en av ligans mest underskattade shutdown pairings. 29-årige Commodore skrev på som free agent ifjol och då skrattade många åt det faktum att Columbus lade så mycket pengar på en sådan begränsad spelare – framförallt när det var $3,75 miljoner per säsong för de kommande fem säsongerna.
Commodore visade dock belackarna fel och gjorde en mycket bra säsong i par med Hejda då de båda täckte skott, tacklades och offrade allt så det stod härliga till. Commodore är långsam på skridskorna och ibland uppdagades det men överlag så gjorde han en mycket bra säsong där det blev fem mål och 19 assists på 81 matcher.
Tjeckiske Hejda, 31, kommer för all evighet vara en av ligans mest underskattade spelare. Hejda är en stor, stark och orädd back som kämpar stenhårt i sarghörnen och som läser motståndarna oerhört bra. Han är onekligen av de bästa när det gäller att stoppa motståndarnas bästa forwards. En bedrift som understryks av det faktum att han är bara en av fem backar som har +20 i +/- de senaste två säsongerna (de andra är Duncan Keith, Nicklas Lidström, Johnny Oduya och Paul Martin).
26-årige Fedor Tyutin kom ifrån New York Rangers ifjol och var bästa back i Columbus då han var en av få med goda offensiva kvaliteter samtidigt som han var solid i försvarsspelet. Tyutin presterade rejäla karriärssiffror med nio mål och 25 assists på 82 matcher och visade verkligen prov på vilken allround back han är. Tyutin kommer få ta än mer ansvar i år då det är troligt att han kommer få än mer speltid i powerplay i brist på bättre alternativ.
Det andra alternativet som kommer få att spela mycket i powerplay är vindsnabbe backen Kris Russell, 22. Russell har stor offensiv potential och flyger bokstavligen fram på isen – hans passningsspel håller också hög klass. Han behöver få mer muskler och bli mer disciplinerad i egen zon men hans potential är så stor att han kommer få några år till på sig för att visa vad han går för.
Russell blir gradvist bättre och visar stadigt upp bättre spel och många tror att han kommer ha sitt stora genombrott denna säsong med minst 30 poäng när säsongen väl summeras (ifjol hade han 21 poäng). Om Russell bara kunde lära sig att skjuta ordentligt så skulle han bli en kanonback för många år framöver men tiden arbetar fortfarande för Russell.
Rostislav Klesla, 27, valdes som nummer fyra totalt i draften 2000 och kommer aldrig att kunna motsvara de förväntningar som ställdes på honom då. Columbus trodde att de skulle få en bra tvåvägsback men Klesla kommer aldrig att kunna bidra med den offensiva produktionen som alla hade trott (hade ifjol nio poäng på 34 matcher). Klesla är den längst tjänstgörande spelaren i Columbus och gör väldigt sällan en dålig insats när han väl spelar då han spelar lugnt och jobbar hårt för att patrullera den egna blålinjen.
Kleslas utveckling har dock sabbats ordentligt av det faktum att han aldrig kan hålla sig skadefri (har bara varit skadefri en enda säsong av de åtta han har spelat i NHL) men förhoppningen är att han kommer vara det denna säsong då han är en stabil spelare att ha på egen blå.
24-årige Marc Methot är den sista backen i klubbens hårdföra försvar och hade en jättefin säsong ifjol med 4+13 på 66 matcher och +7 i +/-. Methot är en storväxt back som spelar enkelt i egen zon och sällan gör misstag, dessutom är han en ledare som drivet på laget – skulle dock kunna utnyttja sin fysik ännu mer för att kunna utgöra mer av ett hot till motståndarna.
I farmarlaget Syracuse finns sedan namn som Mathieu Roy, Nick Holden, Grant Clitsome och Andrei Plekhanov. Alla stabila hockeykrigare men inte med mycket offensiv potential.
Forwards
Med Derick Brassard och Antoine Vermette så har klubben äntligen åtgärdat ett organisatoriskt problem som existerat sedan klubbens första säsong – att ha två centrar som är tillräckligt bra för att kunna ankra de två toppkedjorna. Varken Brassard eller Vermette är i eliten i NHL men de är bra mycket bättre än vad Columbus har haft tidigare. Så sent som ifjol var Manny Malhotra förstacenter – Brassard är en uppgradering i jämförelse mot det.
Brassard, 21, går in som sophomore och hade en mycket fin rookiekampanj ifjol (10+15 på 31 matcher) ända tills han förstörde axeln i en fight med Dallas Stars James Neal i december. En bra försäsong gör dock att Brassard förhoppningsvis är ännu bättre i år.
Brassard har alla egenskaper en bra förstacenter ska ha i form av fart, kreativitet, fina handleder, bra passingsspel, målsinne och stor arbetskapacitet. Enda nackdelen är att han är väldigt skadedrabbad men under försäsongen ska han ha byggt mer muskler och blivit starkare – det är en nödvändighet att Brassard håller sig frisk så att klubben inte behöver hamna i samma scenario som ifjol.
Vermette, 27, är en solid tvåvägscenter som dock kan spela i alla anfallspositioner. Vermette har goda offensiva kvaliteter och arbetar hårt för laget men framförallt så har han enorm fart på skridskorna något som tidigare saknades i Columbus arsenal.
Vermette anlände under fjolårssäsongen från Ottawa i utbyte mot målvakten Leclaire och hade en godkänd säsong i Columbus med 7+6 på 17 matcher men i slutspelet blev han osynlig och där är Vermettes svaghet att han kan gå in i rejäla dalar och ha problem att jobba sig ur dem. Det har inte Columbus råd med så förhoppningen är att Vermettes och R.J. Umbergers, 27, goda kemi och förståelse för varandra ska hålla i sig så att klubben har secondary scoring att förlita sig på.
I förstakedjan så kommer Brassard givetvis paras upp med lagets lagkapten och superstjärna, Rick Nash, 25, och svenske teknikern Kristian Huselius, 30. Rick Nash har stadigt utvecklats och förbättrats sedan sitt intåg i ligan som 18-åring och hade ifjol sin bästa säsong med 40 mål, 79 poäng och +11.
Nash är en av ligans bästa yttrar och det var verkligen av högsta vikt att klubben knöt upp honom till ett långtidskontrakt – Nash kommer bli ännu mer dominant de kommande åren. Vad som är en mer lovande för Columbus är att de nu har en ny generation av forwards som faktiskt kan producera offensivt – något klubben har haft enorma problem med under sin existens. Det gör att bördan på Nash blir mindre och att han på så vis inte behöver känna att klubbens resultat helt ligger på hans axlar.
Nash parad med Brassard kan bli en strålande kombination då Nash äntligen får en center som kan mata honom med puckar och om det vill sig väl så kan Nash göra över 50 mål nästa säsong och vem vet om inte 100 poäng?
Svenske Huselius är en teknisk men ojämn ytter som levererade precis som förväntat för Columbus med 21+35 på 74 matcher. Frågan är dock om han redan har sett sin peak då han är 30 år och hans målskytte har stagnerat de senaste säsongerna då han har gått ifrån 34 till 24 för att avsluta med 21 mål förra säsongen. Detta till trots sköt han mer skott än någonsin i karriären med 212 skott.
Han träffade många stolpar det ska tilläggas men han värvades in ifjol för att vara en avslutare. Det positiva är att Huselius skapar målchanser men om han inte börja producera mer så kan det hända att Hitchcock kommer att uppmuntra Howson till att hitta en avslutare som kan göra mål. Huselius hade inte heller något lyckat slutspel vilket gör att han måste revanschera sig i år. Detta kan dock bli avhjälpt genom att Brassard kommer centra förstakedjan på kontinuerlig basis och det kommer bli intressant att se vad de kan uträtta tillsammans.
I andrakedjan så kommer det bli en mycket intressant kedjekonstellation med Vermette som center med Umberger och ryske rookien Nikita Filatov, 19, på kanterna. Umberger är klubbens hjärta och själ - Ohio-sonen brinner verkligen för Columbus. Umberger är en enormt omtyckt spelare som sliter stenhårt och som hatar att förlora – något som kan tillskrivas hans enorma vinnarskalle.
Umberger satte nytt personligt rekord med 26 mål ifjol även om säsongen blev lite av en besvikelse inledningsvis då han var förväntad att landa jobbet som förstacenter men inte klarade det utan fick se sig ta rollen som en hårt arbetande tvåvägsytter i andrakedjan. Hans 26 mål visar att det fungerade väl men hans -10 var en besvikelse och Umberger i sällskap med Antoine Vermette kommer bli bättre i år.
Det som kryddar den här kedjan är introduktionen av den ryska dynamon Filatov. Han presenterade redan sig själv ifjol då han lyckades göra fyra mål på tio skott i NHL ifjol och även gjorde hattrick mot Minnesota Wild. Hans skicklighet är inte att diskutera utan han besitter allt för att bli en oerhört bra spelare.
Filatov måste inledningsvis leva på sin speed och teknik då han är småväxt, svag defensivt och inte har rutin – inte en drömspelare för tränare Hitchcock som så men det går inte att ignorera den här supertalangen. Filatov har god chans att bli årets rookie men förvänta er att han kommer att vara väldigt ojämn vilket gör att han komma att spela i allt från första- till fjärdekedjan under säsongen.
Tredjekedjan ser ut att kunna bli en mycket bra checkingkedja då klubben i svenske Samuel Påhlsson har fått en av ligans bästa defensiva centrar, medan yttern Raffi Torres har storleken och viljan som gör honom till en bra tvåvägsforward. Sist men inte minst så återfinner vi Jake Voracek vilket egentligen är en alldeles för bra spelare för att spela i tredjekedjan men på grund av överskott av yttrar så blir det där han hamnar. Det passar Voracek bättre att spela i en tredjekedja än vad som skulle ha varit fallet med Filatov. Dock kommer även Voracek figuerar i olika kedjekonstellation under säsongen beroende på form och skador.
31-årige Påhlsson är allt som Hitchcock vill ha en i en center för tredjekedjan då han kan stoppa motståndarnas bästa kedjor, är lysande på att döda utvisningar och jobbar kopiöst kväll efter kväll. Hitchcock älskar spelare som Påhlsson då de alltid kommer att hålla sig till tränarens plan utan några som helst tvivel. Påhlsson kommer göra allt som Hitchcock begär av honom även om det skulle innebära att stå i mål! Påhlsson är ingen poängmaskin och hade ifjol 7+11 på 65 matcher för Anaheim Ducks och Chicago men det är ingen som kräver att Påhlsson ska göra poäng i Columbus om han lyckas med att låsa motståndarnas bästa kedjor.
Torres, 27, led fortfarande av sin knäskada ifjol men gick fram som Mr Clutch då han gjorde flest matchvinnare i laget med sex stycken. Torres gjorde tolv mål sammantaget under säsongen och laget förlorade aldrig när han gjorde mål. Torres gillar att ta för sig med mycket tacklingar och energi – en härlig spelare som gillas av både tränare Hitchcock och GM Howson. Hans tuffa spelstil och skadorna gör dock att han troligen aldrig kommer bli den spelare som gjorde 27 mål för Edmonton säsongen 2005-06.
Voracek, 20, tog plats redan som 19-åring och var mycket jämn vilket är ovanligt för en rookie. Han behöll sin plats i laguppställningen trots att det bara blev ett mål på de sista 31 matcherna men det var inte konstigt då han arbetade stenhårt och spelade ansvarsfullt i egen zon samtidigt som han drev på forecheckingen – en spelartyp som Hitchcock gillar och det är tydligt att den unge tjecken kommer gå en lång och ljus framtid till mötes i Columbus.
Voracek lider dock av överflödets förbannelse när det gäller yttrar. Det är slöseri på hans talang att han får spela i tredjekedjan men samtidigt så skulle det inte passa för Filatov att spela i någon tredje- eller fjärdekedja. Dessutom är Voracek så pass mogen att han kan hantera en sådan roll. Om Voracek får chansen med Vermette och Umberger i andrakedjan så är det rimligt att tro att tjecken kommer göra över 50 poäng då han har tillräckligt bra skott och mjuka handleder för att realisera en sådan prognos. Redan ifjol visade Voracek att han har mycket talang nio mål och 29 assists på 80 matcher trots att han skiftade kedjor mest hela tiden.
Det finns flertalet spelare som skulle kunna gå in i fjärdekedjan och göra ett bra jobb då spelare som Jason Chimera, Fredrik Modin, Derek Dorsett, Andrew Murray, Jared Boll och Alexandre Picard finns att tillgå.
Chimera, 30, är en bra ytter i en fjärdekedja då han har fart och storlek för att skapa problem för motståndarnas toppkedjor. Chimera är känd som ”Stonehands” och det beror på hans usla handleder men han är fortfarande en viktig spelare för klubben på och utanför isen då han bidrar till god stämning i omklädningsrummet och mycket välgörenhetsarbete utanför. Chimera är sugen på revansch efter en skadedrabbad säsong ifjol där det blev 8+14 på 49 matcher – han vet att han kan bättre och han kommer göra allt för att bevisa det.
Modin har bara spelat 73 matcher över de två senaste säsongerna och det har förstört mycket av Modins kvaliteter. Modin är inte längre den spelare som värvades in 2006-07 för att spela med Nash i förstakedjan utan gradvis har hans spel försämrats. När han är som bäst så är han en mycket duktig tvåvägsforward som utnyttjar sin storlek men tiden har runnit ut för Modin som med sina 35 år är inne på det avslutande året på sitt kontrakt - Modin kommer satsa på en så snygg avslutning som möjligt.
De övriga är rejäla energispelare och grinders. 22-årige Dorsett hade en fin kampanj som rookie där han kämpade och slet som en besatt, fem poäng är inte mycket på 52 matcher men han slogs med allt och alla och tog över från 23-årige Boll som såg mindre intresserad ut av att kasta handskarna och istället försöka spela hockey. Det ska Boll inte syssla med då han är alldeles för begränsad som hockeyspelare för det. Boll slutade dock på 14 poäng och 180 utvisningsminuter på 75 matcher men visade inte i närheten av samma vilja och geist som Dorsett att vinna varje kamp i sarghörnen.
23-årige Picard är det forna förstavalet från 2004 som hänger med på sista versen – han har mycket vilja och jävlaranamma men är alldeles för ojämn och odisciplinerad för att vara en kontinuerlig spelare för Columbus – dock är han bra att ha i bakgrunden ifall laget skulle få skador. Sist ut är 27-årige Murray som är den mest solida tvåvägsspelaren av dessa och som kan spela på alla positioner i anfallet. Murray tar mycket defensivt ansvar och checkar på bra vilket tränare Hitchcock gillar. Murray hade en bra säsong ifjol med 8+3 och är favorit att landa den sista platsen i laget på bekostnad av Dorsett och Boll.
Nyckelspelare:
Steve Mason, Jan Hejda, Rick Nash
Nyförvärv:
Mathieu Garon – från Pittsburgh – Free Agent
Samuel Påhlsson – från Chicago – Free Agent
Pascal Pelletier – från Chicago – Free Agent
Mathieu Roy – från Edmonton – Free Agent
Förluster:
Christian Bäckman – Free Agent
Wade Dubielewicz – till Minnesota – Free Agent
Chris Gratton – Free Agent
Trevor Hendrikx – Free Agent
Steve Kelly – Free Agent
Jon Landry – Free Agent
Craig MacDonald – till Europa
Manny Malhotra – Free Agent
Jiri Novotny – Free Agent
Michael Peca – Free Agent
Petr Pohl – Free Agent
Aaron Rome – till Vancouver – Free Agent
Ole-Kristian Tollefsen – till Philadelphia – Free Agent
John Vigilante – Free Agent
Kyle Wharton – Free Agent
Jason Williams – till Detroit – Free Agent
Mike York – Free Agent
Svenskar:
Kristian Huselius
Fredrik Modin
Samuel Påhlsson
Anton Blomqvist
Coach:
Ken Hitchcock (4:e året)
Preliminär uppställning:
Kristian Huselius – Derick Brassard – Rick Nash
R.J. Umberger – Antoine Vermette – Nikita Filatov
Raffi Torres – Samuel Påhlsson – Jake Voracek
Jason Chimera – Andrew Murray – Fredrik Modin
Jan Hejda – Mike Commodore
Fedor Tyutin – Rostislav Klesla
Marc Methot – Kris Russell
Steve Mason (Mathieu Garon)
Andra notabla spelare: Alexandre Picard, Derek Dorsett, Jared Boll, Mathieu Roy, Dan LaCosta
--
Bästa nyförvärvet: Mathieu Garon
Införskaffandet av en solid andramålvakt var oerhört viktigt för Columbus. Steve Mason fick spela alldeles för mycket ifjol vilket renderade i att han var sliten i mot slutet av grundserien och i slutspelet. Mathieu Garon kommer vara god för att spela 20-25 matcher vilket ger lagom med vila för Mason.
Värsta förlust: Manny Malhotra
Jason Williams är egentligen en bättre spelare än Manny Malhotra men Malhotra hade representerat klubben i fem säsonger och var även involverad i många välgörenhetsorganisationer i Ohio. Dessutom hade han sin bästa säsong i karriären med 35 poäng och stabilt defensivt jobb – lägg därtill att han är en av NHL:s bästa tekare. Malhotra som spelare kommer att ersättas ypperligt av Påhlsson men frågan är vem som ska ersätta personen Malhotra.
Årets poängkung: Rick Nash
Lagkaptenen och klubbens superstjärna kommer förhoppningsvis ha ett fint samarbete med Derick Brassard vilket bör kunna rendera i kanske mer än 50 mål och 100 poäng? Oavsett vad så står det klart att Nash kommer vinna i överlägsen still då han var 23 poäng före tvåan Kristian Huselius ifjol – det kan bli något liknande igen denna säsong.
Årets nykomling: Nikita Filatov
Den spelskicklige ryssen Nikita Filatov är bland det mest spännande Columbus har haft i talangväg någonsin i sin organisation. Filatov prövade på NHL ifjol och gjorde bra ifrån sig i AHL med Syracuse Crunch så det är helt logiskt att tro att han kommer göra stort intryck på Columbus och NHL denna säsong. Är självfallet ojämn men kommer ändå vara god för över 50 poäng – en kandidat för Calder Trophy som årets rookie?
Årets genombrott: Kris Russell
Skridskovirtuosen Kris Russell förväntas få sitt stora genombrott sin tredje säsong i NHL – han har stadigt blivit bättre under sina två första år i NHL och verkar ha fått mer självförtroende. Under sommaren har han också byggt lite muskler som gör att han inte är lika lätt att ta pucken av. Fansen kommer kunna njuta av hans fina skridskoåkning och härliga passningar – förhoppningsvis kommer han att träffa mål i större utsträckning och det är rimligt att tro att att Russell kommer göra mer än 30 poäng denna säsong då han kommer få mer ansvar i powerplay.
###
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16. Columbus Blue Jackets
17. Dallas Stars
18. Ottawa Senators
19. Minnesota Wild
20. Buffalo Sabres
21. Tampa Bay Lightning
22. Edmonton Oilers
23. Los Angeles Kings
24. Nashville Predators
25. Toronto Maple Leafs
26. Florida Panthers
27. Atlanta Thrashers
28. New York Islanders
29. Phoenix Coyotes
30. Colorado Avalanche
