It’s alive – Analys av Phaneuf och Giguere traderna
Just när det såg som mörkast ut för Leaf fansen lyckades Brian Burke göra något många trodde var omöjligt. Visst är det alldeles för tidigt att säga vem som vann, men onekligen ser det bra ut. Läser man på de olika Maple Leafs forumen på nätet så blir han närmast geniförklarad för dessa två trader. Vi skall här på SvenskaFans försöka ge en mer nyanserad bild.
Spelare som lämnar Leafs
Att Maple Leafs skulle vara extremt aktiva vid den här trading deadline var alla överens om. När ett lag har så många UFA’s som Leafs har/hade brukar general managern inte spara på krutet. Tar man spelare som Matt Stajan och Vesa Toskala så kan man vara ganska säker på att Leafs inte ville ha kvar dem oavsett vad de krävde i lön. Stajan är en hygglig NHL center men kommer aldrig att bli någon stjärna och han passar definitivt inte in i ett lag byggt av Brian Burke. Samtidigt är det väl tveksamt om Vesa Toskala spelar i NHL nästa år? Han tjänar i år $ 4 miljoner och vill han verkligen gå ner så mycket i lön som krävs och lockar då inte spel i KHL mer? Vem skulle vilja ha honom som förstamålvakt? Han har egentligen aldrig spelat som en förstamålvakt i Leafs trots att han fått chans på chans. Att bara skylla på att han har ett dåligt försvar framför sig håller inte. Han har många gånger släppt in mål som inte försvaret alls kan klandras för.
Den mest värdefulla spelaren som lämnade Leafs under gårdagen var utan tvekan Ian White. Den lille kanadensiska backen har imponerat stort den här säsongen i ett annars mediokert lag. För att sätta det lite i kontrast så var han bänkad och fick spela forward i början av förra säsongen. Saker ändrar sig onekligen snabbt. Problemet med White är att hans kontrakt går ut i sommar och kommer kräva en stor löneökning. I år tjänade han $ 950 000 med en cap hit på $ 850 000. De siffrorna kommer att gå upp betydligt. För er som inte sett White spela så mycket i år så kan man nämna att han är +1 i plus/minus statistiken i Toronto!
Att Niklas Hagman fick lämna är givetvis en förslut för Toronto men han kommer inte att bli svår att ersätta. Att finnen gjort 20 mål i år är givetvis bra, men då skall man komma ihåg att han får massor av speltid, där inkluderat power play tid. Någon skall ju göra målen. Spelare som gör många poäng i de lite mindre bra lagen har en tendens att bli lite överskattade. Under sommarens UFA signings kommer det att finnas flera spelare med den kalibern för $ 3 miljoner per år.
Jamal Mayers gick ut i veckan med att han ville lämna Leafs för att få mer speltid. Visst kan man förstå det och då han skall bli UFA i sommar kändes det inte som han hade någon framtid oavsett. Att han försvinner betyder egentligen ingenting, förutom att nu finns det mer plats för de unga spelarna. 35-årige Mayers kommer gissningsvis få svårt att få ett NHL kontrakt till nästa år.
Ett stort problem för Leafs de senaste åren har varit Jason Blake’s kontrakt. Han tjänar $ 4,5 miljoner i år och har en cap hit på $ 4 miljoner. Blake har haft svårt att övertyga enda sedan han kom till Toronto och givetvis är han inte alls så värdefull så man skulle kunna försvara en sådan cap hit. Det sorgliga är väl att han egentligen aldrig varit en så bra spelare utan han hade sitt bästa år precis innan hans kontrakt gick ut med New York Islanders. Att Leafs lyckades byta bort honom var viktigare än många tror då hans kontrakt går ut först sommaren 2012. Därmed får Leafs större möjligheter att bygga ett nytt lag när en sådan tung lönepost har försvunnit.
Spelare som kommer till Leafs
Den klart viktigaste spelaren som anslöt till Leafs under gårdagen är ju självklart Dion Phaneuf. Den kanadensiske backen har haft det tufft den här säsongen och övertygade väl egentligen inte heller under fjolåret. En sak som dock är klar är att han har en enorm potential och kan spela både i power play och box play. Att få spelare med den stjärnstatusen till klubben är inte lätt och om man frågat experter för några dagar sedan var det väl ingen som hade trott att Leafs hade de spelare som krävdes för en sådan trade. Phaneuf som älskar den fysiska aspekten av hockey kommer att passa perfekt i det nya Leafs som byggs upp. Att han behöver en nystart det väl ingen som ifrågasätter. Kontraktet som går ut 2014 har en cap hit på $ 6,5 miljoner vilket känns klart rimligt. Många tycker att han kanske är överbetald men han är bara 24 år gammal och borde utvecklas mer. Spelar han bara som han gjorde de första åren i Flames är en sådan lön klart berättigad.
En spelare som Leafs faktiskt frågat om tidigare under säsongen är Fredrik Sjöström. Även om han inte var hörnstenen i traden så blir han en viktig kugge i nya Leafs. Sjöström hämtas in som en defensiv forward som skall försöka förbättra ligans sämsta box play. Leafs behöver all hjälp man kan få. Svenskens kontrakt sträcker sig även över den kommande säsongen och med den blygsamma cap hiten på $ 750 000. Således är han en användbar rollspelare till en rimlig lön.
Den 20-årige backen Keith Aulie var en liten skräll att Flames släppte iväg. Viss är han en bit ifrån NHL men han är närmast en jätte på sina skridskor och sådana backar brukar behöva ett par år i AHL innan de är redo. Varför var Flames villiga att ge upp ett prospect i denna traden? Borde det inte varit tvärtom kan man tycka? Att avfärda Aulie som en helt oviktig bricka i traden är definitivt fel. Burke behöver fler unga talanger i systemet och man kommer välkomna honom med öppna armar. Aulie valdes som nummer 116 totalt i 2007 års draft. I år har han spelat 43 matcher för Abbotsford Heat och gjort 2 mål och 4 assists. Kom då ihåg att han är en defensiv back och att titta på poäng här är närmast helt irrelevant. Mer intressant är att titta på plus/minusstatistiken där han är +1.
Ett av de stora bekymren för Leafs i år har varit målvaktspositionen. Redan innan säsongen så sa man att man ville ge Jonas Gustavsson 25-30 matcher inte mer då han behövde anpassa sitt spel till den nordamerikanska hockeyn. När Toskala spelade så pass dåligt så fanns det inget annat val än att ge Monstret mer speltid även om inte tanken var så från början. Att Leafs behövde hjälp på den här positionen var uppenbart. JS Giguere har haft det tufft den senaste tiden i Anaheim och när Jonas Hiller fick ett nytt långtidskontrakt visste alla att Giguere var på väg bort. Ducks stora problem var dock hans lön på $ 7 miljoner nästa år. Inte många ville satsa på honom och när Jimmy Howard i Detroit har spelat så bra försvann de ut ur bilden. Det fanns egentligen bara ett lag som kunde ta emot honom och det var Leafs. Vad skulle då tala för att han skulle komma tillbaka i gammal god form i Leafs? Jo, faktiskt ganska mycket. I Leafs blir han den uttalade förstamålvakten, han kommer att få tillbaka sin gamla tränare Francois Allaire och sin gamle general manager Brian Burke. Leafs har gjort det klart att man vill göra Giguere till en mentor för Monstret som ses som lagets förstamålvakt om ett par år.
Vem vann Phaneuf traden?
För de flesta är det nog ganska klart att Leafs vann den här traden. Matt Stajan och Jamal Mayers var ju redan på väg bort och man ville inte ha kvar dem till nästa säsong. Att inkludera Hagman och White är däremot tyngre men kan man få en Dion Phaneuf, en bra penalty killer och ett prospect skall man göra den traden alla dagar i veckan. Leafs lyckades alltså få Phaneuf utan att behöva ge upp något draftval och prospect vilket bara det är enormt bra. För Flames del kan man ju försvara det med att man behöver fler offensiva vapen, men vi pratar här om Matt Stajan, Niklas Hagman och Jamal Mayers, knappast superstjärnor. Den bästa spelaren som lämnar är White, men han blir RFA och kommer kräva en löneökning och är klart mindre värdefull än en Phaneuf. Att få en stor backstjärna för kvantitet trodde många var omöjligt i dagens NHL men Burke lyckades alltså.
Brian Burke’s betyg: 4+ - kan man få kvalitet mot kvantitet är det alltid bra och får man dessutom bästa spelaren i traden är det också alltid välkommet.
Vem vann JS Giguere traden?
Att ge någon klar vinnare eller förlorare för den här traden är inte lika lätt. Men en sak som är helt säker är att Leafs i varje fall inte förlorade den. Vesa Toskala var på väg bort oavsett och hade Leafs inte lyckats tradat bort honom innan trading deadline hade man bara låtit honom gå. Att man dessutom lyckades skicka iväg Jason Blake’s löjliga kontrakt är bara det värt otroligt mycket. Glöm inte att Blake har två år kvar på en cap hit på $ 4 miljoner och han blir knappast bättre med åren. När det är sagt är Blake inte en värdelös spelare som i rätta omgivelser fortfarande kan göra 25 mål per säsong, bara inte i Toronto. JS Giguere blir nyttig för Leafs oavsett han lön. Leafs har råd att betala den och man gav ju egentligen inte upp något för att få honom. Ducks kommer med all säkerhet släppa Toskala i sommar och då har man ju bara Blakes kontrakt kvar.
Brian Burke’s betyg: 5 - finns inget att klaga på när man lyckas ge upp två värdelösa spelare för klubben mot en förstamålvakt. Även om Giguere floppar kan man ändå inte förlora i själva traden.
Spelare in
D – Dion Phaneuf – 24 år – Cap hit $ 6,5 miljoner till 2014
D – Keith Aulie – 20 år – AHL
F – Fredrik Sjöström – 26 år – Cap hit $ 0,75 miljoner till 2011
G – JS Giguere – 32 år – Cap hit $ 6 miljoner till 2011
Spelare ut
D - Ian White – 25 år - Cap hit $ 0,85 miljoner till 2010
F - Niklas Hagman – 30 år - Cap hit $ 3 miljoner till 2012
F - Matt Stajan – 26 år - Cap hit $ 1,75 miljoner till 2010
F - Jamal Mayers – 35 år - Cap hit $ 1,33 miljoner till 2010
F - Jason Blake – 36 år - Cap hit $ 4 miljoner till 2012
G - Vesa Toskala – 32 år - Cap hit $ 4 miljoner till 2010
