Analys av säsongen 2009-2010
Då var det dags att sammanfatta grundserien 2009-2010. Det har varit en spännande resa från start till mål och nu är de 82 matcherna spelade.
Vad tycker du om säsongen som helhet?
Björn: Penguins hade som många av oss vet en riktigt bra start då man vann nio av sina tio första matcher för säsongen men sedan hamnade man i en svacka då flera av lagets spelare drabbades av skador vilket såklart var en av orsakerna. Ibland kan pingvinerna slarva i det defensiva spelet och i vissa matcher har spelarna slappnat av alldeles för mycket vilket har gett motståndarna ypperliga lägen. För övrigt är jag nöjd med säsongen, vi tog oss till slutspel och var hela tiden med i racet om divisionstiteln även om det inte räckte riktigt ända fram då vi förlorade alla sex matcher under säsogen mot just Devils som vann divisionen.
Stefan: Även om det resultatmässigt har varit en skaplig säsong har den inte känts särskilt bra. Det har varit tydligt att två väldigt långa säsonger gjort avtryck på många spelare, vilket resulterat i att laget haft alltför många matcher med otillräckliga insatser. Det har varit en sällsynthet med 60 bra minuter och ofta har man omväxlande spelat bra och dåligt, både mellan och under enskilda matcher. Penguins har dessutom haft stora problem mot de bättre lagen, i synnerhet då New Jersey och i viss mån Washington. 101 poäng är en godkänd säsong, men jag har hela tiden haft känslan av att något har saknats.
Vilka har varit lagets styrkor respektive svagheter?
Stefan: En av styrkorna har varit produktion från breddspelare som Dupuis, Rupp, Cooke och Kennedy. Penguins har hela tolv 10-målsskyttar, vilket är mest i NHL. En annan styrka har varit Penalty Killing som varit bland det bästa vi sett i klubbhistorien. 84,3% är en riktigt bra procent i denna spelform och betydelsen av Jordan Staal här kan inte underskattas. Sedan har Penguins naturligtvis sin spetskompetens i mitten med Crosby, Malkin, Staal som alltjämnt utgör NHL:s bästa centergrupp.
Svagheter har varit kontinuitet i spelet som jag redan varit inne på. Power play som varit en smärre katastrof, i synnerhet om vi betänker vilken offensiv talang det finns i laget. Målvaktsspelet har varit ett annat problem under säsongen, då Marc-André Fleury efter en stark start har varit väldigt ojämn. Brent Johnson har dock haft en utmärkt säsong som backup.
Björn: När det kommer till styrkorna finns det två saker jag vill fokusera på. Först och främst tycker jag att lagets penalty killing har varit alldeles utmärkt om man jämför med tidigare år. Alla har gjort sitt bästa i den spelformen och GM Shero har under senaste säsongerna fört in spelare med så kallade skills när det kommer till att döda utvisningar. För det andra tycker jag lagets bredd är en stor styrka vilket vi fått se den här säsongen då flertalet spelare klivit fram och gjort viktiga poäng, även när stjärnor som Crosby och Malkin inte lyckas komma med i poängprotokollet. En viktig ingrediens när det gäller ett mästarlag är att ha flera spelare i sitt lag som kan producera och just därför är Penguins en contender även det här året.
Svagheterna har Stefan redan nämnt och jag håller mest med om lagets svaga powerplay som varit oerhört dåligt, framförallt i de matcher då Gonchar varit borta pga skador. På senare tid tycker jag dock laget ryckt upp sig i denna spelform och vi får hoppas att det håller sig så nu när det vankas slutspel.
Hur tycker du lagkapten Sidney Crosby har skött sig under säsongen?
Björn: Trots att våran lagkapten varit ojämn i en hel del matcher så har han ändå tagit ett ytterligare steg framåt i sin utveckling, framförallt när det gäller tekningarna som tidigare varit hans stora svaghet. Han har även utvecklat sitt skott till det bättre med extra träning vilket gett häpnadsväckande resultat. Under sina fem år i ligan har Crosby tagit ständiga steg framåt och han har idag blivit den superstjärna som många förväntade sig av honom när han valdes som nummer ett i draften för fem år sedan.
Stefan: Crosby har utvecklat sitt spel och har än en gång visat vad som gör honom till en unik spelare. Han har vunnit klart flest tekningar i NHL och är verkligen lagets ankare här, vilket tidigare var en svaghet för honom. Hans målskytte har fullkomligt exploderat efter att han tränat på detta under sommaren, samt bytt klubbor och han har gjort fantastiska 51 mål vilket är mest i ligan tillsammans med Steven Stamkos. Jag vidhåller dock att Crosby liksom övriga laget haft höga berg och djupa dalar denna säsong och han har varit osynlig i fler matcher än vanligt samtidigt som hans högstanivå kanske varit bättre än någonsin.
Vad har du att säga om målvaktsparet Marc-Andre Fleury och Brent Johnson?
Stefan: Jag har alltid trott på Marc-André Fleury och han har vunnit sju slutspelsserier de två senaste säsongerna vilket tydligt visar att han är en målvakt som klarar de stora uppgifterna. Denna grundserie har dock inte varit hans bästa och han har varit alltför upp och ner och missat en hel del i positionsspelet. 37 segrar är ett hyfsat facit, men han kan bättre än såhär. Brent Johnson har varit Penguins klart bästa backup i modern tid och har utfört en svår och otacksam uppgift på ett utmärkt sätt.
Björn: The Flower har som Stefan säger potentialen inom sig när det kommer till tuffa slutspelsbataljer och efter en rätt jämn inledning tappade han en hel del i mitten av säsongen. Det har börjat se aningen bättre ut men Fleury måste höja sig något snäpp om han ska nå samma form som han hade i förra vårens slutspel vilket krävs för att Penguins ska ha chans på ännu en Stanley Cup. När det gäller Brent Johnson finns inte så mycket att klaga på och han förtjänar verkligen ett förlängt kontrakt till sommaren såvidare inte Penguins väljer att satsa på någon av sina yngre förmågor men det tror jag inte kommer att ske förräns om två-tre säsonger. John Curry gjorde ett stabilt inhopp i ett par matcher och vi fick även se Alexander Perchurski debutera i ligan men han lär få stå på tillväxt under några år i AHL före någon längre sejour i NHL är aktuell för ryssen som trots allt bara är 19 år gammal.
Vilken spelare har varit den största besvikelsen respektive största utropstecknet?
Björn: Om vi ska börja med det största utropstecknet är det svårt att inte nämna Pascal Dupuis som verkligen exploderat den här säsongen efter att förra året mer jobbat i skymundan men iår har han visat sin offensiva målfarlighet och om man bortser från Alexei Ponikarovskys siffror så placerar sig Pascal Dupuis som nummer fem i den interna poängligan vad det gäller mål med sina 18 baljor. Det om något är ett utropstecken och med tanke på detta lär Dupuis ha ökat sitt värde som spelare i National Hockey League med sitt uppoffrande spel där han ger allt i varje byte och tar sig in på mål i sann kanadensisk stil.
Det är nästan lite svårt att hitta någon besvikelse men ska jag nämna någon så får ändå Ruslan Fedotenko ta den här "utmärkelsen" då han många gånger under säsongen spelat lojt och inte alls sett så intresserad ut. Trots att han noterades för 30 poäng så är hans 11 mål alldeles för dåligt av en man med hans erfarenhet och offensiva skicklighet. På senare tid har det dock sett bättre ut och kanske kan Fedotenko vakna till liv ordentligt nu när det är slutspel vilket han brukar vara bra på.
Stefan: Det finns ett antal spelare jag är besviken på, men skall jag välja ut en får det bli en spelare vars säsong har varit totalt misslyckad. Maxime Talbot hade ett fantastiskt slutspel i fjol, men tvingades till en axeloperation i somras och missade därefter en stor del av säsongen. Efter att han kommit tillbaks har han egentligen inte fått någonting uträttat, något 2 mål och 5 assist på 45 matcher kan skvallra om. Om Max inte kommer igång till slutspelet (han har en historia som playoff performer) så får vi nog säga att detta var ett totalt förlorat år. Andra besvikelser som bör nämnas är Evgeni Malkin, Marc-André Fleury, Bill Guerin, Ruslan Fedotenko och Kris Letang.
Det största utropstecknet är för mig Brooks Orpik som gått från klarhet till klarhet och som oavsett vem han spelat med varit en ruggigt stabil kugge att ha i backbesättningen. Hans fysikalitet är oerhört viktig precis som alltid, men känns också som att han tagit ett steg framåt vad gäller det offensiva spelet. Oavsett om han spelat med Gonchar, eller som under våren med Kris Letang har Brooks imponerat. I en säsong med många ojämna insatser både för laget och bland enskilda spelare har Brooks varit stabiliteten själv. Hade dessutom ett utmärkt OS för Team USA. Andra spelare under kategorin utropstecken är Sidney Crosby, Jordan Staal, Mike Rupp, Matt Cooke och Pascal Dupuis.
Vem i laget tycker du har växt och utvecklats mest säsongen 09-10?
Stefan: Jordan Staal tycker jag tagit flest steg i rätt riktning. Han var redan tidigare en utmärkt penalty killer, men har nu fått mer självförtroende med pucken och utvecklat sitt passningsspel. Hans +18 är bäst i laget och det är trots att han ständigt matchas mot motståndarnas toppkedjor. Staal har varit en av de pingviner som konsekvent spelat stabilt under 09/10 och har tillsammans med ständige vapendragaren Matt Cooke utgjort Penguins kanske stabilaste formation.
Björn: Jag tycker att Alex Goligoski utvecklats i rätt riktning under året. Han har spelat stabilt defensivt och i powerplay har han på senare tid blivit ett fruktat vapen från den vänstra sidan. Med sina 8 mål och 27 assist har han noterat sin bästa säsong i karriären med sina 35 poäng på sina 82 spelade matcher vilket är mer än godkänt. Med detta placerade han sig som nästa bästa back poängmässigt bakom Sergei Gonchar och vem hade trott det före säsongen. Någon annan som gjort bra ifrån sig är Tyler Kennedy som tyvärr missade för många matcher pga skada för att kunna utmana Goligoski i kampen om säsongens mest utvecklade spelare.
Vad tror du om lagets chanser i slutspelet?
Björn: Detta är nog den svåraste frågan att svara på då Pittsburgh varit rätt ojämna under säsongen men magkänslan säger mig att det kommer bli ett trevligt slutspel i stålstaden. Det kanske rimligtvis inte blir någon tredje raka final men det kan mycket väl bli en konferensfinal såvidare vi inte råkar på Washington redan i den andra rundan för då kan det bli tufft. Dock ska vi självklart inte glömma att ska man nå en final så måste man vinna över sina tuffaste motståndare och det tycker jag Penguins har potentialen att göra även om Washington och New Jersey varit svåra nötter att knäcka under den här säsongen där jag ser huvudstadslaget som den tuffaste utmaningen trots att vi inte vann någon av de sex matcherna mot Devils.
Stefan: Jag vet faktiskt inte var jag har Penguins. Å ena sidan anser jag att Penguins har kapaciteten att upprepa. Öst ser inte alltför tuff utan denna säsong och det finns definitiva svagheter hos alla lag. Ett lag med Sidney Crosby och Evgeni Malkin är dessutom aldrig chanslösa för dessa herrar kan när som helst ta över en hockeymatch. Å andra sidan har inte Penguins lagspel varit kontinuerligt lika bra som det var vid detta läge för ett år sedan. Penguins spelar inte en lika bra team defense. Power play behöver dessutom börja fungera bättre om laget skall komma någonstans. Ottawa i första rundan tycker jag att Penguins skall ha en bra chans att klara av, även om det inte blir lätt. Det ojämna spel som Penguins visat upp i vinter kommer hur som helst inte räcka till framgångar. Kanske finns det kapaciteten att spela det spel som krävs, men jag tror inte på det innan jag ser det med egna ögon, så därför tippar jag att Penguins åker ut i andra rundan.
/Stefan Hacker och Björn Bellviken, SvenskaFans Pittsburgh
