NHL-Tempen: Säsongen 09/10
NHL:s grundserie är färdigspelad, slutspelet står runt hörnet – och det är dags för NHL-Tempen att göra bokslut för säsongen 09/10. Två svenska centerstjärnor och ligans bästa målskytt lyfts fram, medan förra årets Calder Trophy-vinnare och två förhandsfavoriter får sig en avhyvling.
Brännhet:
”Svenska centerstjärnor”
Att Nicklas Bäckström skulle mata in en hel del poäng jämte Alexander Ovechkin var inte oväntat, men likväl var det – ur svenska ögon sett – glädjande att han passerade 100-poängsgränsen. Bäckström gjorde närmare bestämt 101 poäng, fördelat på respektingivande 33 mål och 68 assist. Han var dessutom en av de främsta spelarna i powerplay, med 37 poäng i den spelformen.
Bäckström var dock inte den hetaste svenska centern – faktum är att han blir brädad av ingen mindre än Henrik Sedin. Den ena hälften av Vancouvers tvillingpar svarade för sanslösa 112 poäng, fördelat på 29 mål och 83 assist, och blev därmed poängbäst i hela ligan. Sedin var dessutom den spelaren som gjorde mest poäng i even strength och blir den blott andra svensken som vinner poängligan i NHL.
Bäckström och Sedin sällar sig nu till den exklusiva skaran av svenska NHL-legender som alla har nått över 100 poäng, närmare bestämt Kent Nilsson, Mats Näslund, Håkan Loob, Mats Sundin, Peter Forsberg, Markus Näslund och Daniel Alfredsson.
---
Het:
”Skrällarna”
Phoenix: 107 poäng, fyra i Western Conference. Colorado: 95 poäng, åtta i Western Conference. Buffalo: 100 poäng, trea i Eastern Conference. Vem hade inför säsongen trott att dessa tre meningar skulle vara korrekta?
Coyotes bestämde sig inför säsongen att göra sig av med Wayne Gretzky som head coach och anställde istället Dave Tippett, som genast lyckades tillämpa ett spelsystem och få samtliga spelare att dra åt samma håll. Mot slutet av mars säkrade sedan Phoenix en slutspelsplats för första gången sedan 01/02 samtidigt som man kom över 100 poäng för första gången i historien.
Avalanche gick, likt Phoenix, in i säsongen som ett tippat bottenlag fullt med unga framtidsnamn. Flera av dessa framtidsnamn visade sig dock vara redo att leverera på NHL-nivå redan där här säsongen och efter en heroisk insats under säsongen slutade man så småningom på åttonde plats i Western Conference.
Sabres var även de ifrågasatta inför säsongen, men har visat vad en äckligt grym målvakt och ett spelsystem kan åstadkomma i NHL. Ryan Miller har i stort sett på egen hand fört Buffalo till tredje plats i Eastern Conference, bara tre poäng bakom andraplacerade New Jersey.
---
Varm:
”Steven Stamkos”
Den förra säsongen avslutade Steven Stamkos oerhört starkt efter en väldigt svag inledning, där han mer eller mindre hånades. Den här säsongen var det dock plattan i botten redan från första nedsläpp – och Stamkos höll sedan gaspedalen nertryckt.
I ett högst mediokert Tampa Bay svarade 20-åringen för sanslöst imponerande 51 mål och totalt 95 poäng. Det räckte till delad skytteligaseger och en femteplats i poängligan. Hans 24 mål och 41 poäng i powerplay var bäst i ligan, trots att Tampa Bays powerplay bara var ligans åttonde bästa.
Stamkos har den här säsongen gått från klarhet till klarhet och det är inte bara hans målskytte som har utvecklats. Hans tvåvägsspel, aggressivitet och tuffhet har även det utvecklats och Stamkos, med Martin St. Louis och Steve Downie vid sina sidor, tillhör numera en av de mest fruktade centrarna i ligan.
---
Ljummen:
”Philadelphia Flyers”
Philadelphia rustade inför säsongen och veteraner som Chris Pronger, Ian Laperriere och Blair Betts anslöt till ett relativt ungt lag. Flyers ägare Ed Snider och general manager Paul Holmgren satte ihop ett lagbygge som förväntades kriga om topplatserna i ligan och så småningom vara en av förhandsfavoriterna till Stanley Cup-segern.
Med de planerna gick det väl dock sådär.
Flyers har den här säsongen varit ojämnheten personifierade och lyckades med nöd och näppe ta sig till slutspel. Slutspelsplatsen säkrades inte förrän i den sista matchen, och där krävdes det straffläggning för att skilja Flyers och New York Rangers åt.
Säsongen har dessutom varit fylld av skadeproblem. Målvakterna Ray Emery och Michael Leighton samt Simon Gagne blev alla långtidsskadade, och som om inte det räckte har dessutom flera av de välbetalda stjärnorna inte presterat som förväntat. Såväl Daniel Briere som Scott Hartnell, och till viss del Mike Richards och Jeff Carter, har varit besvikelser.
Flyers lyckades dock ta sig till slutspel – och i ett slutspel kan precis vad som helst hända.
---
Kall:
”Steve Mason”
Steve Mason imponerade oerhört mycket under den förra säsongen och tillhörde, då som rookie, ligans klart bästa målvakter. Hans GAA på 2,29 var då näst bäst i ligan och hans tio nollor var bäst. Den här säsongen var förhoppningarna på Mason, med all rätt, stora – men Columbus burväktare bjöd på en rejäl sophomore slump.
Masons räddningsprocent (90,1) var inte ens topp-30 i ligan och hans GAA (3,06) var inte ens topp-40. Hans record (20-26-9) var även det försämrat jämfört med förra året (33-20-7), med följden att Columbus inte ens var i närheten av att ta sig till slutspel.
21-åringen, som vann Calder Trophy förra säsongen, var en enorm besvikelse – och för Blue Jackets del krävs det att han redan under nästa säsong hittar tillbaka till formen från 08/09, annars har laget inte mycket att säga till om.
---
Iskall:
”Calgary Flames”
Calgary gick in i säsongen med en backbesättning som toppades av Jay Bouwmeester, Robyn Regehr, Dion Phaneuf och Mark Giordano, en av ligans klart bästa målvakter i Miikka Kiprusoff och en rejäl franchiseforward i Jarome Iginla – och var en av de hetaste förhandsfavoriterna till Stanley Cup.
De förhoppningarna grusades dock. Flames var under säsongens första månader på en klar slutspelsplats, men så småningom började man tappa mer och mer – och missade så småningom slutspel.
När det började gå tungt för Flames svarade deras general manager Darryl Sutter med att skicka iväg Phaneuf mot ett skräppaket från Toronto, där den främsta spelaren var Matt Stajan. Som om det inte räckte valde han även att hämta in Chris Higgins och Ales Kotalik från New York Rangers i utbyte mot Olli Jokinen och Brandon Prust.
Varken Higgins eller Kotalik gör en människa glad och Kotalik har dessutom två år kvar på sitt överbetalda kontrakt, medan Jokinens kontrakt åtminstone går ut till sommaren. Higgins svarade för 2+1 på tolv matcher och Kotalik gjorde 3+2 på 26 matcher för Flames – vilket genidrag det var att förstärka sitt lag med den duon.
Phaneuf å sin sida har fått något av en nytändning i Maple Leafs, och även om det kanske var rätt beslut att göra sig av med honom var det ett pinsamt dåligt utbyte man fick för honom.
Flames behöver rusta upp för att kunna utmana om Stanley Cup nästa säsong – och det första steget i den upprustningen borde vara att göra sig av med Sutter-klanen.
