Om säsongsinledningen: ”It may require some suffering”

Sabres har inte inlett strålande. Precis som förväntat, fast värre.

Jodå, Darcy Regier verkar haft koll på vad som väntade när han myntade orden i rubriken efter förra säsongen.
Tio matcher in i säsongen har det blivit blott en vinst och tre inspelade poäng. Och inte har det varit mycket som värmt i spelet heller.
Det har varit minst sagt knackigt offensivt (herregud, hur svårt ska det vara att få ordning på inspelen i powerplay?!), och det har inte varit stabilt i egen zon för den delen heller.

Nog visste vi alla att det skulle bli ett jobbigt år. Ett år för alla yngre förmågor att slå sig in i laget och lära sig den stora ligan. Men jag tror inte att någon hade räknat med att det skulle bli såhär jobbigt.
Och än jobbigare blir det när man ser en sådan som Henrik Tallinder vara en svag skugga av vad han varit tidigare. Inte nog med att han själv är en bra bit under isen, han verkar dra med sig sina backpartners med också. Han har haft en förmåga att sätta sina kamrater i knipa.

Jag är övertygad om att vi inte kommer att avsluta säsongen med åtta vinster och resten förluster, men vi kan räkna in ett tidigt, tidigt draftval.

***

Det här rörde upp heta känslor hos supportrar när videon spred sig. ”Hur fan kan ett lag som bara vunnit en match hålla på såhär?!?!?!?!” lät det från många håll, gärna med lite mer svordomar.

Personligen ser jag inte varför det skulle vara något negativt. Det är ju inte direkt något nytt som Ron Rolston har hittat på, att rookies får skämma ut sig lite inför övriga spelare i laget. Om det sedan sker genom dans på is, sång i matsalen eller andra liknande aktiviteter spelar ingen större roll.
Det får laget att rikta tankarna på något annat än tabelläget, om än för bara några minuter, men kanske är det precis vad som behövs?

De som gormade efter dansvideon är i mångt och mycket samma personer som skrikit efter en ombyggnation i ett par år är nu. Och nu är de arga för att en ombyggnation inte ger resultat över en sommar...

***

Nu över till något roligare! De talanger som fått chansen hittills har inte gjort bort sig. Och det är det jag nu, i huvudsak, vill se under säsongen; att våra talanger utvecklas och acklimatiserar sig till spelet i NHL.

Bäst har väl Mark Pysyk varit. Mycket stabilt spel från denne herres sida. Tillsammans med Ehrhoff bästa back så här långt.

Ristolainen har haft sina toppar och dalar, vilket var att förvänta. Zadorov har bara gjort en match, men gjorde det bra. Backsidan ser med andra ord ljus ut inför framtiden (det finns ju en kille vid namn Myers som inte är lastgammal heller).

Johan Larsson och Zemgus Girgensons har varit stabila på forwardssidan. Hårt jobbande spelare som man vet vad man får av. Saknas väl lite offensiv produktion, men å andra sidan så har hela laget gjort 13 mål.

Joel Armia är handskadad och borta en tid, men lär få chansen när han är tillbaka. Det kommer att bli spännande, en naturlig målskytt.

Och till sist har vi Mikhail Grigorenko, men han avhandlar jag senare, enskilt.