Lagbanner

Blackhawks v. 47 – 2-2-2 efter avlsutad ”road trip” får anses godkänt

På söndagskvällen avslutade Chicago Blackhawks sin första långa ”road trip” för året med att förlora mot Vancouver Canucks. Bortasejouren har bjudit på både toppar och dalar, men 6 poäng efter 2 vinster, 2 förluster och 2 övertidsförluster får ändå anses vara fullt godkänt. Speciellt med tanke på de skadeproblem som laget har tacklats med under den sista tiden.

Calgary Flames – Chicago Blackhawks 1-2, 22 november

Veckans matcher inleddes på torsdagskvällen med en drabbning mot Calgary Flames och förre Blackhawks-coachen ”Iron” Mike Keenan. Keenan är som bekant den senaste coachen som lotsat Blackhawks till en Stanley Cup-final 1992. Där blev det tyvärr förlust mot Penguins och Blackhawks har inte varit direkt nära att ta sig dit sedan dess. När det gäller matchen så måste det sägas att Calgary Flames dominerade spelet. Flames vann skotten med 31-14 men Nikolai Khabibulin storspelade återigen och vann matchen för sitt Chicago. Inför matchen hade Dave Bolland skickats ned till AHL och Rockford Ice Hogs. Något märkligt kan tyckas då Bolland varit helt ok. Han har dock inte fått så mycket istid under de senaste matcherna och det kan vara en anledning till nedflyttningen. Uppkallade inför matchen blev istället Jacob Dowell och Kris Versteeg. Just Dowell inledde också målskyttet i numerärt underläge efter en märklig situation. Efter att Calgary var för många spelare på isen till följd av ett dåligt byte vågade inte Alex Tanguay toucha pucken med rädsla för att bli utvisad. Istället släppte han den helt sonika och Dowell kom fri från mittlinjen. Ensam mot Kiprusoff gjorde Dowell inga misstag och Blackhawks gjorde återigen ett mål med en man kort. I den andra perioden kvitterade Jarome Iginla i powerplay innan det i början av tredje var dags för Blackhawks igen. Mål nummer två i numerärt underläge av, gissa vem, just det Patrick Sharp. Detta efter att Blackhawks-bekantingen Adrian Aucoin sjabblat med pucken på offensiv blå och Sharp kommit fri i numerärt underläge. 2-1 målet visade sig också bli avgörande då inga fler gjordes i matchen. Chicago är otroligt vassa i numerärt underläge i år och spelar med ett enormt självförtroende som visar sig genom att de går på offensiven vid varje tillfälle som utkristalliserar sig. Noterbart från matchen i övrigt är att Jason Williams saknades på grund av en ljumskskada.

1st Period
-
2nd Period
05:29 SHG - Jacob Dowell
12:17 PPG - Jarome Iginla (Dion Phaneuf, Craig Conroy)
3rd Period
00:32 SHG - Patrick Sharp

Edmonton Oilers – Chicago Blackhawks 3-2 SO, 24 november

På lördagen var det Albertas andra lag som stod för motståndet. Matchen visades på anrika Hockey Night in Canada, men det var ett sargat Chicago vi fick se. Innan matchen hade Tuomu Ruutu och Patrick Sharp fått influensa och kunde därmed inte medverka. Detta innebar att sex ordinarie forwards inte fanns på isen om man räknar Martin Havlat, Tuomu Ruutu, Jason Williams, Patrick Sharp, Rene Bourque och Kevyn Adams. Istället fick mindre skickliga spelare som Kris Versteeg och Jacob Dowell mer speltid och ta ett större ansvar. Dessutom fick storväxte backen Dustin Byfuglien spela ytterforward. Inget han direkt är van vid. Men men, som Kajsa Varg en gång sa ”Man tager vad man haver”. Med så många duktiga forwards borta var det istället backarna som klev fram. Jim Vandermeer gav Blackhawks ledningen i andra perioden, framspelad av James Wisniewski. Efter det gjorde Oilers två raka mål och övertog taktpinnen. I mitten av tredje perioden lyckades dock Blackhawks kvittera genom Duncan Keith efter ett utmärkt byte som gnagde sönder Oilers i egen zon under ett par minuter. I slutet av ordinarie matchtid hade Blackhawks sedan chansen att avgöra sedan Ales Hemsky blivit utvisad 18.27 in i den sista perioden. Blackhawks lyckades dock inte utnyttja läget och även förlängningen blev mållös. Under straffläggningen klev Oilers egen ungtupp Sam Gagner fram och lurade Khabibulin totalt. När sedan Pat Kane och Yanic Perreault missat kunde Shawn Horcoff avgöra. Snöplig förlust men en poäng är en poäng.

1st Period
-
2nd Period
00:43 James Vandermeer (James Wisniewski)
12:13 Ales Hemsky (Denis Grebeshkov, Geoff Sanderson)
3rd Period
06:02 Marty Reasoner (Kyle Brodziak, Geoff Sanderson)
11:18 Duncan Keith (Martin Lapointe)

Vancouver Canucks – Chicago Blackhawks 2-0, 25 november

Bortaturnén avslutades på söndagskvällen mot Vancouver Canucks. För mig var det här en ganska väntad förlust måste jag erkänna. Det var Blackhawks andra match på två kvällar, och tredje på fyra kvällar. För motståndet svarade dessutom ett hett Canucks som nu på sina 10 senaste matcher har ett facit på 7-1-2. Lägg därtill Blackhawks skadesituation, även om Ruutu var tillbaka, och resultatet överraskar inte direkt. Chicago spelade dock bra och stod upp väl. Båda lagen sköt 27 skott men medan Roberto Luongo höll nollan fick Patrik Lalime se en puck gå in bakom sig. Det krävdes dock ett powerplay-mål av Brendan Morrison på en magnifik slagskottspassning från Sami Salo för att överlista Lalime i Chicago-buren. Slutresultatet 2-0 fastställdes sedan av Daniel Sedin i öppen kasse. Ett tröttkört Blackhawks får nu återvända hemåt och vila upp sig inför onsdagens match mot Tampa Bay Lightning i United Center.

1st Period
3:08 PPG - Brendan Morrison (Sami Salo, Markus Naslund)
2nd Period
-
3rd Period
19:28 EN - Daniel Sedin


Som sagt skrapade Blackhawks ihop 6 poäng på 6 matcher, medan motståndarna tillsammans fick 8 efter ett facit på 2-2-2. 6 poäng får likafullt anses godkänt för Chicago enligt min mening. Inte minst med tanke på de skadeproblem laget hade under den sista delen av bortaturnén. Det ska dock bli skönt att Blackhawks nu får återvända till ”the Windy City” för två raka hemmamatcher mot Tampa Bay Lightning och Phoenix Coyotes. Förhoppningsvis hinner några av de skadade spelarna tillfriskna till matchen mot Lightning. Det har även varit tal om att Martin Havlat kommer att göra sin come back mot just Tampa Bay, men sista ordet om det är antagligen inte sagt ännu. Ett friskt Chicago med Williams-Lang-Havlat och Ruutu-Toews-Kane skrämmer förmodligen motståndarna lite mer än Samsonov-Lang-Perreualt och Versteeg-Toews-Kane. Versteeg som inhämtades från Boston förra året i utbyte mot Brandon Bochenski ser jag personligen inget stort i. Förhoppningsvis har jag fel men det känns som om andra spelare i Rockford, som Troy Brouwer eller Jack Skille, skulle passa bättre att kalla upp.

På tal om att kalla upp så gjorde finska passningsgeniet Petri Kontiola sin debutmatch mot Vancouver Canucks. Kontiola spelade sammanlagt 9.43 och var -1 med ett skott på mål.
Kontiola samlade ihop 20 poäng på 19 matcher för Ice Hogs, varav 16 var assists. Kontiola har fått beröm, bland annat av Ice Hogs coach Mike Haviland, inte minst för sin speluppfattning och sin förmåga att se isen och slå perfekta passningar. Bara att önska Petri lycka till framöver.

När det gäller poängproduktionen kan det noteras att Toews och Kane har haft det tungt på sista tiden. Båda två har gått poänglösa från de senaste 4 matcherna. Att få komma hem till Chicago leder dock förhoppningsvis till att den unga dynamiska duon åter kan ladda upp sina batterier och spela med den energi vi blivit vana att se. Om så sker får motståndarna återigen se upp för Chicago Blackhawks!

Intern Poängliga:

1. Patrick Kane – 23 matcher, 7 mål, 15 assist, 22 poäng, -2
2. Robert Lang – 23 matcher, 6 mål, 13 assist, 19 poäng, +7
3. Jason Williams – 19 matcher, 7 mål, 11 assist, 18 poäng, -2
4. Patrick Sharp – 21 matcher, 11 mål, 6 assist, 17 poäng, +7
5. Jonathan Toews – 21 matcher, 8 mål, 8 assist, 16 poäng, -3 

Tabell Western Conference:

#   Team     GP Pts
1. * Detroit 23 32
2. * Dallas 23 28
3. * Vancouver 23 26
4. St. Louis 21 26
5. Minnesota 23 26
6. Chicago 23 26
7. Columbus 23 26
8. Anaheim 24 26
9. Colorado 22 25
10. San Jose 22 25
11. Nashville 22 24
12. Calgary 24 23
13. Phoenix 21 22
14. Los Angeles 23 19
15. Edmonton 23 19


Johan Nilsson2007-11-26 14:57:00
Author

Fler artiklar om Chicago