Dagen efter stormen
Årets trade deadline har passerat och två spelare fick Pittsburgh Penguins som ny klubbadress. Marcel Goc hämtades in från Florida och Lee Stempniak gjorde samma resa från Calgary.
De som följt Pittsburgh Penguins de senaste åren vet att general manager Ray Shero, sedan ankomsten i maj 2006, nästan alltid agerat stort när trade deadline närmat sig. 2008 plockade man in Marian Hossa och när laget vann titeln 2009 hade man några månader tidigare förstärkt med Chris Kunitz samt den ärrade veteranen Bill Guerin. Två år senare fick Alex Goligoski lämna Penguins till förmån för Dallas Stars och i utbyte fick man duon James Neal och Matt Niskanen. Förra året slogs det riktigt ordentligt på trumman då man hämtade in spelare som Brenden Morrow, Jarome Iginla, Jussi Jokinen och svenske Douglas Murray. Tyvärr gav den hårda satsningen ingen större belöning när man blev svepta av Boston Bruins i östfinalen med 4-0 i matcher.
Inför onsdagens deadline så pratades det mycket om Ryan Kesler, en trade som aldrig blev av trots alla de intensiva rykten som hade florerat. Det talades även om Ales Hemsky och Marek Zidlicky men ingen av dessa var riktigt nära att hamna i Penguins. Istället valde Shero att gå lite mer varsamt framåt än tidigare år och först kontaktade man Florida där en deal kunde nås som skickade Marcel Goc till stålstaden och i motsatt riktning skickades två draftval, ett femteval 2014 samt ett tredjeval 2015.
Goc blir en ganska god förstärkning inför slutspelet där hans styrka i tekningscirkeln kommer göra gott. Dessutom har tysken många års rutin och han gör ett intensivt jobb i båda riktningar varje gång han sätter skridskorna på isen.
Strax efter klockan ringt och satt stopp för vidare spelaraffärer så blev det även officiellt att ännu en spelare förstärkt laget. Den här gången handlade det om Lee Stempniak från Calgary Flames och den värvningen får man se lite som en överraskning. Stempniak är enligt flera experter ganska underskattad och kan bidra med mer än vad man tror. Hans styrka ligger i skridskoåkningen samt målskyttet då han har ett riktigt bra skott och extra scoring är aldrig fel att ha tillgång till i jämna slutspelsmatcher. Bästa säsongen som amerikanen gjort rent målmässigt är ett par år sedan, nämligen 06-07 då han gjorde 27 mål för St Louis Blues. Efter den säsongen har det allt som oftast blivit ungefär 15 mål per säsong för honom.
Slutsatsen blir att årets trade deadline ändå får ses som godkänd trots att de största fiskarna hamnade i andra klubbar. GM Shero lyckades ändå förstärka laget utan att egentligen betala någonting och bara det är en styrka i sig. Att hämta in stora stjärnor gör inte per automatik att man blir mästare vilket vi kunnat se i den smått komiska historien om när Marian Hossa hämtades in och förlorade finalen mot Detroit 2008. Året efter var rollerna omvända där Hossa återingen fick se sig stå på den förlorande sidan när det var pingvinernas tur att ta hem den åtråvärda titeln. Dock gav slovaken uttrycket "tredje gången gillt" vatten på sin kvarn då han som en del av Chicago Blackhawks äntligen fick vinna Stanley Cup 2010.
