Man får hitta glädjen i det lilla
Säsongen började perfekt för New York Islanders. Trots massor av skador radades vinsterna upp. Sedan hann verkligheten ifatt laget och en lång förlustsvit dödade chanserna på att nå slutspel. Men allt är ändå inte mörkt på Long Island.
Ibland kan jag glömma bort när New York Islanders sist var i slutspel. Det blir nämligen så lätt att man blandar ihop tevespelet NHL med det riktiga NHL. Vann vi inte NHL förra året? I finalen! Mot Chicago! Nä, riktigt så illa är det inte ställt med minnet och sinnesnärvaron, även om man skulle önska att livet kunde imitera konsten lite oftare när det gäller det fördömda laget från Long Island.
Sedan den horribla sviten på 14 raka förluster och 1 seger på 22 matcher har Islanders faktiskt vunnit 23 matcher och förlorat 18 varav tre av dessa kom i förlängning eller efter straffar. Inte så illa, ändå.
Faktum är att Islanders har dragit in 25 poäng (11-5-3) sedan All Star-uppehållet, vilket innebär att laget tillsammans med Toronto och Florida, är tredje bäst i hela ligan bakom San Jose och formstarka New Jersey Devils.
När detta skrivs är Islanders tolv poäng bakom New York Rangers, ett i princip ointagligt läge eftersom resterande matcher bland annat innehåller fyra derbyn. Men coach Jack Capuano tror fortfarande på slutspel och det råder en ovanligt positiv stämning kring Islanders.
Så, vad är det då egentligen vi Islanderssupportrar har att glädja oss åt? Låt mig lista några punkter:
Målvakterna
Dwyane Roloson var riktigt stabil i början, men byttes bort och kvar stod Islanders med livstidsspelaren Rick DiPietro och en stark undran om hur i helsefyr detta ska sluta. Det skulle visa sig att det gick rätt bra ändå. Nathan Lawson var lite darrig när han fick chansen, men Kevin Poulin visade sig vara oväntat stabil tills han skadade sig för resten av säsongen. In kom Al Montoya, som blev nummer sex den här säsongen mellan stolparna för Islanders, och han har gjort det riktigt bra. Han räddar 92,7 procent och har bara släppt in 2,02 mål per match. Målvaktsfrågan löst, med andra ord.
Målskyttarna
Matt Moulson 28, Michael Grabner 27, John Tavares 24, Blake Comeau 19. För ett lag som under lång tid hade förtvivlat svårt att göra mål börjar det nu se rätt trevligt ut. Moulson var ett fynd på öppna marknaden, Grabner skänktes bort av Florida och Tavares är förstavalet som, dock kanske lite väl sakta, börjat blomma ut. För ojämne Blake Comeau blir det första säsongen med över 20 mål.
Fynden
Michael Grabner. Handen upp om ni kände till honom väl innan den här säsongen? Tänkte inte det. Jag hade, helt ärligt, inte en aning om vem han var när Islanders plockade honom. Men jag älskade honom från första sekunden. En enorm speed, snabba händer, kvicktänkt, glad… för ett lag som Islanders är det monumentalt viktigt att man kan ha flyt och plocka upp en spelare som Grabner från Waivers.
PA Parenteau draftades 2001 men hade fram till den här säsongen bara spelat 27 matcher i NHL. Förra året spelade han 22 för grannarna New York Rangers och gjorde faktiskt sitt första NHL-mål mot Roloson i Islandersmålet. Det blev totalt åtta poäng på 22 matcher. I år har Parenteau gjort 42 poäng på 67 matcher och nästan fördubblat sin poängprocent jämfört med förra året. För detta belönades han med ett ettårskontrakt och tackade så här:
- I'm really excited to stay on Long Island. The Islanders organization has given me the chance to prove that I belong in the NHL and I look forward to being a part of the success that is building in our dressing room for the near future.
/NHL.com
Matt Moulson var ju fjolårets fynd, men det passar att lyfta fram honom i år igen eftersom han fortsätter att ösa in mål. Moulson visar upp en glädje över att vara i Islanders och jag kunde aldrig tro att han skulle skriva på ett nytt kontrakt, men så skrev han på för tre nya år med dessa ord:
– Redan från början informerade jag både sidor, min agent och general manager Garth Snow, om min position. Jag ville inte gå in i free agency. Jag vill vara en del av den gruppen som återigen gör det här till en vinnande organisation, kommenterade Moulson.
– Jag kommer inte vara nöjd förrän vi har tagit hem Stanley Cup, fortsatte han.
/SvenskaFans.com
En gammal och ragglig arena i ett ruffigt område. Ett slitet varumärke. Snack om flytt av laget till någon annan del av landet. Det har varit enbart svarta rubriker de senaste åren. Men det känns – faktiskt – rätt positivt kring laget just nu. Islanders har haft enorma skadeproblem i år, särskilt kännbart har det varit i försvaret där Mark Streit varit borta hela säsongen. Dessutom har Mark Eaton och Milan Jurcina missat i princip halva säsongen.
Visste ni att Islanders spelade 3-20-5 när Jurcina var skadad? Det är ju, såklart, inte hela förklaringen, men när de få stjärnor som Islanders har blir skadade så blir det kännbart. Lägg därtill de skadeproblem som Hunter, Okposo, Weight och Martinek dragits med så är det ändå rätt starkt att Islanders, i alla fall i teorin, sniffar på en slutspelsplats.
- - - - -
Även om Matt Moulsons ord får många att skratta rått och hånfullt så betyder det mycket att duktiga spelare pratar positivt om Islanders. Varumärket stärks av att spelare som Dion Phaneauf berömmer klubben efter att hans Toronto just förlorat mot Islanders. Dwyane Roloson sade nyligen att han är glad för att det går bra för Islanders.
Och på tal om Roloson. För fem år sedan förlorade han finalserie med Edmonton, som nu konstant befinner sig i botten av NHL. Det kan vända fort, även om det kan kännas långt borta för Islanderssupportrarna.
I tevesoffan kan jag också behöva bli påmind om att det kan gå fort att vända på steken. Det var inte lika lätt att vinna Stanley Cup på nästa nivå. Nu börjar helt plötsligt konsten imitera verkligheten allt för väl.
