SvenskaFans rankar: 27. Chicago Blackhawks
Förväntan. Är det något ord som bättre än något annat sätter fingret på den känsla som finns angående Chicago Blackhawks inför den stundande säsongen så är det enligt mig just förväntan. Inte bara hos lagets fans, som har genomlidit säsong efter säsong av i bästa fall medioker ishockey, utan även lagets ledning och spelarna själva verkar vädra morgonluft. Det här är säsongen då det som varit Chicagos lovande ”framtid” ska ta steget och bli Blackhawks ”nutid”.
Förra säsongen mäktade Chicago med 31 vinster och 71 poäng. Det ska dock kommas ihåg att säsongen började ytterst lovande med en Martin Havlat som flög fram och dominerade stort under de första omgångarna. Det såg ut som om Blackhawks äntligen fått ett hyfsat forwardspar i Havlat och den alltid lika hårfagre slovaken Michal Handzus. Inledningsvis ledde Havlat poängligan och snittade över en poäng per match. Även Handzus, som kanske normalt sett är mest känd för sin ypperliga defensiv och sina tekningar, verkade trivas och snittade en poäng per match. Sen kom skadorna. Åtta matcher in på säsongen skadade Handzus sig och kom inte tillbaka på resten av året. De åtta matcherna verkar dessutom bli de enda som han spelade i Blackhawks tröja eftersom han i somras valde att skriva på för LA Kings. Där kommer han nu att bli lagkamrat med den forne Chicagospelaren Kyle Calder. Samma Calder som han tradades mot året innan.
Även Martin Havlat drogs med skador under stora delar av säsongen. 56 matcher blev det till slut med 25 +32 =57 poäng och +15 som facit. Väldigt bra siffror i ett lag som överlag har haft det förtvivlat svårt med offensiven de senaste åren. Problemet med den unge tjecken är just att han är skadad ofta. När han är frisk är han en av de mest spektakulära offensiva spelarna i ligan, men skadad vid sidan av isen hjälper han inte Blackhawks nämnvärt.
Inför årets säsong har det skett en hel del förändringar när det gäller manskapet. Borta är som sagt Michal Handzus. Istället införskaffade General Manager Dale Tallon Robert Lang. Lang spelade förra säsongen för Red Wings där han skrapade ihop 52 poäng på 81 matcher men var enligt ryktet inte helt nöjd med att spela tredje fiol bakom Zetterberg och Datsyuk. Lang är en duktig passningsspelare och är dessutom mycket värdefull i numerärt överläge, något som Chicagos dåliga power-play verkligen kan behöva. Någon brist på istid kommer han inte heller att uppleva i Chicago. Personligen hade jag hellre sett att Handzus blivit kvar en säsong till, speciellt med tanke på att han är yngre och att han och Lang kommer att ha lika hög lön. Men eftersom Handzus inte ville vara kvar är det bra att Tallon skaffade en ersättare till den första kedjan. Lang och Havlat känner även till varandra från landslagsspel för Tjeckien och Blackhawks hoppas at de ska bli ett bra radarpar. Tredje länken i första kedjan skulle mycket väl kunna bli ett annat nyförvärv. Strax innan årets draft inhämtades nämligen Sergei Samsonov från Montreal i utbyte mot Jassen Cullimore och snabbskrinnande finländaren Tony Salmelainen. Varken Cullimore eller Salmelainen gjorde någon människa glad i Chicago förra säsongen, samtidigt som Samsonov hade svårt att passa in hos Canadiens. Förhoppningsvis kan detta bli en nystart för Samsonov och en kedja med Samsonov-Lang-Havlat har potential att bli otroligt sevärd i höst.
Även Adrian Aucoin och Radim Vrbata har bytts bort under sommaren. Aucoin skickades till Calgary i utbyte mot försvarare Andrei Zyuzin, medan Radim Vrbata skickades till Phoenix mot Kevyn Adams. När det gäller Aucointraden så genomfördes den troligen främst för att bli av med lite lön. Aucoin har dessutom varit rent ut sagt bedrövlig under de säsonger han spelat i Blackhawks. När det gäller Vrbata, som förra året var Blackhawks näst bäste poänplockare efter Havlat med 41 poäng på 77 matcher, så föll han med stor sannolikhet offer för den unga generationen Chicagospelare som väntas ta plats i årets uppställning. Kevyn Adams väntas att ta plats som center i fjärde kedjan och kommer bli värdefull med sina defensiva kvaliteter och sitt ledarskap. Adams var assisterande lagkapten för det Carolina Hurricanes som vann Stanley Cup, vilket borgar för goda ledar egenskaper och en ovärderlig rutin. Även rutinerade tekningsspecialisten Yanic Perreault har inhämtats under sommaren. Perreault hade en bra säsong förra året och gjorde 21 mål på 66 matcher för Phoenix och Toronto. Borta från årets uppställning är Bryan Smolinski, Jeffrey Hamilton, Peter Bondra, Denis Arkhipov, Nikita Alexeev och förra årets svenska inslag, Michael Holmqvist.
Det mest intressanta med årets upplaga av Blackhawks är dock inte ovan nämnda nyförvärv utan den hord av unga duktiga spelare som väntas slåss om en plats i laget inför säsongspremiären. Den främsta av dessa unga spelare kanske är Jonathan Toews som redan ibland jämförs med en ung Steve Yzerman. Det kanske är att sätta lite väl hård press på en 19-åring, men att Toews är en vinnare går inte att ta miste på. Förra säsongen vann han både JVM och senior VM för sitt Kanada. I semifinalen i JVM satte han dessutom 3 (!) straffar för sitt Kanada som därmed slog ut USA. Snacka om nerver av stål. Bredvid Toews hoppas Blackhawks att ett annat ungt stjärnskott ska ta plats.
Pat Kane som valdes som första spelare totalt i årets draft, sedan Blackhawks vunnit draftlotteriet, väntas ges en ordentlig chans att spela in sig direkt i laget. Toews och Kane spelade ihop en del under Blackhawks prospect camp som hölls under sommaren och det verkade som det fanns en del kemi dememellan. Ett ungt radarpar skulle kunna få luttrade Blackhawkssupportrar att tänka tillbaka på Jeremy Roenick och Tony Amontes glansdagar. Utöver Toews och Kane väntas Jack Skille, Dave Bolland och Troy Brouwer vara med att slåss om en plats i laget. Utöver det kommer Blackhawks att ställa upp med Tuomu Ruutu och Patrick Sharp. Lägg det till en defensiv som består av Brent Seabrook, Duncan Keith, James Wisniewski och Cam Barker, som alla har ett år till under bältet, så är det enkelt att se att framtiden ser ljus ut för Chicago Blackhawks.
Nyckeln till framgång under kommande säsong är att några av de unga spelarna tar klivet och bidrar på allvar. Men framförallt krävs att spelare som Havlat och Ruutu får vara skadefria. Så många duktiga spelare har inte Chicago i dagsläget att de har råd att vara utan sina bästa spelare under någon längre tid. Att ta sig till slutspel redan i år kan möjligtvis bli lite för svårt för Chicago, men att laget kommer att förbättra sig jämfört med förra säsongen är mycket troligt. Så för att sammanfatta, säsongens ord för Chicago Blackhawks är ”förväntan”.
Målvakter:
Chicago har inte gjort några direkta förändringar i målvaktsuppsättningen inför den kommande säsongen utan kommer att starta säsongen med:
Nikolai Khabibulin, 34, som förstekeeper. Han hade hyfsad statistik för Blackhawks förra säsongen med tanke på vilket lag som spelade framför honom. Med 25 vinster, 2.86 GAA och .902 SV % på 60 matcher får fjolåret ses som ett fall framåt jämfört med året innan. Under vissa perioder var han riktigt bra och kan försvaret hålla lite mer tätt den här säsongen finns det anledning att tro att ”The Bulin Wall” kan prestera ännu bättre resultat under den kommande säsongen.
Patrick Lalime, (bilden)33, kommer att vakta båsdörren inledningsvis nästa säsong. Lalime hade väldiga problem med skador förra året men var hyfsad då han spelade. Det krävs nog dock att han höjer sig något snäpp till om han ska bli en värdefull tillgång för laget.
Corey Crawford, 22, är det unga inslaget på målvaktssidan. Crawford har länge varit en talang men kommer att inleda säsongen i AHL där han även spelade förtjänstfullt under förra året. Vid eventuella skador kommer han sannolikt att bli uppkallad och få smaka på spel i NHL.
Backar:
Årets backbesättning kommer att vara en ung sådan. Brent Seabrook, 22, Duncan Keith, 24, och James Wisniewski, 23, har alla en säsong till under vingarna och väntas ta ytterligare steg i sin utveckling nästa säsong. Även Cam Barker, 21, hoppas ta en plats i laget. Utöver dessa fyra unga backar har Blackhawks även James Vandermeer, 27, och Andrei Zyuzin, 29.
Dessutom kommer svenskarna Magnus Johansson, 34, och Niklas Hjalmarsson, 20, att vara med och slåss om en plats i laguppställningen. Johansson skulle kunna bli en värdefull tillgång i power-play och jag tror han har goda möjligheter att konkurrera om en plats med kanske främst Zyuzin. Att Hjalmarssons framtid är ljus har väl inte undgått någon. Om Niklas lyckas slå sig in i laget redan den här säsongen är dock tveksamt. Det troligaste är att han åtminstone inleder i AHL.
Börja i AHL kommer troligtvis även Dustin Byfuglien, 22, och Danny Richmond, 23, att göra, men vid skador på ordinarie backar kommer de båda få chansen att visa vad de kan.
Forwards:
Att Martin Havlat, 26, och Robert Lang, 36, kommer att inleda säsongen tillsammans i samma kedja är på förhand givet. Tredje länken kommer troligtvis att bli Sergei Samsonov, 28, men skulle även kunna bli Jason Williams, 27, som Lang spelade tillsammans med i Detroit. Om Martin Havlat får vara skadefri en hel säsong är det inte uteslutet att han kan prestera någonstans mellan 90-100 poäng, speciellt om samspelet med Lang fungerar som det ska.
Andra kedjan kommer troligtvis att komponeras av Jonathan Toews, 19, mellan Tuomu Ruutu, 24, och Pat Kane, 18. Detta har potential att bli en otroligt spännande kedja och talangen som dessa tre spelare besitter tillsammans är enorm. Om det sedan fungerar eller inte är givetvis alldeles för tidigt att säga. Nämnas kan dock att Jonathan Toews nämns som en av förhandsfavoriterna till Calder Trophy som årets rookie näste säsong, men vägen dit är lång. Vore även roligt om Ruutu kunde få gå en hel säsong utan skadeproblem. Den duktige finländaren har haft problem att leva upp till sin potential under de senaste säsongerna och har stundtals lagt sig till med en grinig spelstil som liknar mer hans bror Jarkko Ruutu än exempelvis en duktig tvåvägsspelare. Ruutu väntades ju ett tag bli ”Finlands Peter Forsberg”, men dit känns steget numer långt. En skadefri säsong är 60 poäng en rimlig förväntning på Tuomu Ruutu enligt mig.
Center i tredjekedjan kommer sannolikt Yanic Perreault, 36, att bli. Han kommer att bli värdefull i tekningssituationer och i power-play. Dessutom visade han förra året att han vet var målet är beläget med sina 21 mål. Bredvid honom kommer troligtvis Patrick Sharp, 25, och Rene Bourque, 25, att spela. Sharp hade en fin avslutning på fjolårssäsongen och slutade på 20 mål. Förhoppningsvis kan han matcha de siffrorna i år igen. Rene Bourque blev aldrig riktigt sig själv förra året efter en otäck skada där han fick en skridsko på halsen. Kan han ladda om mentalt inför årets säsong kommer han dock att bli en mycket viktig kugge för Blackhawks.
Fjärdekedjan kommer troligtvis att utgöras av Martin Lapointe, 34, Kevyn Adams, 33, och Jason Williams, 27, inledningsvis. Att ha Williams i fjärdekedjan känns lite som ett slöseri men han kommer antagligen även att få en hel del istid i power-play, kanske som back liksom i Detroit.
Precis utanför laget tror jag Troy Brouwer, 22, Michael Blunden, 21, Jack Skille, 20, Dave Bolland, 21, och David Koci, 26, kommer att vara. Möjligtvis kommer Koci att finnas med som 13:e forward om Blackhawks vill kunna kasta ut en ”enforcer” på isen för att skydda sina toppspelare. Övriga börjar antagligen i AHL men kommer att få chansen någon gång under säsongen.
På det hela taget tycker jag att forwardsuppsättningen ser mer spännande ut än på många år. Kan Blackhawks få igång två kedjor som producerar regelbundet kan det räcka långt. Personligen ser jag mycket fram emot att följa duon Toews och Kane och se vad de kan hitta på när de spelar med de stora pojkarna.
Nyckelspelare:
Nikolai Khabibulin, Martin Havlat, Brent Seabrook
Nyförvärv:
C. Robert Lang – Free agent från Detroit
C. Yanic Perreault – Free agent från Toronto
C. Kevyn Adams – Trade från Phoenix
C. Jonathan Toews – Ny från North Dakota
LW. Sergei Samsonov – Trade från Montreal
RW. Pat Kane – Ny från London Knights
D. Andrei Zyuzin – Trade från Calgary
D. Magnus Johansson – Ny från Linköping
D. Niklas Hjalmarsson – Ny från Luleå
Förluster:
C. Michal Handzus – Free agent till Los Angeles
C. Michael Homqvist – Free agent till Fröunda
C. Jeff Hamilton – Free agent till Carolina
C. Jonas Nordqvist – Free agent till Frölunda
C. Denis Arkhipov – Free agent till Ak Bars Kazan
RW. Radim Vrbata – Trade till Phoenix
RW. Tony Salmelainen – Trade till Montreal
RW. Peter Bondra – Free agent, ingen ny klubb
RW. Nikita Alexeev – Free agent till Ak Bars Kazan
D. Jassen Cullimore – Trade till Montreal
D. Adrian Aucoin – Trade till Calgary
G. Sebastian Caron – Free agent till HC Fribourg-Gotteron, Schweiz
Svenskar:
Magnus Johansson, Niklas Hjalmarsson
Coach:
Denis Savard
Preliminär laguppställning:
Sergei Samsonov – Robert Lang – Martin Havlat
Tuomu Ruutu – Jonathan Toews – Pat Kane
Rene Bourque – Yani Perreault – Patrick Sharp
Jason Williams – Kevyn Adams – Martin Lapointe
Duncan Keith – Brent Seabrook
James Vandermeer – James Wisniewski
Cam Barker – Andrei Zyuzin
Magnus Johansson
Nikolai Khabibulin (Patrick Lalime)
Andra noterbara spelare: Jack Skille, Dave Bolland, Troy Brouwer, Michael Blunden, Dustin Byfuglien, Danny Richmond, Niklas Hjalmarsson och Corey Crawford.
Bästa nyförvärv: Jonathan Toews och Pat Kane
Här kommer jag att välja två spelare eftersom de kommer att vara beroende av varandra inledningsvis. Bästa nyförvärv i år tror jag kommer vara Jonathan Toews tätt följd av Pat Kane. Det ska bli oerhört spännande att följa deras framfart i NHL i höst och få se Blackhawks framtid redan nu.
Värsta förlust: Michal Handzus
Kanske underligt att välja en spelare som spelade ynka 8 matcher i Blackhawks vackra tröja. Rent kvalitetsmässigt anser jag dock att Handzus är den spelare som hade kunnat bidra med mest till årets upplaga av laget. Förhoppningsvis kommer Robert Lang att mer än väl fylla tomrummet i första kedjan bredvid Martin Havlat.
Årets poängkung: Martin Havlat
Får Martin Havlat bara vara frisk hela säsongen kommer han inte bara vara Chicagos bästa poängplockare, utan även en av de allra bästa offensiva krafterna i hela NHL. Ett fungerande samarbete med Lang i första kedjan och en hel och fungerande kropp kan ge Chicago sin första 100–poängsspelare sedan Jeremy Roenick gjorde 107 poäng säsongen 1993/1994. Oavsett kommer Havlat att hjälpa till att fylla United Center med fans och som längtat efter en riktig stjärna i laget igen.
Årets nykomling: Jonathan Toews
Som synes är det höga förväntningar på Toews. Att som 19-åring gå direkt in i laget i en andra kedja är inget som vem som helst klarar av. Nu är dock inte Jonathan någon vanlig spelare och han har visat att han kan spela bra under press förut. Som nämnts ovan är han också en av förhandsfavoriterna till att vinna Calder Trophy som årets nykomling, inte bara i Chicago utan i hela NHL.
###
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
26.
27. Chicago Blackhawks
28. Columbus Blue Jackets
29. New York Islanders
30. Phoenix Coyotes
