På spaning efter ett försvar som flytt

På spaning efter ett försvar som flytt

Lika fröjdfullt som det emellanåt är att se Maple Leafs anfalla, lika förfärligt kan det vara att se laget försvara sig. Trade deadline gav noll och intet i form av förändringar på backsidan. En brokig skara utgör den backbesättning som laget ställer upp med, när nu jakten på den första slutspelsplatsen sedan 2013/14 går in i sitt slutskede.

Connor Carrick
För att göra sin första ”riktiga” NHL-säsong och för att i princip enbart ha bildat par med Jake Gardiner har Connor Carrick gjort bra ifrån sig. Upplevs som en stabiliserande faktor som kompensererar Gardiners tombola-liknande beslutsfattande. Det kan vara värt att notera att firma Carrick/Gardiner får starta en betydande del i offensiv och neutral zon.
 
Framtid: Förhållandevis ljus, det finns potential för Carrick att fortsätta växa, sitter på ett entrylevel-kontrakt i två säsonger till.
 
 
Jake Gardiner
Åh Jake, vad ska det bli av dig när du blir stor? Ingen spelare ger så blandade insatser av Maple Leafs backar där det ena matchen kan bjudas på övertidsmål för att i andra matchen vara så genomuselt defensivt spel att han blir bänkad större delen av tredje perioden. Man kan ju tycka att Gardiner borde börja visa tecken på att ha mognat som spelare då han trots allt är 26 år gammal och borde vara i, eller på väg in i, sin prime. Snarare känns det som att beslutsfattandet blir sämre och sämre. Spelet blir bättre när han får spela med Connor Carrick medan det inte fungerat alls när han testats med någon annan. Framförallt verkar Gardiners spel påverkas otroligt mycket av hur han kommer in i matcherna - kommer han in fel från början så eskalerar det allt som oftast till bottennivåer.
 
Framtid: I brist på annat så lär väl Jake Gardiner fortsätta husera i det andra backparet och han har kontrakt till och med 2018-19. Visst finns det mycket hockey i honom men han måste lyckas hålla sitt spel på en jämnare nivå för att kunna göra skäl för de drygt fyra miljoner dollar per säsong klubben betalar honom.
 
 
Matt Hunwick och Roman Polak
Maple Leafs svar på Humle och Dumle recenseras tillsammans eftersom de i stort sett aldrig spelar annat än tillsammans förutom när det finns skador i truppen. När spelet är i defensiv zon och motståndarna får rejält tryck mot Maple Leafs mål är det inte ens spelbara odds på att Hunwick och Polak är inne på isen. Till deras försvar kan det ju förstås hävdas att backparet startar flest gånger av alla i just defensiv zon och Mike Babcock verkar inte visa några tendenser på att ändra på den saken. Det största problemet är inte heller att de är dåliga på att freda målet. Det största problemet är att de allt som oftast verkar helt och hållet oförmögna att lägga ens en hyfsad passning för att få ut spelet ur zonen. När de inte lyckas med det är favoritåtgärden att istället slå en icing. Hunwick ser emellanåt stelopererad ut när han väl får en chans att vara i offensiv zon och ser ut som om han ångrat att han inte åkt och bytt istället.
 
Framtid: Båda sitter på utgående kontrakt och förhoppningsvis får ingen av dem förnyat förtroende.

 
Alexey Marchenko
Den 25-åriga ryssen plockades upp från Detroit via waivers och har bara spelat en handfull matcher hittills varför det inte går att utvärdera honom på ett rättvist sätt. Med tanke på hur det gick i Detroit är dock frågan vad Marchenko egentligen kommer att kunna bidra med i Toronto. Mike Babcock bidrog rimligen starkt till att Marchenko värvades och förhoppningsvis finns det en tanke bakom.
 
Framtid: Har kontrakt även nästa säsong med en relativt låg cap hit (1,45M)
 
 
Martin Marincin
Skadades i mitten av december och har bara spelat 23 matcher denna säsong och har fått hoppa runt och spelat halva tiden med Zaitsev och övrig tid uppdelat mellan Rielly och Carrick. Är väl tänkt som en slags defensiv specialist men ger generellt sett ett ganska blekt intryck och han verkar inte heller vara Babcocks favorit.
 
Framtid: Har kontrakt även nästa säsong och i ett orealistiskt drömscenario förbättras truppen så att Marincin kan gå in som sjätte eller sjunde back.
 
 
Morgan Rielly och Nikita Zaitsev
Precis som de två sämsta backarna recenseras även de två bästa tillsammans. Har tillsammans till största delen av säsongen bildat första backpar och gjort det bra. Morgan Rielly fortsätter utvecklas och kommer att kunna göra enormt stor nytta i många år framöver förutsatt att han får vara skadefri. När det gäller Zaitsev blir det intressant vad kontraktsförhandlingarna mellan honom och Lou Lamoriello kommer att utmynna i. Zaitsev går på ett rookiekontrakt i år och blir RFA efter säsongen. Han är förtjänt av betydligt mer pengar än de 925 000 dollar han får i år.
 
Framtid: Ljus. Rielly tjänar 5 miljoner dollar i fem år till, något som kan komma att ses som ett mycket prisvärt kontrakt de kommande åren. Zaitsev ska signas, kosta vad det kosta vill.

Mathias JohanssonMathias685132017-03-03 18:00:00
Author

Fler artiklar om Toronto

Dubas inför Trade Deadline: “Kollar på alla möjligheter”