SvenskaFans rankar NHL – Metropolitan Division: 1. Pittsburgh Penguins
Mästarna från 2016 och 2017 har äntligen fått en lång sommarvila.
2017 skrev Pittsburgh modern historia. Penguins blev då det första laget under lönetakseran att vinna Stanley Cup två år i rad. Senast det hände var när Detroit tog två raka titlar 1997 och 1998, och innan dess just Pittsburgh i början av 90-talet.
Penguins gick visserligen miste om en mäktig three-peat – tre raka segrar vore första gången sedan New York Islanders på 80-talet – men två raka segrar är bevisligen en bedrift.
Det som kunde ha blivit något episkt blev alltså ”bara” två raka segrar. Två långa och slitsamma säsonger tog ut sin rätt i vårens slutspel. Pittsburgh avfärdade visserligen rivalerna Philadelphia i en målglad tillställning, men för ovanlighetens skull tog det stopp mot Washington. Kanske fick Capitals en skjuts av slå ut sina trätobröder, ty man gick som bekant och vann Stanley Cup.
Pittsburgh fick en längre sommarvila för första gången sedan 2015, vilket gissningsvis inte är något negativt inför säsongen 18/19. Det har spelats mycket hockey bland truppen de senaste åren. Grundserie och slutspel tar givetvis mest uppmärksamhet, men det petades även in en World Cup för många av nyckelspelarna – mitt mellan de båda titlarna.
En liten längre sommarvila kan alltså vara väldigt gynnsamt i det här läget… även om en three-peat givetvis vore mer önskvärt.
Under alla år har Pittsburghs stomme varit intakt. Sidney Crosby och Evgeni Malkin har erbjudit ligans farligaste one-two punch i dussintalet år och Kris Letang har – trots en extrem skadesituation – det tredje högsta poängsnittet (0,68) bland ligans försvarare, med minst 500 matcher, över de tio senaste säsongerna. Marc-Andre Fleury har fått flytta på sig till förmån för Matt Murray, men det har knappast varit någon försvagning.
Det är en stomme som gör Penguins till utmanare år ut och år in. Den gör också de sex säsongerna mellan titlarna 2009 och 2016 till en aningen anmärkningsvärt lång tid. En stor del av den tiden slösades visserligen bort med Dan Bylsma och Mike Johnston som coacher – och det var först när Mike Sullivan klev in i december 2015 som Pittsburgh tog fart på allvar igen.
När Johnston skickades ut till förmån för Sullivan harvade Pittsburgh kring slutspelsstrecket, men när grundserien summerades var man näst bästa lag i Eastern Conference och tvåa i Metropolitan Division. Ytterligare två månader senare hade Sullivan blivit tidernas sjätte coach att vinna Stanley Cup samtidigt som man tog över ett lag mitt under säsongen.
Pittsburgh har många spännande inslag på plats, men det går helt klart att ifrågasätta Jim Rutherfords aktioner över sommaren. Han skickade ut Conor Sheary och Matt Hunwick för en conditional 4th rounder 2019 samtidigt som han signade Jack Johnson på ett femårskontrakt och tog tillbaka 41-årige Matt Cullen.
Är det verkligen så man ger sitt lag bästa möjliga förutsättningar för att vinna tre titlar på fyra år?
---
Målvakter:
Marc-Andre Fleury var under många år en framträdande målvakt för Pittsburgh, även om han gick på några minor här och där i slutspelet. De senare åren blev han däremot utkonkurrerad av Matt Murray – och gick sedermera med på att waiva sin no movement-klausul till expansionsdraften.
Pittsburgh behövde alltså inte exponera succémannen Murray och gråter nog inte allt för mycket. Med Murray i kassen föryngrade man sig avsevärt och fick ett billigare alternativ. Den gångna säsongen var inte lika framträdande som de tidigare, men slets också sönder på grund av skador.
Kanske framstår det som lite surt med tanke på Fleurys succé i Vegas, men den var svår – för att inte säga omöjlig – att förutspå, och vi kan nog räkna med att Murray förbättrar sig till 18/19.
Pittsburgh försökte sig på att ta in Antti Niemi som backup under 17/18, men det blev fiasko och finländaren försvann illa kvickt. Istället fick Casey DeSmith och Tristan Jarry alternera bakom Murray. DeSmith har de bättre siffrorna den gångna säsongen, men Jarry får beskrivas som mer lovande. Kanske föredrar Penguins att Jarry matchas regelbundet i AHL, medan DeSmith backar upp Murray.
Backar:
Matt Murray är en duktig målvakt och forwardsbesättning har såväl extrem spets som gynnsam bredd. Att kalla försvarsbesättningen för Pittsburghs akilleshäl är väl hårt, men det är helt klart lagets svagaste lagdel.
Kris Letang är en mycket kompetent försvarare, men är aningen för ensam – och har dragits med extrema hälsoproblem genom åren. Hjärnskakningar, nackskador, hjärtproblem och diverse smågrejer har plågat honom genom åren. 31-årige Letang har bara kommit upp i 82 matcher vid ett tillfälle och missade exempelvis hela slutspelet 2017 efter en nackoperation.
När Letang väl spelar är han däremot en poängstark back. Han kom upp i 79 matcher under den gångna säsongen och hans 51 poäng höll honom strax utanför topp-15 i backarnas poängliga. Slår vi ut hans produktion över de tio senaste åren har han också det tredje högsta poängsnittet (0,68) av alla backar med minst 500 matcher.
Letang är ett viktigt inslag i Pittsburghs försvar och spelar överlägset mest – vilket gör det än mer imponerande att Penguins kunde vinna 2017.
Justin Schultz var som så många andra misslyckad i Edmonton, men allt som behövdes var en flytt därifrån och han var framträdande under i synnerhet säsongen 16/17. Den gångna säsongen var ett steg tillbaka och Schultz kom bara upp i 27 poäng på 63 matcher. Possession-siffrorna (49,88 CF% och -2,98 Rel CF%) var mediokra och för Penguins del vore det tacksamt om han studsar tillbaka.
Brian Dumoulin har kamperat mycket jämte Kris Letang och sköter sig bra där. Tillsammans är de ligans tredje bästa par sett till CF% (54,69), bland alla backpar med minst 1000 5 on 5-minuter tillsammans. Det går desto sämre när han kommer bort från sin partner, men med tanke på hur framträdande Letang kan vara är det väl inget man ska hänga honom för.
Jämte Schultz hittar vi ofta Olli Määttä, en annan rejält skadedrabbad försvarare. Finländaren såg mycket lovande ut när han kom fram för några år sedan, men efterhängsna axelproblem och cancer har rimligtvis påverkat hans karriär. Säsongen 17/18 var faktiskt hans första säsong med 82 matcher och kanske har han lyckats lägga alla problem bakom sig.
Att tappa Matt Hunwick är ingen större förlust i sig – men att skicka iväg honom för att sedan ersätta honom med Jack Johnson, på ett femårskontrakt, är synnerligen märkligt. Men det var precis vad Jim Rutherford fick för sig. Nu är väl $3,25 miljoner för Johnson inte allt för orimligt, utan det är snarare längden som ska ifrågasättas.
Vill man vara konspiratoriskt lagd kan man konstatera att Johnson och Sidney Crosby är väldigt goda vänner och att Johnson har lidit svåra ekonomiska förluster efter att ha blivit utnyttjad av sina föräldrar. Oavsett vilket kan man i alla fall gynna Johnson ett välbetalt kontrakt, men man vill kanske inte se det i sitt egna favoritlag…
Slutligen fyller Jamie Oleksiak ut det ordinarie försvaret. 25-åringen anslöt från Dallas under 17/18 och ska hålla sig i tredjeparet. Noterbart är att Oleksiak kommer med sämst Rel CF% (-3,45) av de kvarvarande backarna från förra säsongen.
Chad Ruhwedel lär hålla till som sjundeback och Zach Trotman kan fylla på vid skador.
Forwards:
Pittsburghs forwardsbesättning är något utöver det vanliga. Den består av en extrem spets i form av två av ligans absolut främsta centrar och har gott om högklassiga utfyllnadsspelare.
De stora rubrikerna rör givetvis Sidney Crosby. Den här generationens bästa spelare håller fortfarande en hög klass, även om Connor McDavid kanske har roffat åt sig titeln som världens bästa spelare. Crosby behärskar allting, har aldrig varit under point-per-game och ser ut att ha lagt skadeproblemen för några år sedan bakom sig.
Crosby skrev in sig i historieböckerna när Pittsburgh vann de två senaste titlarna. Han tilldelades Conn Smythe Trophy båda åren och blev därmed historiens tredje spelare – efter Bernie Parent och Mario Lemieux – att bli MVP två år i rad. Crosby fortsatte på den inslagna vägen 2018 och gjorde 21 poäng på tolv slutspelsmatcher.
När Crosby lämnar isen hoppar istället Evgeni Malkin in och motståndarna kan knappast slappna av. Ryssen ger Pittsburgh ligans bästa one-two punch – och det är inte sällan som Malkin överträffar sin centerkollega. Ett färskt exempel är slutspelet 2017, där Malkin gjorde fler mål och poäng än Crosby, om än marginellt.
Det var också Malkin som tog hem den interna poängligan 17/18. Han slutade fyra i ligans poängliga och var en av åtta spelare att göra minst 40 mål. 32-årige Malkin missade bara en handfull matcher 17/18 – de senaste åren har han annars missat i snitt 20 matcher per säsong.
De två toppcentrarna är Penguins största tillgång, men bakom den duon stoltserar Phil Kessel – och ger en tredjekedja av klass. Kessel ryktas vara missnöjd över att spela så pass långt ner på lagets depth chart och det har sipprat ut lite traderykten, men trots det stod Kessel för 92 poäng.
30-åringen var framträdande under Stanley Cup-segrarna och även om han inte riktigt är på Crosbys och Malkins nivå ger han Pittsburgh tre formidabla kedjor – när man låter dem leda varsin kedja. Det är annars förhållandevis vanligt att Kessel får husera på Malkins högersida. Är Kessel missnöjd med att lira med avsevärt sämre kedjekamrater i tredjekedjan är det nog vettigt att placera in honom jämte Malkin. Eller tjänar man kanske mer på tre kedjor av klass?
På Crosbys ena vinge hittar vi oftast Jake Guentzel, som kom in i NHL under 16/17 och omgående gjorde succé. Han blev slutspelets bästa målskytt med 13 fullträffar och fortsatte att producera fina siffror även 17/18. Tio mål och elva assist på tolv slutspelsmatcher är trots allt inte fy skam. Nu går 23-åringen in på det sista året på sitt entry level-kontrakt och kan nog räkna med en finfin löneförhöjning.
Vi såg ofta Conor Sheary tillsammans med Crosby, men när han nu skickades ut för att bereda plats åt Jack Johnson kan nog Patric Hörnqvist få en hel del minuter i förstakedjan. Det är en plats han är van vid och den trion har fungerat väl ihop tidigare. Svensken fick ett nytt femårskontrakt i februari och går nu in på det första året där. Håller han sig bara kry är han god för 20-30 mål.
Pittsburghs andra svensk, Carl Hagelin, lär återfinnas till vänster om Malkin. Hagelin var Malkins vanligaste kedjekamrat under den gångna säsongen, men trots det kom han bara upp i tio mål och 31 poäng – en inte helt smickrande siffra med tanke på Malkins kompetens. Hagelins fart är däremot en tillgång och han kan döda utvisningar effektivt.
För ett år sedan släppte Pittsburgh iväg Nick Bonino till free agency, men hans ersättare kom in först i februari då Derick Brassard anslöt från Ottawa. Det blev ingen omedelbar dundersuccé, men i Brassard får man en klart kompetent tredjecenter som kan vikariera högre upp vid behov. Han är i alla fall ett avsevärt bättre alternativ där än Riley Sheahan, som Penguins bytte till sig i oktober.
Bryan Rust är en nyttig komplementspelare som kan hoppa runt lite överallt där det behövs. Han är god för 15-talet mål, men man får egentligen bara ut det jämte Crosby eller Malkin – och vill man offra någon annan winger för att peta in honom där? Rust kommer med ett färskt fyraårskontrakt, värt $3,5 miljoner per säsong, i bakfickan och det ger inte direkt några fyndvibbar.
Pittsburgh gjorde inga större forwardsförstärkningar över sommaren, utan det var bara Matt Cullen och Derek Grant som anslöt. Cullen var uppskattad under de två Stanley Cup-åren, men är nu 41 år och såg högst alldaglig ut i Minnesota förra säsongen. Hans possession-siffror (40,93 CF% och -7,79 Rel CF%) var sämst i ligan när vi studerar forwards med minst 800 5 on 5-minuter förra säsongen. Kanske skulle man signat honom som assisterande coach istället, om han nu är så viktig?
Grant spenderade 17/18 hos Anaheim där han bidrog med ett dussin mål och lika många assist. Kanske spelar han till sig en ordinarie plats under training camp, kanske får han sitta på läktaren.
Daniel Sprong är en spännande winger som testades i åtta matcher under 17/18. Han har varit framträdande i AHL och borde kunna ligga bra till för att slussas in nu. Åtta matcher är visserligen en liten sample size, men under den perioden samlade han på sig bäst CF% (62,84) och Rel CF% (10,81) i laget.
Dominik Simon och Zach Aston-Reese lär i första hand utmana Grant och Sprong om en ordinarie plats och kanske kan även Jean-Sebastien Dea, Teodors Blugers eller Garrett Wilson få några matcher här och där.
---
Tre styrkor:
Stjärnorna
Sidney Crosby, Evgeni Malkin, Phil Kessel och Kris Letang – en kvartett som gör mer eller mindre varje lag till en contender.
Vilan
Efter ofantligt mycket hockey över en längre period kommer Pittsburgh äntligen rejält fräscha till en ny säsong.
Powerplay
Pittsburghs powerplay är ligans mest effektiva. Phil Kessel gjorde flest powerplay-poäng i ligan medan Sidney Crosby och Evgeni Malkin delade på tredjeplatsen.
Tre svagheter:
Försvaret
Pittsburgh har visserligen vunnit två Stanley Cup-titlar utan någon anmärkningsvärd försvarsbesättning, men den är ändå den svagaste lagdelen. Bakom Kris Letang ser det tunt ut och noterbart är att Penguins hade det fjärde högsta GA/60 (2,68) i ligan.
Skaderisken
Penguins core må vara mäktig, men det är också en skadedrabbad sådan. Vid kass timing kan det bli ödesdigert.
Jim Rutherford
Han må ha tre Stanley Cup-ringar, men har också värvat in Riley Sheahan, Jack Johnson och 41-årige Matt Cullen för att boosta upp laget. Är det verkligen rätt strategi?
---
Preliminär laguppställning:
Jake Guentzel – Sidney Crosby – Patric Hörnqvist
Carl Hagelin – Evgeni Malkin – Phil Kessel
Riley Sheahan – Derick Brassard – Bryan Rust
Derek Grant – Matt Cullen – Daniel Sprong
Brian Dumoulin – Kris Letang
Olli Määttä – Justin Schultz
Jack Johnson – Jamie Oleksiak
Matt Murray (Casey DeSmith)
Andra notabla spelare: Tristan Jarry, Chad Ruhwedel, Zach Trotman, Dominik Simon, Zach Aston-Reese, Jean-Sebastien Dea, Teodors Blugers, Garrett Wilson
---
Säsongens poängkung: Evgeni Malkin
Det lär bli en kamp mellan Sidney Crosby och Evgeni Malkin i toppen av den interna poängligan. Ryssen har ett högre poängsnitt de senaste åren och håller han sig bara frisk kan det mycket väl tala för honom.
Säsongens viktigaste spelare: Sidney Crosby
När Sidney Crosby är påkopplad – och det brukar han vara – är Pittsburgh att räkna med.
Säsongens unga spelare: Daniel Sprong
Pittsburgh är ett av ligans äldsta lag och konkurrensen här är förmodligen obefintlig, men Daniel Sprong är helt klart värd att slänga ett öga på.
Säsongens doldis: Dominik Simon
Ett kort gästspel gav ett högt P/60 (1,70) förra säsongen – bättre än Sidney Crosby och Patric Hörnqvist – och tjecken kan mycket väl spela till sig en ordinarie plats.
Säsongens besvikelse: Patric Hörnqvist
Patric Hörnqvist är giftig i powerplay, men alldaglig i 5 on 5-spelet. Det räcker att han snubblar till lite så går produktionen ner rejält.
---
Truppen:
---
Redaktionens rankning:
Metropolitan Division
1. Pittsburgh Penguins
2. Washington Capitals
3. Philadelphia Flyers
4. Columbus Blue Jackets
5. New Jersey Devils
6. Carolina Hurricanes
7. New York Rangers
8. New York Islanders
---
NHL:s 31 lag presenteras i form av en rankning inom de fyra divisionerna. Samtliga skribenter fick ranka divisionerna, som sedan summerades till en gemensam rankning för hela redaktionen.
Vill du skriva om Pittsburgh på SvenskaFans? Hör av dig till hockeyredaktören Niclas Viberg på niclas.viberg@svenskafans.com
Se hela NHL-säsongen på Viaplay för endast 399 kronor per månad - signa upp dig här
