Tankar i Novemberslasket
Det spöregnar i huvudstaden, förkylningen vill inte släppa taget och NHL-säsongen är en månad gången.
Vädret orkar jag inte prata om, det är som det alltid är i Sverige, plus sex grader och duggregn. Min förkylning är inte mycket att orda om mer än att den är ett direkt resultat av att min sons lilla näsa producerar fler antal snorbusar per sekund än New Jersey Devils producerat mål per match så här långt in på årets säsong.
I dåligt väder sitter man inne, eller jag gör det i alla fall, och har då följdaktligen tid att reflektera över saker och ting, i mitt fall främst saker rörande National Hockey League.
Nyss nämnda Devils är inne i en avgrundsdjup svacka, och inte blev det bättre av att stjärnan Zach Parise är borta i tre månader p g a den meniskskada han kände av redan under sommaren.
Snacka om att det är upp till bevis för hela laget om de ska kunna vända trenden. Ilya Kovalchuk snittar 0.5 poäng per match, Martin Brodeur ligger långt ner i målvaktslistorna och den fruktade backbesättningen har spelat under all kritik. Eller förresten, SAMTLIGA spelare har spelat under all kritik.
Ett lag med ny skepnad behöver förvisso tid att bygga upp en konsensus, att hitta sitt eget spel, men man har inte råd att ge de andra lagen i Eastern ett allt för stort försprång.
Kovalchuk har tydligt visat att han inte hittat sin roll än, och tillsammans med övriga forwards inte jobbat tillräckligt bra i egen zon vilket gjort att Devils inte orkat ställa om till anfall efter att ha jagat puck i långa sekvenser.
Med kravet på att superstjärnan i laget "ska ha" sina 22-23 minuter per match tillkommer också krav på superstjärnan själv. Han MÅSTE producera. Kovalchuk är signad för att göra mål - i massor - och hittills har han hittar rätt endast tre gånger på tolv matcher.
Utan att producera faller Kovalchuk in i oidentifierbar roll som...ja vadå? Ledartyp? Kom igen, det finns tydligare ledartyper i min sons öppna förskola.
Kovalchuk skulle ju vara Devils go-to-guy, matchvinnare, game-breaker. Kärt barn fick många namn. Kovalchuk är dock inte särskilt älskad bland Devils fans för tillfället , eftersom han inte gör det han är där för att göra. Mål.
Det ska dock poängteras att en talang av Kovalchuks mått brukar hitta målet för eller senare, men frågan är om det verkligen kommer att hända i ett Devils som mer och mer börjar prata om att gå tillbaka till att spela "Devils hockey", vilket i min bok betyder ett tight försvarsspel med få misstag och där samtliga forwards jobbar häcken av sig över hela banan. Stämmer den beskrivningen in på Ilya Kovalchuk? Tiilåt mig att tvivla.
Det ska hursomhelst bli ytterst intressant att följa New Jerseys framfart i år, med viss reservation för ordet "fart". Framsteg är i alla fall ett måste om de inte ska missa slutspel för första gången sedan hjulet uppfanns.
