Tillbaka på ruta ett
Jag skrev i slutet av förra artikeln att det skulle bli spännande att se vad jag får skriva om idag, och en förhoppning om att det skulle vara en positiv artikel. Vi får nog säga båda ja och nej på den va?
Carolina Hurricanes-Boston Bruins 8-2
Philadelphia Flyers-Boston Bruins 0-3
Boston Bruins-Seattle Kraken 2-0
Toronto Maple Leafs-Boston Bruins 4-0
Vilken jävla stjärnsmäll. Så kan man lugnt säga att matchen mot Hurricanes var. Vi var så fruktansvärt dåliga så jag vet knappt om jag sett något liknande under dom 12 åren som jag följt Bruins, tror knappast det. Vi var underlägsna i allt och lite till och det var pinsamma siffror som stod på resultattavlan till slut. Det jobbigaste av allt där och då var att det kunde varit mycket värre siffror om det inte hade varit för att både Swayman som blev utbytt efter sjätte målet och Korpisalo gjort fina insatser i målet. Det säger väldigt mycket när det är på det viset när man släpper in åtta kassar. Tre av dom kom dessutom i powerplay vilket är något som vi har varit ruskigt bra på tidigare men nu har vi läckt som ett såll flertalet gånger redan. Återkommer till det senare i artikeln.
Här var det väldigt många som började höja rösterna om att Montgomery sitter väldigt löst och det är ju egentligen sjukt med tanke på var vi kommer ifrån, men jag återkommer till det också.
Men helgen kom och matchen mot Philadelphia skulle spelas och inför så hade man inte mycket hopp med tanke på insatsen mot Canes och starten i helhet på säsongen. Joonas Korpisalo fick starta i målet och hör och häpna, vi gjorde en riktigt bra match över 60 minuter där vi var det bättre laget matchen igenom. Trots det så fick vi inte in pucken mer än två gånger bakom inhoppande Kolosov i Flyersmålet via Matt Poitras första mål för säsongen och Justin Brazeaus tredje.
Marchand avslutade målskyttet i öppen kasse och en nolla i kolumnen satt som en smäck efter att ha släppt in åtta mål matchen innan. Hockey, logikens sport va?
Redan dagen efter tog vi emot Seattle på hemmaplan och även det här var en helgjuten insats i 60 minuter. Första perioden var det bästa vi sett från laget den här säsongen och det dröjde till minut 17 innan Kraken ens fick ett skott på mål! Vi gjorde också två framåt via en styrning av Brazeau och en delikatess av Coyle i PP.
Men efter det spikade Joey Daccord igen kassen och trots massvis med lägen för oss så var det match efter 40 minuter. Då fick Swayman agera som den målvakt vi vet att han kan vara och stod för flertalet fina räddningar plus att han hade tur med två ramträffar när pucken gick förbi honom. Vi försvarade oss helt enkelt till segern men det kunde också ha kostat oss densamma.
Nu hade man ju fått upp hoppet om att vi kanske kunde börja bygga vidare på något bra med två matcher på raken där vi spelade riktigt bra. Men så kom nattens match mot Toronto. Och ser man till helheten så gör vi faktiskt ingen dålig match. Vi har tillräckligt med lägen för att vinna den men Stolarz var grym i kassen och vi hade inte den där rätta skärpan vid avsluten vi tog. När vi då dessutom återigen drar på oss massor med onödiga utvisningar och dom utnyttjar det tre gånger om samtidigt som vi inte gör mål framåt och allt som oftast har problem att få skott både mot och på mål i vårt eget PP blir matchen tiltad åt ett håll lite för mycket i mina ögon sett till hur spelet såg ut.
Toronto fick sju lägen i powerplay och vi fick sex lägen, 3-0 till dom i den spelformen och vi är tillbaka på ruta ett igen är känslan efter två bra matcher på raken.
Sammanfattning
En totalt miserabel insats som var ett lågvattenmärke deluxe sett till hur man känner igen Boston i vanliga fall. Nog för att vi brukar ha svårt för Carolina men det där var bara pinsamt. Sedan två raka matcher där vi håller nollan i båda och man börjar verkligen känna igen Boston Bruins från dom senaste åren igen. Det är ju precis sådär vi ska spela för att vara framgångsrika, det är ju uppenbart!
Men så kommer matchen mot Toronto och vi skjuter oss själva i foten ännu en gång den här säsongen. Det är saker vi gör som kan undvikas till tusen. Zadorov behöver inte dra en klubba i bröstet på Pacioretty i ett ofarligt läge. Men det gör han, pang 1-0 i powerplay. Direkt efteråt drar Pastrnak upp klubban i ansiktet på en Torontospelare, det kan undvikas alla dagar i veckan, pang 2-0 i powerplay.
Sen får vi ju två-tre chanser i powerplay själva att komma tillbaka i matchen men spelar för omständigt mestadels och när vi väl får bra lägen så skjuter vi antingen utanför eller så räddar Stolarz. Vi måste verkligen förenkla spelet i vårt powerplay. Dumpa pucken, överbelasta och hitta fria ytor och så fort läge ges så ska skotten komma och minst en spelare ska stå vid mål. Då kommer det slinka in puckar till slut.
Men nu hamnar man i läget igen att nästa match blir oerhört viktig. Som jag skrev tycker jag att vi spelmässigt gör en helt okej match och då alltså har tre raka matcher där vi spelar bra. Det gäller att vi bygger vidare på det trots att resultatet gick emot oss inatt, men det är nog lättare sagt än gjort med ett lag där många spelare spelar utan självförtroende. Vi skulle behöva få lite enkla mål likt Nylanders passning som går på Carlos bakben och in i mål liksom. Ett tufft läge är vi fortsatt i men jag hoppas verkligen att vi kan bygga vidare på senaste tre matcherna spelmässigt men där vi minimerar utvisningarna och hittar nya vägar att vara effektiva i special teams.
Veckans tre rubriker
1. Boxplay
Förra veckan var det powerplay, nu är det boxplay. Inte mindre än fyra gånger den här säsongen, fyra gånger på 14 matcher har vi släppt in tre mål i boxplay. Det är fruktansvärda siffror. Jag såg en tweet efter Carolina-matchen där vi för tredje gången släppte in tre mål i spelformen som säger en hel del. Denna säsong behövdes det 11 matcher för att det skulle hända, hur lång tid behövdes det innan dess tror ni för samma sak? 457 matcher! Läs det igen, 457 matcher innan vi kan hitta tre matcher där Bruins släpper in tre mål i boxplay. Det måste såklart förbättras avsevärt mycket för det gör just nu att vi förlorar massor med matcher. Speciellt när powerplay inte är bra heller. Vi ligger på 76,2% i boxplay och vi är det lag som tar flest utvisningar i hela ligan med 63 stycken just nu. 6 stycken fler än Maple Leafs och Sharks på delad andraplats. Dom som tagit minst ligger under 30 utvisningar hittills så vi dubblar den summan vilket såklart inte är hållbart i längden heller. Vi måste spela mer diciplinerat och när vi väl hamnar på botbänken måste dom fyra som gör jobbet på isen göra det bra mycket bättre än hittills.
2. Sparka Montgomery?
Som jag var inne på tidigare så började det mumlas en del om att Montgomery satt löst efter matchen mot Carolina och det är ju inte så konstigt, det är alltid tränaren som får ta ansvaret för uteblivna resultat. Men om man ser lite nyktert på det vore det sjukt om man skulle sparka honom redan nu. Sedan han kom in i organisationen vinner vi 70% av matcherna och vi har varit ett av dom bästa lagen i ligan under dom två säsongerna han varit ansvarig tränare innan den här varav den första var rekordsäsongen. Att vi inte skulle ha mer tålamod med honom än 11 matcher i starten av denna säsongen skulle vara väldigt konstigt kan jag tycka då. Men med tanke på hur spelet har sett ut så är det inte så konstigt. Jag tycker nog mer att det är spelarnas ansvar i detta läget. Våra spelare som ska leverera och som har levererat tidigare har inte gått att känna igen och då blir vi såklart ett sämre lag. Det gäller nu att spelare som Pastrnak, Marchand, Coyle, Zacha, Frederic, Geekie, McAvoy, Lindholm och Carlo kliver fram och visar vägen som vi vet att dom kan göra. Tillsammans med att nyförvärven hittar rätt. Annars är det en riktigt bra tränare som kanske försvinner från oss.
3. Tyler Johnson signad
Det dröjde en bra stund men till slut så signade vi Tyler Johnson till ett ettårskontrakt värt 775000 dollar. Han har ju tränat med oss under hela campen och i starten av säsongen och bidat sin tid och till slut fick han alltså ett kontrakt och första matchen spelade han inatt. Montgomery ändrade i kedjorna ganska snabbt så det var ingen lätt match för honom att börja i men förhoppningsvis kan han hjälpa oss både i spelet fem mot fem och i powerplay. Erfarenhet av att vinna skadar aldrig och han är en offensiv spelare som vi förhoppningsvis kan få rejäl nytta av framöver.
Interna poängligan
David Pastrnak 11 (6+5)
Brad Marchand 10 (3+7)
Elias Lindholm 8 (2+6)
Mark Kastelic 7 (3+4)
Cole Koepke 7 (3+4)
John Beecher 6 (2+4)
Justin Brazeau 5 (4+1)
Hampus Lindholm 5 (2+3)
Charlie McAvoy 4 (2+2)
Mason Lohrei 4 (1+3)
Matthew Poitras 4 (1+3)
Nikita Zadorov 4 (0+4)
Pavel Zacha 3 (1+2)
Brandon Carlo 3 (1+2)
Trent Frederic 3 (1+2)
Charlie Coyle 2 (2+0)
Morgan Geekie 2 (0+2)
Andrew Peeke 2 (0+2)
Målvaktsstatistik
Jeremy Swayman - 4 vinster på 10 starter, 89,4%, 3,14 GAA 1 hållen nolla
Joonas Korpisalo - 2 vinster på 4 starter, 89,4%, 2,70 GAA 1 hållen nolla
Kommande matcher
Natten mellan 7-8 november 01:05 Boston Bruins-Calgary Flames
Natten mellan 9-10 november 01:05 Boston Bruins-Ottawa Senators
Natten mellan 12-13 november 02:05 St Louis Blues-Boston Bruins
Tre matcher som väntar innan nästa artikel och det är tre matcher som vi ska kunna vinna på förhand. Men, och det är ett stort men, då måste vi spela som vi gjorde i helgens matcher och inte så som vi gjort för många gånger tidigare den här säsongen. Viktig match framförallt mot Ottawa som vi ju har i samma division.
Calgary har börjat bra den här säsongen och har 15 poäng på 13 matcher där Rasmus Andersson leder interna poängligan på 11 poäng och både Dustin Wolf och Dan Vladar gör det väl godkänt i kassen hittills.
Ottawa ligger just nu precis bakom oss i tabellen med 12 poäng men då har dom spelat två matcher mindre vilket än mer betonar vikten av att vinna den. Här är det Tim Stützle som leder interna poängligan med 17 poäng tätt följd av Brady Tkachuk på 16. Det blir ju också första mötet mellan Swayman och Ullmark sedan han blev borttradad från oss vilket ger den här matchen än mer tändvätska såklart. Ullmark har nästan identiska siffror med Swayman just nu, ska vi ta det som en hint att dom saknar varandra med tanke på att dom ligger mellan 89% och 90%? Långt under den nivån dom har hållit senaste säsongerna.
Vi beger oss till Missouri för ett möte mot våra finalmotståndare från 2019 i Blues på tisdag natt och även dom har börjat överraskande bra med 14 poäng hittills. Där är det Jordan Kyrou som leder styrkorna med 11 poäng men där man också åkt på tunga skador i form av Robert Thomas och Philip Broberg som börjat förvånansvärt bra i klubben med 9 poäng. Binnington och Hofer har ungefär samma räddningsprocent som Calgaryduon så här har man fått bra målvaktsspel hittills.
Får man önska sig något så önskar jag mig sex poäng efter dom här tre matcherna.
Lets go Bruins!
