Inför Real Madrid - RCD Espanyol.
Fördelen med botten är att man inte kan sjunka längre ner.
Fördelen med botten är att man inte kan sjunka längre ner.
Inför söndagens match står vi inför en trevlig uppgift. Man kan ta till de gamla klyschorna om att gå ut spela vårt spel, koncentrera oss på det vi skall göra, det är bara att kämpa Osv. Detta brukar fungera utmärkt det är det som är det tråkiga med klyschor. Problemet vi har är att för motståndet står Madrid.
Detta Madrid som med storheter som Zidane, Ronaldo, Carlos med flera skall besökas på deras egen arena och det låter snarlikt ett uppdrag för Tom Cruise i Mission Impossible. Laget har under de senaste åren bländat kanske världen mer än den spanska publiken och experterna med sitt offensiva upplägg. De kan i sina goda stunder rulla ut vilket lag som helst i världen och på min näthinna sitter det fortfarande kvar minnesbilder från hemmamatchen mot Manchester United i Champions League. Det var en total uppvisning i hur det kan gå när många offensiva genier samarbetar för att gå framåt och efter matchen var det väl en av Neville bröderna
som befann sig i ett fullständigt chocktillstånd. Samtidigt kan man förstå varför Beckham ville byta, han hade hittat något bättre förmodligen.
I vårt lilla läger är det mungipor neråt efter förra helgens förlust mot Malaga på hemmaplan. Detta var den match de flesta trodde skulle bli vändningen med stort V men ack vad vi bedrog oss. Trots att antal chanser så släppte försvaret in två billiga bollar och det känns som att kalle anka har fått lite stort inflytande i våra bakre regioner.
Vårt försvarsspel är i skrivande stund ett svart hål som strålar ut från nätmaskorna bakom Lemmens och bollarna bara
sugs in av den väldiga kraften känns det som. Skall men ge en ärligare version så är vi obeslutsamma och okoncentrerade som är på gränsen till idioti. Man tittar så mycket på bollen att man fullständigt glömmer att markera om motståndaren rör sig två decimeter åt valfritt håll. Vi har försökt åtgärda problemen på lite olika sätt genom olika uppställningar. Vi har gått från 4 - 5 - 1 över till en fembackslinje men det är inte här problemet ligger, vi hade kunnat ha hela laget i straffområdet och ändå släppt in ett skräckinjagande antal. Antalet individuella misstag på den egna tredjedelen av planen är alldeles för hög för Espanyols eget bästa.
Hade vi haft en någorlunda säsong hitintills hade detta mötet kunnat bli en fest. Madrid är som lag betraktat inte alltid en maskin som obevekligt tuggar i sig motståndarna. Försvarsmässigt lämnar man ibland lika mycket att önska som vi men skillnaden framåt är ändå brutal. Clemente har säkert suttit i Tv-rummet där hemma och varvat Madrids match mot Valencia om och om igen. Vårt problem är att vi skall försöka göra om bedriften med hjälp av Tayfun, Bastia, Wome och liknande storheter då vi är i total avsaknad av Albelda, Barraja och Aimar varelser.
Vår ligaplacering är det inte många vägar runt. vi ligger sist i Primeran och har ett program som inte ser speciellt
trevligt. Vi möter i tur och ordning Madrid, Valencia och Celta Vigo. Detta gör att placeringen kan bli hyfsat svår att förbättra under den närmsta tiden men skam den som ger sig.
Det finns trots allt ett visst hopp Madrid kommer med stor sannolikhet att undervärdera oss, rotera spelare och se lite
lätt ointresserade ut förhoppningsvis. en av mina största förhoppningar är att Guti spelar från start för som jag ser det är han en av de mest överskattade spelarna i Primeran. Visst han är bra mycket bättre än de flesta av våra spelare det är inte riktigt där min poäng är. Poängen ligger i att jag sällan sett en spelare som tillför så lite och gnäller så mycket på allt från domare, medspelare och motspelare där verkar han bara ha en överman i Spanien och det måste vara Kluivert.
Till söndagens match har vi ett lag som är relativt friskt naturligtvis är de två mittbackarna fortfarande borta, Lopo
och Soldevilla (elas ligaplacering) men för övrigt har vi ett helt och friskt lag. Jordis blodiga ögonbryn är läkt efter lite applicering av nål och tråd och övriga är fullt friska så min gissning på de som åker längst fram i bussen är
Lemmens; Bertran, Jarque, Torricelli, Wome; Maxi, Tayfun, Bastia, Bobson, Domoraud; Tamudo
Detta innebär att tyvärr får inte Molina och Jordi plats i start elvan men det är också ett förmodande. Clemente har pratat om förändringar i laguppställningen dock ej någon revolution så vi får se vad som händer och med hans förmåga att överraska vet man aldrig vilken elva han vill prata med på vägen mot huvudstaden. Så upp på, den vackra Iberia bussen mot huvudstaden och bärga en poäng för alla oss små som får leva med Bobson istället för Beckham.
Glädjande kan jag meddela att vi har tre spelare med i U-21 truppen, hjältarna är :
David García, Jarque och Marc Bertrán.
