3 X Begravning. 2 X Lag. 1 X Problem

Ibland står man knähögt i lik och alla funderar på ett nytt Guernica.

Vid denna säsongsstart hade de flesta av oss Espanyolanhängare vissa saker klara för oss. Förvisso hade vi inte råd att köpa spelare men det fanns en i vårt tycke fin hög av spelare som kunde plockas upp på fri transfer. Detta skulle naturligtvis borga för en sak. Att det inte skulle bli lika mycket lindansande detta året som det som gått. Att köra en repris på förra året var i varje Barcelonabos hjärta en omöjlighet och en tanke som frustrerade alla.

Det finns tyvärr i Barcelona två lag och både den stora och den lilla i Primeran hade gått ungefär lika dåligt. I vår klubb berodde det helt enkelt på pengabrist och att man krävde för mycket av de unga spelare som man tog upp från Canteran. Det är inte lätt att gå från lovande ungdomsspelare till ordinarie god spelare i det som kallas A-laget.

I den andra klubben var det inte pengarna som saknades, det var heller inte bristen på holländare snarare tvärtom. Under ett stort antal år hade man gjort samma misstag
som den lilla. Man tittade i backspegeln och hoppades att dåtidens recept fungerade på nutiden. Efter att ha haft en av sina mest framgångsrika perioder under en holländsk tränare trodde man att det bara var att kopiera och vips skulle framgångarna komma som manna från himlen.

Är man nu en cynisk realist som jag inser man att när det regnar manna från himlen är den fattige utan slev. Utav framgångarna blev det i båda fallen intet och man försöker sig på allt mer avancerade former av konstgjord andning för att blåsa liv i patienten.

Espanyols räddning bestämdes tidigt vara en ny arena. Inget betongblock à la Olympiastadion, inget opersonligt knökbygge där man inte ens kunde ta vinsten från korvförsäljningen utan en modern arena. En arena med VIP-loger och diverse trevliga samkvämsområden så att även det stackars storkapitalet kan sitta bekvämt i bepansrade loger. Bepansringen gäller lika mycket mot pöbeln som mot ETA för tillfället och allt är kaos.

Barcelonas räddning bestod av holländare en masse. Desto fler desto bättre. Tränaren hade ju ett allvarligt kommunikations-problem annars då han inte pratade spanska. Ibland tog detta sig närmast komiska uttryck på banan och klubben hamnade i mer och mer bakvatten. Nu har denna tränare bytts ut och in kom en spanjor från de egna leden som försökte få lite rättning i leden. Han ersattes dock snabbt av - just det - en holländare. För övrigt var listan över tränare fylld med just detta folkslag och enligt alla rapporter fick man inte den man från början ville ha och då får man nöja sig med en annan holländare.

Problemet för båda klubbarna är att man nu ser sig frånsprungna av huvudstaden Madrid. Det är där framgångarna finns det är där pengarna har investerats under senare tid. Alla världen runt vet vem Florentino Perez är, vem har koll på Gapart och Sanchez Llibre? Man har under många år odlat en sorts underdog mentalitet i båda klubbarna från Barcelona och nu slår det tillbaka på en själv. Det har ofta varit vi mot dom i en evig karusell där det katalanska har stått överst på dagordningen när det passat en.

I den stora klubben finns det ingen egentlig risk för nedflyttning man har helt enkelt en för bra trupp för detta. Den ligatitel man däremot suktar efter ligger långt borta. I vårt fall är det desto värre, vi har inte någon större inneboende kapacitet i spelarna och hamnar därför där vi gör. Under ett antal år har man hållt hårt i plånboken och förra årets mirakel där man lyckades undvika nedflyttning blir inte lättkopierat.

Idag när den ena tar emot Murcia på hemmaplan och den andre åker för att kämpa mot Racing finns det många lik i garderoben. I Espanyols fall tre! Det första är naturligtvis medlem nummer 329 Francisco Puyuelo som idag begravs efter att ha avlidit på läktaren under söndagens match mot Celta ett bevis så tydligt som något på att vi inte riktigt är där vi skall vara.

Den andra begravningen är mamman till vår förre sportdirektör och vicepresident Claudio Bern. Hans mamma gick bort i söndags och min tanke blir naturligtvis, såg hon matchen på TV? Stackars Agnes begravs idag klockan 12.30 lokal tid och uppslutningen lär bli stor. Sonen är en av dom som försvann på ett mystiskt sätt under senare delen av 80-talet ur Espanyols organisation.

Den tredje begravningen kan bli laget alternativt tränaren. Vid en förlust mot Racing idag onsdag måste Espanyols styrelse tvaga sina händer och göra sig av med tränaren. Det tråkiga är att man på detta sätt kan göra sig fri från ansvar och lägga skulden på tränaren istället för att granska vad som verkligen är fel. Tron att allt ordnar sig har varit stark men nu går även presidenten ut och säger att han sett änglar och då, då vet man att det är kris.

Bäst just nu: Gaudis gatlampor står kvar oavsett vilken division vi befinner oss i.

Sämst just nu: De är jättesvåra att betrakta och uppskatta om man är full.

Jan Tinmark2003-10-29 12:15:00

Fler artiklar om Espanyol