Ligger man sist bör man göra något
Vi bytar allt som går att byta. Välkommen Fernandez, sportchef och Ivan De La Pena.
Efter elva omgångar som i stort sett bara tagit oss närmre det som den förre Atletico Madrid presidenten kallade ett år i helvetet var det dags.
Vi tog det beslut som många föreningar tar då det går mindre bra rent resultatmässigt för laget. Tränarens huvud får rulla och alla hoppas på att en ny röst skall hjälpa en fram till nya mästerverk. Det är en taktik som är mycket omdiskuterad men ibland framkallar resultat. Detta att höra en ny röst, se saker ur ett annat perspektiv och få en nytändning kan vara effektivt. I vårt fall är jag lite tveksam. Inte så att den nya tränaren på något sätt skulle vara sämre, tvärtom "men ändå" som Carola sjöng.
Vår trupp har under de senaste åren lidit av det som kallas åderlåtning. Har man varit en hyfsad fotbollspelare har Espanyol och dess löneförmåga oftast varit av det svagare slaget. Inför denna säsongen var det Milosevic som gick till Celta och Roger som tog flyttbussen till De gula ubåtarna i Villareal. Varje säsong de senaste åren har sett likadan ut och man har fått fylla på så gott man kan med egna och det viktigaste billiga talanger. Det är ju Reals president som myntade uttrycket "Zidanes y Pavones" för vår del har det blivit lite många Pavones och lite för få Zidanes.
Tränaren som kommit är ingen okänd man från det blå. Han har själv spelat för oss men han har fått mer uppmärksamhet som tränare. Sin karriär som tränare har byggt på fem mycket framgångsrika år i Bilbao där han lyckades med konststycket att få dom till Champions League. Han har även tillbringat en tid i det franska storlaget Paris Saint-Germain där han lyckades ta dessa till en ligatitel. Hans namn är Luis Fernandez med ett påhäng av Toledo. Han är född 1959 och har sett det mesta som finns att se fotbollsmässigt. Själv börjar jag dock undra när han på Espanyols hemsida uttrycker sig positivt om truppen. Det goda med Fernandez är att han är en offensiv tränare, redan i första matchen var vårt extremt låga 4 - 5 - 1 förvandlat till ett lite offensivare spel. Vill man dra det lite längre kan man se det som en ren 4 - 3 - 3 uppställning. Luis menar på att det finns hopp och det är bara att ta tag i problemen men källan till problemen ligger långt bakåt i tiden.
Espanyol är ett aktiebolag, inget stort sådant men ändock. Vi har inte en stark ägare utan en triad som bestämmer och äger en majoritet. När man en gång gjorde om Espanyol till aktiebolag ville man vara säker på att klubben inte köptes upp av utomstående samtidigt som det inte var de kapitalstarkaste som skulle bli ägare. Problemen har sedan kommit slag i slag. Om du har ägare som inte själva vill satsa stora pengar skulle man kunna göra en nyemission i bolaget. Problemet med hela detta resonemang är att då späs deras procentuella andel ut och de tappar kontrollen. Sett ur ägarnas perspektiv är detta inte vägen att gå, stigen vi måste vandra heter ekonomisk disciplin och det är en hård väg. Klubbens ägare har själva målat in sig i ett hörn och nu har åren av ekonomisk träda visat sig i kvaliteten på truppen. Att under vissa perioder gå på sparlåga är inte orimligt men Espanyol har gjort det i för många år för att det skall vara sunt.
När man sedan sparkar tränaren som förra året kom in och räddade dom undan nedflyttning kan man som supporter bara skratta åt eländet. Det är de styrande familjernas sätt att tvaga sina händer från det som från början har varit deras plan. Presidenten i klubben - Sanchez Llibre - har nu ställt sin plats till förfogande och det är bara ännu underligare. Skulle de plocka bort honom också på mötet i veckan har det gått ett fullt varv i galenskap. Presidenten har efter bästa förmåga gjort sitt för att få detta att fungera, han har gjort exakt det som ägarna har velat. Han har hållit kostnaderna nere för att få fram pengar till det nya stadium som skall byggas. Han har varit en svångremspresident i bästa Gunnar Sträng modell. Skulle man avsätta presidenten ger man faktiskt sig själv underkänt och säger att den bana vi slog in på från 1991 och framåt har slagit fullständigt fel. Det är väl upplyftande läsning för de flesta fans när deras klubb känner att de kastat bort tolv år på ett galet experiment.
På samma gång som tränaren gick fick även sportchefen gå. Han hade uttalat sig lite kargt om Espanyol dess ledning och försöket att spara pengar(El Mundo 3/11-03). Han menade på att ett stadionbygge visst var viktigt men den prioritering som ekonomichefen sätter på det är för hög. Ett nytt stadium i Segundan är ingen behjälpt av och det behövs pengar till truppen för att inte åka ner till helvetet. Som tack för klarspråket får man gå och det anställs en ny och lite tystare sportchef.
Att det behövs förstärkningar har dock inte undgått någon. Förvisso har skadorna varit många och dessa börjar koma tillbaka i träning men behovet av nytt blod finns där ändå. Det var naturligtvis pga. blodombytet man bytte tränare och man har faktiskt även fixat en ny bollspelare till klubben. In kommer en gammal Barcelonabo som har sett sig omkring lite i världen under åren. Mannens namn är Ivan De La Pena som efter mindre lyckade säsonger ibland annat Lazio nu återvänder till sin barndoms gator. Pena är en bra förstärkning för vår del och att han eftersom han varit utan kontrakt blir spelklar omedelbart gör det hela ännu skönare. Frågan de flesta ställer sig nu är simpel är han ett extra räddningspaket eller ingår han i det man aviserade redan tidigare då man lovade supportrarna cirka 2,5 miljoner euro till förstärkningar. Ingår den flintiga Pena i de pengarna lär det bli ett rövarliv i december.
Finns det något hopp?
Som den vise mannen sa så länge det finns liv finns det hopp. Vi har om vi överlever det här året och nästa skaffat os ett ekonomiskt utrymme för framtida satsningar. Vid samtal med Casanova (han heter så) assisterande ungdomsansvarig i Espanyol påpekar han att Espanyol har två killar med till den omtalade matchen mot Sverige i U-21 landskampen. Han lägger även snabbt till att man hade haft en tredje om Bertran inte blivit skadad. Problemet som det ser ut just nu är att det är rätt stor skillnad på att vara lovande ungdom och bärande spelare i ett lag. "Man måste ha ett överskott av kraft" och det har inte de yngre spelarna fortsätter han. - De har fullt upp med att spela i Primeran och har svårt för att bidra med så mycket mer-. Skall man se det ur detta perspektivet är det de mer rutinerade som har svikit men vi har i gengäld inga rutinerade kvar. Det skall dock sägas att kan vi bara härda ut och fixa till det nu skall det nog lösa sig på längre håll.
Så må ett nytt vackert stadium uppstå där det på nytt spelas en vacker fotboll så blir vi alla glada. Det roligaste av allt är att den som ligger bäst till för att bygga arenan är Reals ordförande Perez och ett av hans byggkonsortium, smaka på den om du kommer från Katalonien.
Har du frågor, åsikter eller dylikt skriv till nedanstående email adress.
jahlm@hotbrev.com
