Poäng och Poäng spela boll istället
En usel match kan ochså vara rolig att läsa om.
Att Espanyol är innne i en trend och att den trenden sedan består i att vägra förlora borde normalt vara bra eller? Fel ack så fel du har för inte ens jag kan efter de rapporter som kommit in finna någon större glädje i en pinne mot Betis. Detta trots bortaplan och skador samt avstängningar på nyckelspelare. Till den lista kan tex Tamudo och Lopo bifogas men trots detta.
En gång i tiden gjorde Tommy Svensson den gamle förbundskaptenen ett offensivt experiment med 3-5-2 uppställning. En trevlig liten Spanjor vid namn Clemente som tagit över rodret i Espanyol har förvandlat detta till något oerhört segt och defensivt. Det är faktiskt mer likt 5-3-1-1 där försvaret prioriteras på bekostnad av allt spel framåt. Tittar man på yttermittfältarna ser man namn som Domoraud och då inser man att det är inte framåt Espanyol vill. Att sedan resultatet blev 1-1 och att vårt mål gjordes i den 85:e minuten av just det Domoraud hanvisar jag till undantaget som bekräftar regeln.
Det finns naturligtvis goda sidor med vår pinne. Fördelarna är tydliga vid en blick i tabellen där vi allt mer kan känna oss säkra på att spela i Primeran även nästa år men tanken finns kvar. Fotboll skall spelas och inte brottas, att spela defensivt och hoppas på kontringar eller snabba omställningar är inte fel. Det krävs dock att man kan ställa om på ett snabbt och effektivt sätt och med tio man på egan planhalva blir det bara snabba omställningar upp till mittplan. Efter rycket upp hit ser våra spelare mer vilsna ut än mina barn bakom ratten på en bil.
Som matchreferat kan man ju tycka att detta var en ovanligt dålig analys med tillhörande referat men det skall de veta nere i Barcelona, att även mitt tålamod med gnetspel har en ände och den börjar kännas nära nu. Med en sådan formkurva som vi har bör man kunna ingjuta lite heligt mod i trupperna men icke. Observera även här att jag inte påstår att man skall slänga sig fram som små piccolinos mot den stora Betisdörren med huvudet under armen utan genomföra en taktiskt och spelmässigt bra match att detta sedan inte fixas gör mig bara deprimerad och därför får ni ingen absolut ingen text om gröten på mittfältet där jag samtidigt skall försöka glorifiera en halvtaskig chans i 30:e minuten.
Som avslutning, skänk en stackars krönikör en tacksamhetens tanke för ibland blir man bara deprimerad över allt elände i världen.
